Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som mäter hur människor 18 år eller äldre lokalt och i Sverige uppfattar hälso- och sjukvården. Målet med Hälso- och sjukvårdsbarometern är att fånga attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter.

Förändrad metod 2016

Undersökningen ger underlag för uppföljning och förbättringsarbete i svensk hälso- och sjukvård, såväl lokalt som nationellt. Hälso- och sjukvårdsbarometern har utvecklats utifrån tidigare Vårdbarometern och har från och med 2016 ett nytt upplägg med en mixad datainsamlingsmetod. Svaren samlas nu in via webbenkät (cirka 85%) och telefonintervjuer (cirka 15%).

Syftet med förändringen är ett modernare insamlingssätt och en ökad tillförlitlighet genom bättre representativitet i olika befolkningsgrupper.

Vidare har frågeformuläret färre frågor, och frågorna kan besvaras på sju olika språk.

Metoden har bidragit till en bättre representativitet för kön- och åldersgrupper samt utrikes födda personer, vilket leder till mer pålitliga och korrekta resultat på både totalnivå och för undergrupper.

Förändringarna i metod och frågeformulär har medfört att resultatjämförelser med tidigare års Vårdbarometern försvårats. Det går inte att göra exakta resultatjämförelser mot tidigare mätresultat i Vårdbarometern. Vi rekommenderar därför att tolka de större resultatskillnaderna som tendenser istället för säkerställda förändringar.

Tidigare, nuvarande och framtida patienter

Från år 2010 har vårdbarometern ett mer renodlat befolkningsperspektiv. Patient­erfaren­hetsfrågor ställs i nationella patient­enkäten. Några av frågorna i Hälso- och sjukvårdsbarometern redovisas här, framförallt tillgång till hälso- och sjukvård och förtroende, med fokus på tidsserier och inomregionala skillnader. För landstingsjämförelser, se länkar nedan.

Alla landsting deltar

Samtliga landsting och regioner deltar årligen i undersökningen. Västra Götalandsregionen deltar sedan år 2002 med extraurval genom de lokala hälso- och sjukvårds­nämnderna. År 2016 uppgick antal respondenter till 8.100 i Västra Götaland och 41.400 i Sverige som helhet.

Läs mer på SKL's hemsida, i SKL's årsrapport eller i Vården i siffror.

Ny metod 2016 påverkar tidsserien

Det är svårt att dra slutsatser om förändringen 2016 till följd av metodbyte 2016. Tillgång till hälso- och sjukvård och rimliga väntetider ökade kraftigt år 2016 medan förtroende för hälso- och sjukvården minskade. Det går inte att utesluta att det skett attitydförändringar i befolkningen, men det troligaste är ändå att det är effekter av metodbytet. Tidsserierna redovisas ändå, men år 2016 får ändå ses som en ny baselinjemätning.

Tillgång till sjukvård

Fyra av fem personer i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Andelen har ökat kontinuerligt från 64 procent år 2002 till 81 procent år 2010. Mellan 2012 till 2015 minskade andelen från 81 procent till 75 procent (figur 1). Mellan 2015 och 2016 ökade mätvärdet till 82 procent.

Ökningen fram till år 2010 sågs både bland kvinnor och män och i alla åldersgrupper, men andelen ökade inte lika mycket bland äldre som redan låg på en högre nivå. Den minskning som observerades efter 2010 sågs både bland kvinnor och män och i samtliga åldersgrupper. Den högre andelen 2016 sågs i alla åldersgrupper (figur 1 interaktiv).

Andelen som svarade att de varit i behov av sjukvård men inte sökt, minskade mellan 2005-2012, för att därefter öka något. Ökningen sågs i samtliga åldersgrupper, och var tydligast bland personer 30-49 år. År 2015 svarade var femte person att de varit i behov av sjukvård men inte sökt. Andelen var högre bland yngre personer 18-49 år (knappt 30 procent) än bland personer över 70 år (drygt tio procent). Från och med 2016 ingår inte denna fråga i enkäten.

Telefontillgängligheten till primärvård i Västra Götaland minskade något efter våren 2015 jämfört med tidigare år, men ökade igen hösten 2016. Däremot visade väntetidsrapporteringen ingen större förändring i andel som fått ett besök inom 7 dagar under senare år.

Väntetider

Andel nöjda med väntetider till sjukhus i Västra Götaland har varit relativt oförändrad mellan 2011-2014, men minskade mellan 2014 och 2015 från 38 procent till 34 procent. År 2016 ökade andelen till 43 procent, men var fortfarande lägre än i övriga riket. Regionens väntetidsrapportering visade att antalet väntande till första besök på sjukhus har ökat de senaste åren i Västra Götaland.

Andelen i Västra Götaland som upplever att väntetider till vårdcentral är rimliga minskade med tretton procentenheter mellan år 2011 och 2015 till 57 procent (figur 3 interaktiv). År 2016 ökade andelen till 61 procent, en lägre andel än i övriga riket (66 procent).

Liknande resultat sågs i nationell patientenkät primärvård, där andel patientupplevd tillgänglighet minskade något 2010-2016.

Ökningen mellan 2015 och 2016 i andel som tyckte att väntetider var rimliga noteras för alla landsting/regioner vilket tyder på att den ändrade insamlingsmetoden har lett till förbättringen i resultatet.

Hälso- och sjukvårdbarometerns resultat med minskande nöjdhet med väntetider till vårdcentral i befolkningen kan till del vara en effekt av ökade krav och förväntningar på samhället i allmänhet.

Genom att klicka på figur 1 nedan kan man välja att visa resultaten köns- och åldersuppdelat. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Förtroende för hälso- och sjukvård

Drygt hälften (55 procent) av befolkningen hade stort förtroende för Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård som helhet. Förtroendet är högst för sjukhus (65 procent). Höga värden noteras även för 1177 (64 procent) och för 1177.se (63 procent) som är nya frågor från och med 2016. Förtroendet för vårdcentral är 56 procent.

Förtroendet för hälso- och sjukvård, vårdcentral respektive sjukhus har enligt mätvärdena minskat kraftigt mellan 2015 och 2016, både i Västra Götaland och i övriga riket. Till följd av metodbytet 2016 går det dock inte att dra slutsatsen att detta är en attitydförändring i befolkningen. Minskningen sågs både bland kvinnor och män och i alla åldrar, men i högre grad bland yngre personer. En högre andel unga har svarat 2016, vilket kan ha bidragit till en mer representativ bild av unga, och därmed ett annat svarsmönster..

.

.

.

Andelen med stort förtroende för vårdcentral ökade mellan 2005 och 2012, från 53 till 66 procent, för att därefter minska. Mellan 2014 och 2015 minskade andel från 65 till 61 procent, och fortsatta minska 2016.

Förtroendet för vårdcentral ökade i alla åldersgrupper fram till 2010 och något mer bland män. Ökningen var minst uttalad bland personer 70 år och äldre där andelen redan var hög. Efter 2011 sågs en minskning bland personer 70 år eller äldre i andel med stort förtroende för vårdcentral, från 78 procent år 2011 till 69 procent år 2016 (figur 1 interaktiv).

Förtroendet för sjukhus var relativt oförändrat mellan 2005 och 2010, cirka 73 procent, för att därefter ligga på en något lägre nivå. År 2015 var andelen 70 procent. År 2016 sjönk andelen ytterligare till 65 procent. Förtroendet för sjukhus var lägre efter 2010 både bland kvinnor och män, och i alla åldersgrupper (figur 1 interaktiv).

Äldre personer hade i högre grad förtroende för såväl sjukhus som vårdcentral, jämfört med yngre personer.

.

.

Förtroende för hälso- och sjukvård

Befolkningen i Västra Götaland har genomgående haft lägre förtroende för sjukhus jämfört med i övriga riket, men har också i lägre grad tyckt att väntetider till sjukhus är rimliga, (figur 2).

Det fanns stora variationer i länet i andel som hade stort förtroende för sjukhus 2016. Högst andel sågs i Södra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet (HSN). Här noterades 70 procent och andelen är ett något högre värde än genomsnittet i riket. Norra HSN hade klart lägst andel i länet med stort förtroende för sjukhus (55 procent).

I 2016 års mätning har befolkningen även lägre förtroende för vårdcentral jämfört med i övriga riket, samt tyckte i lägre grad att väntetider till vårdcentral var rimliga.

En minskning i förtroende för vårdcentral sågs i alla HSN mellan 2015 och 2016, men skillnaderna mellan HSN var små (se figur 2 interaktiv).

Störst var förtroendet för telefonrådgivningen 1177 och webben 1177.se i Södra HSN, där 69 procent respektive 67 procent hade stort förtroende. Förtroendet för telefonrådgivningen var lägst i HSN Göteborg (61 procent) och förtroendet för webben var lägst i HSN Norra (57 procent).

Genom att klicka på figur 2 kan man välja att visa förtroende för hälso- och sjukvård, vårdcentral respektive sjukhus. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Tillgång och väntetider till sjukvård

Andelen som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, är något lägre i Västra Götaland än i övriga riket år 2016 (81 procent respektive 85 procent). År 2009-2014 var andelen lägre i Norra HSN än i övriga HSN. Men sedan år 2015 är spridningen mellan de olika HSN-områdena mindre (figur 3).

Andelen som upplever att väntetider till vårdcentral är rimliga var lägre i Västra Götaland än i övriga riket (66 procent respektive 61 procent). Lägst i HSN Göteborg med 55 procent och högst i HSN Södra med 69 procent (figur 3 interaktiv). 

Andelen som upplever att väntetider till sjukhus är rimliga var lägre i Västra Götaland än i övriga riket (43 procent respektive 53 procent). Göteborg, Norra och Västra HSN hade lägst andelar (39-41 procent) och Södra och Östra HSN hade högst andel (51 procent, figur interaktiv).

Det fanns inga stora skillnader mellan länet och riket i andel som tyckte att det var bra att koncentrera operationer till enstaka sjukhus. I Norra HSN tyckte man i något lägre grad att detta var bra (80 procent), och HSN Östra i något högre grad (86 procent).

Genom att klicka på figur 3 kan man välja att visa frågor om tillgång, 1177, väntetider, koncentration. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Faktorer som kan påverka tillgång och förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården. Men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården/politiken, bl.a. diskussion om framtiden för lokalsjukhusen kan ha betydelse.

Arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kan ha påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan faktor kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården.

År 2016 förändrades Hälso- och sjukvårdsbarometern och endast tio frågor behölls. Här redovisas resultaten från år 2015 för några av de frågor som inte finns med i 2016 års frågeformulär, t.ex. information om hälso- och sjukvård och attityder till behandlingsformer:

• Andel som känner till att man kan ringa 1177 för att få råd och hjälp har ökat successivt både i Västra Götaland och i övriga riket, från 65 procent år 2012 till 82 procent år 2015 i Västra Götaland (figur 3 interaktiv). Kvinnor kände i högre grad till 1177, och äldre kände i lägre grad till 1177.
• För att få information och upplysningar om hälso- och sjukvården använde drygt hälften av befolkningen sökmotor på internet i första hand. Tio procent använde regionens webbplats i första hand och fyra procent använde 1177.se. Fem procent använde telefonkatalogen i första hand, och 13 procent kontaktade vårdenhet via telefon för att få upplysningar om vården.

• Andel som känner till webbplatsen 1177.se har ökat från 31 procent år 2012 till 54 procent år 2015. Kännedomen om 1177.se var högst i HSN Göteborg (60 procent), i övriga HSN var andelen 49-51 procent. En förklaring till geografiska skillnader kan vara att kännedomen om 1177.se är klart högre bland yngre än bland äldre. Cirka 80 procent av 18-29 åringar känner till 1177.se och bland personer 70 år eller äldre känner mindre än var tredje person till webbplatsen.Drygt hälften bedömde värdet av att läsa sin egen journal på internet som stort, och 30 procent ansåg att värdet var ganska litet eller mycket litet. Unga personer 20-29 år satte störst värde på att kunna läsa sin journal på nätet (60 procent). Motsvarande siffra för personer över 80 år var 43 procent. 
• Sju procent uppgav att de använt internet för att jämföra olika vårdgivare senaste sex månaderna.
• 84 procent tycker det är bra att koncentrera vissa operationer till större sjukhus. Andelen har ökat från 76 procent år 2011.
• 85 procent tycker det är positivt att läkare/vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid vårdbesök.

.

När svarsgrupperna kön, ålder, födelseland, hälsotillstånd och utbildningsnivå studerats utifrån mönster i resultaten i SKLs årsrapport, framstår att ålder och hälsotillstånd är två faktorer som har stor betydelse för vilken attityd man har till hälso- och sjukvården.

Åldersuppdelade resultat för flera av frågorna i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 och även från tidigare Vårdbarometern 2015 för Västra Götaland finns redovisade i presentationen nedan.

Hälso- och sjukvårdsbarometern åldersjämförelser.pptx

Årsrapporten från SKL visar även att personer 70 år eller äldre med samtidig dålig eller någorlunda hälsa har något mer positiv uppfattning till de olika attitydfrågorna än befolkningen som helhet, med undantag för förtroende för 1177.se.

Uppfattning och attityder till hälso- och sjukvård skiljer sig inom befolkningen som helhet och mellan personer med olika sjukdomsgrupper, vilket redovisas i tabell 1. Vissa grupper är mer nöjda, andra mindre nöjda med hälso- och sjukvården.

Grönmarkerade värden visar grupper som i högre grad är nöjda med hälso- och sjukvården och rödmarkerad värden visar grupper som i lägre grad är nöjda, jämfört med befolkningen som helhet (p<0,05). Om skillnaden i andel är större än fem procentenheter, markeras värdet i mörkare grönt/rött.

En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ser olika ut, och att utredning och behandling skiljer sig. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Även olika åldersstruktur i sjukdomsgrupperna kan ha betydelse.

Läs mer i rapport i länk nedan.

http://analyshsa.vgregion.se/dokument/2014/V%C3%A5rdbarometern%20-%20%20sjukdomsgrupper.pdf