Sammanfattning

KOL står för ”Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom”, på engelska COPD ”Chronic Obstructive Pulmonary Disease”. KOL innebär ett tillstånd med kronisk luftvägsobstruktion som inte normaliseras trots optimal behandling.

I Sverige har över en halv miljon människor KOL. Omkring nio fall av tio orsakas av rökning. Miljöfaktorer som till exempel en längre tids exponering för stora mängder damm och rökgaser, kan också öka risken att få KOL. Det finns en viss ärftlighet för KOL. Den viktigaste ärftliga riskfaktorn är brist på proteinet alfa 1-antitrypsin som förekommer hos ungefär 1/2000 personer i Sverige. Cirka 2 procent av patienterna med KOL har brist på alfa 1-antitrypsin.

Risken för att utveckla KOL stiger med ökande ålder. KOL är ovanligt före 40-års ålder. Sjukdomen går inte att bota, men går att lindra med läkemedel och förändrad livsstil.

Symtom på KOL

Sjukdomen KOL fortskrider långsamt och i många fall märker inte individen att den håller på att bli sjuk. Parallellt med att lungskadorna fortskrider, minskar lungkapaciteten och patienten upplever detta som andnöd och nedsatt kondition. Vanliga tidiga symtom är pip i bröstet, upprepade episoder av hosta med segt slem som är svårt att hosta upp.

Andra symtom kan vara långvariga eller återkommande förkylningar och täta luftvägsinfektioner.

I samband med luftvägsinfektioner får KOL-patienterna ofta olika grader av försämringsperioder, så kallade exacerbationer.

I senare stadier av KOL ses avmagring, muskelsvaghet, benskörhet och det finns risk för komplicerande tillstånd så som lunginflammation och hjärtsvikt.

Diagnos

KOL-diagnosen baseras på förekomst av symtom typiska för KOL och en anamnes på en skadlig exponering, oftast rökning. Diagnosen konfirmeras genom mätning av lungfunktionen med hjälp av spirometri. Spirometrin visar en obstruktiv lungfunktionsnedsättning med eller utan reduktion av funktionell andningsvolym (vital kapacitet, VC) som kvarstår efter inhalation av bronkdilaterande läkemedel. En spirometri krävs för att kunna ställa diagnosen KOL. I Västra Götaland har samtliga patienter med KOL som redovisas i avsnittet genomgått spirometri.

Behandling

Rökstopp är det absolut viktigaste för att förhindra fortsatt progress av sjukdomen. Patienter med KOL ska alltid uppmuntras till rökstopp vid varje konsultation och erbjudas hjälp till rökstopp. En annan viktig behandling av KOL-patienter är fysisk rehabilitering. Fysisk aktivitet leder till andnöd och andra obehag, vilket gör att patienterna oftast är fysiskt inaktiva. I övrigt ges läkemedelsbehandling som bland annat syftar till att vidga luftrören och förebygga exacerbationer.

Luftvägsregistret

Luftvägsregistret är ett nationellt kvalitetsregister för astma och KOL. Registret gör det möjligt att följa behandlingen och behandlingseffekten för barn och vuxna med KOL och astma, där syftet är att behandlingen inte bara skall ha hög kvalitet utan även att den är lika god för alla patienter oavsett ålder, kön eller bostadsort. I Luftvägsregistret finns totalt 280 000 unika patienter. Täckningsgraden varierar mellan olika enheter och resultatet ska tolkas med försiktighet.

CAT – Test för bedömning av KOL

COPD Assesment Test (CAT) är ett validerat livskvalitetstest för personer med KOL. Testet har tagits fram för att kunna bedöma i vilken utsträckning KOL-sjukdomen påverkar patientens välbefinnande och dagliga liv. I Västra Götaland och i riket upplever endast 10 procent av KOL-patienterna att sjukdomen har låg påverkan på livskvaliteten.

Våren 2018 publicerade data och analys en fördjupningsrapport avseende KOL. Se länk. 

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).


Publicerad 2018-02-26 Uppdaterad 2020-08-14

Bedömning av KOL med CAT

CAT = COPD Assessment Test

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 2015-01-01 till 2019-12-31

Täljare: Antal KOL-patienter (45 år eller äldre) som under ett registrerat besök genomfört CAT där poängen är under 10.

Nämnare: Totalt antal patienter med KOL som haft ett registrerat besök under mätperioden och där uppgift om CAT finns.

Vad visar indikatorn: Andel personer 45 år eller äldre som vid besök för kontroll av KOL har fått bedömning av hälsostatus med CAT (COPD Assesment Test). Hur sjukdomen påverkar hälsan och möjligheterna att fungera i vardagen värderas med åtta frågor som graderas från 0 till 5. När resultatet av testet är under 10 anses KOL-sjukdomen ha låg påverkan på livskvaliteten, vilket är det som eftersträvas.

Målnivå: Hög andel eftersträvas.

Västra Götaland jämfört med riket: I både Västra Götaland och i riket är andelen KOL-patienter med CAT under 10, cirka 10 procent.

Skillnader inom Västra Götaland: Andelen patienter som har CAT under 10 varierar inom regionen mellan 5 och 15 procent, utan statistisk signifikans.

Könsskillnader: Inga könsskillnader föreligger.

Uppgifter av betydelse för god KOL-vård

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 2015-01-01 till 2019-12-31

Täljare (figur 2): Antal KOL-patienter 45 år och äldre med uppgift om fysisk aktivitet.

Täljare (figur 3): Antal KOL-patienter 45 år och äldre som röker.

Täljare (figur 4):  Antal KOL-patienter 45 år och äldre som röker och som erbjudits rökavvänjning.

Täljare (figur 5): Antal KOL-patienter 45 år och äldre som genomgått strukturerad patientutbildning de senaste fem åren.

Nämnare: Antal personer med KOL, 45 år och äldre, registrerade i luftvägsregistret under aktuell mätperiod. 

Om indikatorerna: För att KOL-behandlingen skall lyckas är det av stor vikt att personer med KOL har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel som används. 

 

Figur 2. Visar hur stor andel av personerna med KOL där det under aktuell mätperiod finns uppgift om fysisk aktivitet. I Västra Götaland är variationen stor när det gäller om det finns uppgift om fysisk aktivitet. Vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) finns det hos cirka 70 procent av KOL-patienterna uppgift om fysisk aktivitet. Vid KOL-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är andelen 30 procent.

Figur 3. Visar hur stor andel av KOL-patienterna som röker. Andelen KOL-patienter som röker är fortfarande oroväckande hög, knappt 30 procent både i riket och VGR.

 

 

 Figur 4. Visar hur stor andel av KOL-patienter som röker och som erbjudits rökavvänjning. Vi NU-Trollhättan (NÄL) har 85 procent av de rökande KOL-patienterna erbjudits rökavvänjning. Vid både SÄS och SU är andelen betydligt lägre.

Figur 5. Visar hur stor andel av KOL-patienterna som genomgått strukturerad patientutbildning senaste 5 åren. Hög andel, 100 procent eller strax där under, av KOL-patienterna har genomgått strukturerad patientutbildning.

Sammanfattningsdiagram KOL hos vuxna, 45 år och äldre, i specialistvård