Patientnämnderna hjälper patienter och närstående med problem som har uppstått i kontakten med vården. Patientnämndernas oberoende ställning gentemot vården bidrar till förtroende från patienter. I det enskilda patientärendet kan kontakter tas med vården, om patienten ger sitt medgivande. Vården får därigenom information om händelser, kan ge förklaringar samt vidta åtgärder som bedöms som nödvändiga för att förhindra upprepande.

Det är patientnämndernas kansli som patienter och närstående kontaktar för att få hjälp och stöd i samband med klagomål mot vården. Utredarna registrerar ärenden utifrån anmälarens berättelse gällande verksamhetsområde, huvudproblem, delproblem, ålder och kön. Antalet ärenden anmälda av närstående utgjorde 25 % av alla inkomna ärenden.

Utifrån inkomna synpunkter och klagomål ska patientnämnderna bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Patientnämnderna återför uppmärksammad problematik på generell nivå till vårdens utförare, beställare, övriga berörda nämnder och styrelser samt till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Vårdgivarna använder patientnämndernas underlag till verksamhetsutveckling och Inspektionen för vård och omsorg använder uppgifter för sin tillsynsplanering.

Patientnämndernas uppgift är också att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till de patienter som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård, lag om rättspsykiatrisk vård eller smittskyddslagen.

Totala antalet inkomna patientärenden har ökat två år i följd. Av anmälda ärenden till patientnämnderna 2019 gällde cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män.

Den största åldersgruppen är personer i åldern 50-59 år som utgör 15 procent av samtliga klagomål. Största ökningen noteras i åldersgrupperna 20-29 år (+18 %) och 30-39 år (+20 %).

Ärenden inkommer huvudsakligen via telefonkontakt (56 procent). Under 2019 besvarade patientnämndernas kansli 6 405 inkommande samtal, men alla samtal resulterade inte i ett registrerat ärende. Många samtal kan gälla upplysningar, en del av myndighetens serviceskyldighet. Det noteras ett ökat antal ärenden som inkommit skriftligt, främst via 1177 vårdguidens e-tjänster. Under en treårsperiod har antalet anmälningar via 1177 ökat med mer än 300 %.

Cirka 57 % av samtliga klagomål avser sjukhus och 33 % avser primärvård. Klagomål på primärvård ökar mest sedan föregående år, 15 %. Även regionövergripande verksamheter har ett ökat antal klagomål.

Gällande sjukhusvården ökar klagomålen inom psykiatri, och uppgår 2019 till 27 % av klagomålen. Största antalet klagomål på psykiatrisk vård finns inom SU och NU-sjukvården.

Klagomålen mot kommunal hälso- och sjukvård är relativt få och avser främst problem inom vård och behandling samt omvårdnad.

Patientnämnderna kategoriserar klagomålen utifrån huvudproblem och delproblem. De åtta vanligaste delproblemen som registrerats under 2019 redovisas i tabellen.

En kontinuerlig ökning noteras avseende klagomål på huvudproblem vårdansvar. Det kan exempelvis handla om vårdövergångar mellan primärvård och specialistvård där patienter upplever att vårdansvaret blir otydligt.

Patienter upplever kommunikativa brister i flera vårdrelaterade situationer. Det kan handla om att information till patienter uteblir, är felaktig eller otillräcklig. Patienter och närstående känner sig också i viss mån dåligt bemötta och inte lyssnade till, vilket upplevs leda till bland annat försenade diagnoser, behandlingar samt behov av att söka vård oftare.

Patientnämnderna noterade en ökning 2018 av klagomål gällande problemområde ekonomi som rör patientavgifter och läkemedelskostnader. En stor del av dessa klagomål rör patienter som är papperslösa, det brister i kunskap om regelverket för den patientgruppen.

De åtta vanligaste delproblemen som registrerats under 2019 redovisas i tabell nedan. På grund av ändrad kategorisering saknas jämförelser med tidigare år.

I och med den nya lagen 2018 har förväntningarna på vården ökat. Exempelvis skriver man i förarbetena att max fyra veckor är en rimlig tid för att patienten ska få svar. Mellan 2017 och 2018 kan man se en liten minskning av de riktigt långa svarstiderna. Drygt hälften av de enskilda ärendena har besvarats inom fyra veckor.

Generellt klarar sjukhusen att besvara mindre än hälften av klagomålen inom fyra veckor.

Patientnämndernas uppgift är också att rekrytera, utbilda och förordna stödpersoner till de patienter som vårdas enligt lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) eller smittskyddslagen (SmL). En stödperson fungerar som medmänniska för en tvångsvårdad patient och har en oberoende ställning till vården.

Antalet förordnanden av stödperson har ökat kontinuerligt mellan 2008-2018 och uppgick 2018 till totalt 85 st. Två tredjedelar är män, ca 60 % vårdas enligt Lagen om rättspsykiatrisk vård, och 40 % enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Se diag. 5

Länken till rapporter på hemsidan