Sammanfattning

Telefonintervjuundersökningen Vårdbarometern visar att tre av fyra personer i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, oavsett om de besökt vården eller ej. Andelen har ökat kontinuerligt sedan 2002, men efter 2012 har andelen minskat.

61 procent av befolkningen har stort förtroende för hälso- och sjukvården. Andelen som har stort förtroende för sjukhus har varit relativt oförändrad senaste åren, medan förtroendet för vårdcentraler har minskat senaste åren. 

Resultatet för Västra Götaland ligger ofta nära rikssnittet, men befolkningen i Västra Götaland anser i lägre grad än genomsnittssvensken att väntetider till sjukhus är rimliga och har något lägre förtroende för sjukhus.

Andel som känner till webbplatsen 1177.se respektive att man kan ringa 1177 för att få råd och hjälp, har ökat stort både i Västra Götaland och i övriga riket. Kännedomen om 1177.se är klart högre bland yngre personer än bland äldre.

Drygt hälften av de tillfrågade i Västra Götaland bedömde värdet av att läsa sin egen journal på internet som stort. Unga personer såg högst värde.


Publicerad 2016-06-07 Uppdaterad 2016-06-06

Om vårdbarometern

Sveriges kommuner och landsting mäter löpande befolkningens inställning till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården. Data samlas in via telefonintervjuer bland personer över 18 år. Syftet är att identifiera förbättringsområden inom hälso- och sjukvården.

Västra Götalandsregionen deltar i undersökningen sedan år 2002 genom de lokala hälso- och sjukvårds­nämnderna. År 2015 genomfördes 8100 intervjuer i Västra Götaland och 41400 i Sverige som helhet.

Från år 2010 har vårdbarometern ett mer renodlat befolkningsperspektiv, och ett flertal nya frågor har tillkommit avseende attityder till vården. Patient­erfaren­hetsfrågor ställs numer i nationell patient­enkät.

Resultat från några av frågorna i vårdbarometern redovisas här, med fokus på tidsserier och inomregionala skillnader. För landstingsjämförelser, se länkar nedan.

Länklista

Vårdbarometern SKL Årsrapport: http://www.vardbarometern.se

Utveckling över tid 2002-2015

Tillgång till sjukvård

Tre av fyra personer i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, oavsett om de besökt vården eller ej. Andelen har ökat kontinuerligt från 64 procent år 2002 till 81 procent år 2010. Mellan 2012 till 2015 minskade andelen från 81 procent till 75 procent (figur 1).

Ökningen fram till år 2010 sågs både bland kvinnor och män och i alla åldersgrupper, men andelen ökade inte lika mycket bland äldre som redan låg på en högre nivå. Den minskning som observerades efter 2010 sågs både bland kvinnor och män och i samtliga åldersgrupper (figur 1 interaktiv).

Andelen som svarade att de varit i behov av sjukvård men inte sökt, minskade mellan 2005-2012, för att därefter öka något. Ökningen sågs i samtliga åldersgrupper, men var tydligast bland personer 30-49 år. År 2015 svarade var femte person att de varit i behov av sjukvård men inte sökt, och andelen var högre bland yngre personer 18-49 år (knappt 30 procent) jämfört med bland personer över 70 år (drygt tio procent).

Förtroende för hälso- och sjukvård

61 procent av befolkningen hade stort förtroende för Västra Götalands­regionens hälso- och sjukvård som helhet, oavsett om man besökt vården eller ej.  Andelen skiljde sig ej bland de som svarat att det besökt vården som patient eller anhörig, jämfört med de som inte besökt vården. 

Andelen med stort förtroende för vårdcentral ökade mellan 2005 och 2012, från 53 till 66 procent, för att därefter minska något. År 2015 var andelen med stort förtroende 62 procent.

Förtroendet för vårdcentral ökade i alla åldersgrupper fram till 2010 och något mer bland män, men ökningen var minst uttalad bland personer 70 år och äldre där andelen redan var hög. Efter 2011 sågs en minskning bland personer 70 år eller äldre i andel med stort förtroende för vårdcentral, från 78 procent år 2011 till 70 procent år 2015 (figur 1 interaktiv).

En liten del av ökningen av förtroendet för vårdcentral fram till 2012 kunde förklaras av att andelen äldre respondenter i undersökningen ökat successivt sedan 2002 och att äldre uppger högre förtroende för vårdcentral än yngre.

Förtroendet för sjukhus var stabilt mellan 2005 och 2010, cirka 73 procent, för att därefter ligga på en något lägre nivå. År 2015 var andelen 70 procent. Det kan inte uteslutas att en ny undersökningsmetod från år 2010 förklarar den lägre nivån. Förtroendet för sjukhus var lägre efter 2010 både bland kvinnor och män och i alla åldersgrupper (figur 1 interaktiv).

Äldre personer hade i högre grad förtroende för såväl sjukhus som vårdcentral jämfört med yngre personer.

Genom att klicka på figur 1 kan man välja att visa resultaten köns- och åldersuppdelat. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Skillnader inom regionen

Förtroende för hälso- och sjukvård

Befolkningen i Västra Götaland hade något lägre förtroende för sjukhus samt ansåg i lägre grad att väntetider till sjukhus var rimliga jämfört med i övriga riket, oavsett om man hade besökt vården eller inte (figur 2).

Det fanns stora variationer i länet i andel som hade förtroende för sjukhus; högst förtroende för sjukhus sågs i Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet (HSN), där andelen var högre än genomsnittet i riket. Norra HSN hade klart lägst andel i länet med stort förtroende för sjukhus mellan 2008 och 2013. Men efter 2013 sågs inte längre någon minskning, utan snarare en liten ökning, och år 2015 var spridningen mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena i länet liten (figur 2).

Spridningen mellan HSN-områdena var större för förtroende för sjukhus än för vårdcentral. Spridningen mellan områden har minskat och sedan 2012 ses inga skillnader mellan områden för förtroende för vårdcentral (figur 2 interaktiv).

Genom att klicka på figur 2 kan man välja att visa förtroende för hälso- och sjukvård, vårdcentral respektive sjukhus. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Tillgång och väntetider till sjukvård

Andelen som upplever att de har tillgång till den sjukvård de behöver, var något lägre i Västra Götaland än i övriga riket år 2015 (75 procent respektive 78 procent). Kommande år får visa om det var ett trendbrott eller en slumpmässig variation. Andelen var lägre i Norra HSN än i övriga HSN år 2009-2014, men år 2015 var spridningen mellan de olika HSN-områdena mindre (figur 3).

Andelen i Västra Götaland som upplever att väntetider till vårdcentral är rimliga har minskat med 13 procentenheter sedan 2011 (figur 3 interaktiv). Mellan år 2014 och 2015 minskade andelen i Västra Götaland från 64 till 57 procent, vilket gjorde att Västra Götaland hade en klart lägre andel än övriga riket (62 procent) år 2015. En minskning sågs i alla HSN-områden mellan 2014 och 2015, men andelen var lägst i HSN Göteborg med 49 procent och högst i HSN Norra med 64 procent (figur 3 interaktiv).

Liknande resultat sågs i nationell patientenkät primärvård, där andel patientupplevd tillgänglighet minskade något 2010-2014. Telefontillgängligheten till primärvård i Västra Götaland minskade något efter våren 2014 jämfört med tidigare år. Däremot visade väntetidsrapporteringen ingen större förändring i andel som fått ett besök inom 7 dagar under senare år.

Vårdbarometerns resultat med minskande nöjdhet med väntetider till vårdcentral i befolkningen skulle delvis kunna spegla ökade krav och förväntningar i samhället, snarare än faktiska förändringar.

Andelen som upplever att väntetider till sjukhus är rimliga var lägre i Västra Götaland än i övriga riket (34 procent respektive 41 procent). Göteborgs HSN hade lägst andel (29 procent) och Östra HSN hade högre värde än rikssnittet (42 procent, figur 3 interaktiv).

Andel nöjda med väntetider till sjukhus i Västra Götaland har varit relativt oförändrad de senaste åren, trots att väntetidsrapporteringen visar att antalet väntande till första besök på sjukhus har ökat senaste åren i Västra Götaland. Men mellan 2014 och 2015 minskade andelen som tyckte att väntetiderna var rimliga från 38 procent till 34 procent. Det var ingen skillnad i resultat bland personer som hade besökt vården senaste 6 månaderna.

Genom att klicka på figur 3 kan man välja att visa frågor om tillgång, 1177 respektive väntetider. Man kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall.

Faktorer som kan påverka tillgång och förtroendet för vården är exempelvis tillgänglighet, bemötande, förändringar i sjukvårdsstrukturer, brister och avvikelser i vården, men även faktorer utanför vårdorganisationen, till exempel medias spegling av händelser i vården/politiken, bl.a. diskussion om framtiden för lokalsjukhusen.

Arbetet med att omstrukturera vården mellan NÄL och Uddevalla sjukhus kan ha påverkat befolkningens uppfattning av vården negativt. En annan faktor av betydelse kan vara långa avstånd till den specialiserade hälso- och sjukvården.

Information, kontakt och attityder

År 2010 förändrades vårdbarometern mot ett tydligare befolkningsperspektiv som ett komplement till nationell Patientenkät där patientens erfarenheter och upplevelser av vården undersöks. En handfull frågor har behållits i Vårdbarometern och nya frågor har tillkommit, t.ex. information om hälso- och sjukvård och attityder till behandlingsformer:

  • Andel som känner till att man kan ringa 1177 för att få råd och hjälp har ökat successivt både i Västra Götaland och i övriga riket, från 65 procent år 2012 till 82 procent år 2015 i Västra Götaland (figur 3 interaktiv). Kvinnor kände i högre grad till 1177, och äldre kände i lägre grad till 1177.
  • Drygt hälften använde sökmotor på internet i första hand för att få upplysningar om hälso- och sjukvården. Tio procent använde regionens webbplats och fyra procent använde 1177.se i första hand. Fem procent använde telefonkatalogen i första hand, och 13 procent kontaktade vårdenhet via telefon för att få upplysningar om vården.
  • Andel som känner till webbplatsen 1177.se har ökat från 31 procent år 2012 till 54 procent år 2015. Kännedomen om 1177.se var högst i HSN Göteborg (60 procent), i övriga HSN var andelen 49-51 procent. En förklaring kan vara att kännedomen om 1177.se är klart högre bland yngre än bland äldre. Cirka 80 procent av 18-29 åringar känner till 1177.se och bland personer 70 år eller äldre känner mindre än var tredje till webbplatsen.
  • Drygt hälften bedömde värdet av att läsa sin egen journal på internet som stort, och 30 procent ansåg att värdet var ganska litet eller mycket litet. Unga personer 20-29 år såg i högst grad stort värde av att kunna läsa sin journal på nätet (60 procent). Motsvarande siffra för personer över 80 år var 43 procent. 
  • Sju procent uppgav att de använt internet för att jämföra olika vårdgivare senaste sex månaderna.
  • 84 procent tycker det är bra att koncentrera vissa operationer till större sjukhus, och andelen har ökat från 76 procent år 2011.
  • 85 procent tycker det är positivt att läkare/vårdpersonal diskuterar levnadsvanor vid vårdbesök.

Sjukdomsgrupper

Uppfattning och attityder till hälso- och sjukvård skiljer sig mellan befolkningen som helhet och personer med olika sjukdomsgrupper, vilket redovisas i tabell 1. Vissa grupper är mer nöjda, andra mindre nöjda med hälso- och sjukvården.

Grönmarkerade värden visar grupper som i högre grad är nöjda med hälso- och sjukvården och rödmarkerad värden visar grupper som i lägre grad är nöjda, jämfört med befolkningen som helhet (p<0,05). Om skillnaden i andel är större än fem procentenheter, så markeras värdet i mörkare grönt/rött.

En förklaring till observerade skillnader kan vara att sjukdomsbilderna ser olika ut, och att utredning och behandling skiljer sig. Förväntningarna på vården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. En bidragande förklaring kan också vara olika åldersstruktur i sjukdomsgrupperna.

Läs mer i rapport i länk nedan.

http://analyshsa.vgregion.se/dokument/2014/V%C3%A5rdbarometern%20-%20%20sjukdomsgrupper.pdf

Tabell 1. Andel av befolkningen i Västra Götaland - tillgänglighet, förtroende, vård på lika villkor - fördelat på sjukdomsgrupper 2011-2014 (cancer och stroke endast 2014). Röd/grönmarkerade värden indikerar statistiskt signifikant skilda från befolkningen som helhet (p<0,05). Mer än fem procentenheters skillnad markeras mörkare grönt/rött. Källa Vårdbarometern.