Sammanfattning

Nationell patientenkät (NPE) är en sedan 2009 årligen återkommande mätning av patientupplevd kvalitet inom sjukvården som samordnas av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Från och med 2015 har Nationell patientenkät skiftat fokus och mäter patientupplevelse istället för som tidigare patienttillfredsställelse. Frågorna består av ett antal påståenden till vilka patienten ställer sig positiv, neutral eller negativ. Resultatet redovisas i form av positiva svar på sju dimensioner där varje dimension består av flera frågor vars svar viktas ihop.

Primärvårdsmätningen 2015 genomfördes vid samtliga vårdcentraler i Västra Götaland där totalt 49507 enkäter skickades ut och antalet inkomna svar var 20012 vilket innebär en svarsfrekvens om 40,4 %. Genomsnittlig svarsfrekvens i riket var 41,2 %. Kvinnor och äldre personer besvarade i högre grad enkäten jämfört med män och yngre.  

Andelen positiva svar per dimension var mellan 2 och 5 procentenheter lägre i Västra Götaland jämfört med genomsnittet i riket, men det finns inga uppgifter huruvida skillnaderna är statistiskt säkerställda.

Bemötandet inom primärvården i Västra Götaland upplevdes som mycket gott. Däremot var man mindre nöjd med kontinuitet och koordinering. Män upplevde i högre grad än kvinnor att deras behov blivit tillgodosedda. Äldre personer var mer nöjda än yngre och minst nöjda var patienter i åldern 18-29 år.


Publicerad 2016-07-14 Uppdaterad 2017-01-31

Om Nationell patientenkät

Nationell patientenkät (NPE) är en årligen återkommande mätning av patientupplevd kvalitet inom sjukvården som samordnas av Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Resultaten används för att utveckla och förbättra vården utifrån ett patientperspektiv. Resultaten är även underlag för jämförelser mellan olika vårdgivare och regioner samt hjälp vid ledning och styrning av sjukvården som till exempel information till invånare och patienter. Nationell patientenkät har funnits sedan 2009.

Från och med januari 2015 har Nationell patientenkät skiftat fokus och mäter patientupplevelse istället för som tidigare patienttillfredsställelse. Nationell patientenkät består nu av två delar där del 1 baseras på postala enkätundersökningar vartannat år avseende patienternas uppfattning om akutmottagningar, primärvården, den specialiserade somatiska sjukvården samt den psykiatriska sjukvården. Del 2 består av behovs- och målgruppsanpassade enkäter som till exempel digitala enkäter, webb-enkäter, väntrumsenkäter i pappersform och SMS-enkäter. Del 1 är obligatorisk för samtliga landsting och regioner i landet medan medverkandet i del 2 är frivilligt. För del 1 finns det endast en leverantör medan det för del 2 finns tre olika leverantörer. Från och med 2015 är det nytt upplägg och ny metod för de obligatoriska mätningarna (del 1) vilket innebär att jämförelse med tidigare år inte är möjlig.

Det övergripande målet med Nationell patientenkät har varit att ge alla deltagande verksamheter ett underlag till förbättringsarbete, och i andra hand möjlighet att använda resultatet till öppna jämförelser.

Många verksamheter har använt Nationell patientenkät som utgångspunkt för förbättringsarbete och för att följa upp olika insatser. Det är på lokal nivå man ser de flesta kvalitetsförbättringarna. Några exempel på sådana är till exempel möjligheten till webb-bokning inom primärvården i Västra Götalandsregionen (VGR), något som tillkommit som ett direkt resultat av patienternas efterfrågan. Frölunda Specialistsjukhus och Kungälvs sjukhus har samlat in handlingsplaner från alla sina mottagningar med konkreta förbättringsförslag kopplat till NPE-resultaten. Många verksamheter inom primärvården har också tagit fasta på patienternas fritextkommentarer i enkäterna, där man bland annat föreslagit bättre avskildhet i receptionen och informationsblankett om provsvar och uppföljning.

Mer information om Nationell patientenkät finns via denna länk: Nationell patientenkät

Hur resultaten redovisas

Frågorna i Nationell patientenkät belyser patienternas upplevelser och består av ett antal påståenden till vilka patienten ställer sig positiv, neutral eller negativ. Resultatet redovisas i form av positiva svar på sju dimensioner där varje dimension består av flera frågor vars svar viktas ihop. De sju dimensionerna är:

Respekt och bemötande belyser vårdens förmåga att bemöta patientens individuella behov och förutsättningar.

Tillgänglighet belyser tillgänglighet avseende närhet och kontaktvägar och personalens tillgänglighet för patienten och dess anhöriga.

Delaktighet och involvering belyser patientens involvering och delaktighet i vården och besluten och om behandlaren tar hänsyn till patientens önskemål.

Information och kunskap belyser hur väl vården förmår informera och kommunicera om väntetider, ge svar på frågor och informera om behandlingen.

Emotionellt stöd belyser personalens lyhördhet för patientens oro, ångest, smärta etcetera och om personalen är tillgänglig och stöttande i detta.

Kontinuitet och koordinering belyser hur väl vården samordnas internt och externt och patientens önskemål om kontinuitet.

Helhetsintryck belyser helhetsaspekten, upplevd effektivitet och utfall, omhändertagande och trygghet.

Utöver att besvara de fasta frågor som ställts har en tredjedel av alla som besvarat enkäten lämnat ytterligare kommentarer och synpunkter. Detta tillför undersökningen ytterligare en dimension och ger verksamheterna ett större underlag att använda sig av i sitt utvecklingsarbete.

Primärvårdsmätning avseende läkarbesök år 2015

Urval och svarsfrekvens

Mätningen genomfördes bland ett slumpmässigt urval av de patienter som besökt vårdcentral i september 2015 och då träffat en läkare. Enkäten skickades ut till 264652 patienter i hela landet varav 49507 i Västra Götaland. Antalet inkomna svar var 109065 i riket och 20012 i Västra Götaland. Samtliga vårdcentraler i Västra Götaland deltog i mätningen.

Svarsfrekvensen i riket var 41,1 % och något lägre i Västra Götaland, 40,4 %. I Göteborg HSN var svarsfrekvensen lägre än riksgenomsnittet, 38,6 %, medan den var högre än riksgenomsnittet i Norra HSN, 42,4 %. Övriga hälso- och sjukvårdsnämndsområden var i nivå med riksgenomsnittet. Svarsfrekvensen varierade dock stort mellan vårdcentralerna, från 16,0 % till 57,7 %, vilket illustreras i nedanstående figur.

Såväl i Västra Götaland som i riket var svarsfrekvensen högre bland kvinnor än bland män. I riket var svarsfrekvensen 42,0 % bland kvinnor och 40,0 % bland män. Motsvarande siffror för Västra Götaland var 41,7 % respektive 38,6 %. 

Yngre personer besvarade enkäten i lägre utsträckning än äldre. I Västra Götaland var det endast 24 % av patienterna födda på 1960-talet eller senare som besvarade enkäten medan 59 % av patienterna födda på 1950-talet eller tidigare svarade på enkäten. 

Resultat av mätningen

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen positiva svar per dimension var mellan 2 och 5 procentenheter lägre i Västra Götaland jämfört med genomsnittet i riket, men det finns inga uppgifter huruvida skillnaderna är statistiskt säkerställda. Den låga svarsfrekvensen gör det också svårt att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.

Dimensionen Respekt och bemötande fick högst andel positiva svar såväl i riket, 86 %, som i Västra Götaland, 83 %, vilket tyder på att patienterna är nöjda med bemötandet. Relativt högt betyg med 83 % positiva svar i riket och 80 % i Västra Götaland fick även Tillgänglighet. Däremot var endast  69 % av patienterna í riket och 64 % av patienterna i Västra Götaland nöjda med Kontinuitet och koordinering.

De tre dimensionerna Delaktighet och involvering, Information och kunskap samt Emotionellt stöd fick 74 % positiva svar i riket och 71% - 72 % i Västra Götaland. I riket var 81 % av patienterna nöjda med helhetsintrycket av vårdcentralen mot 77 % i Västra Götaland.

Skillnader inom regionen: För samtliga dimensioner var andelen positiva svar lägre i Östra HSN jämfört med genomsnittet i Västra Götaland. I Norra och Västra HSN var andelen positiva svar högre än genomsnittet för Västra Götaland för fem dimensioner.

Offentligt drivna vårdcentraler fick mellan 3 och 11 procentenheter lägre andel positiva svar per dimension jämfört med vårdcentraler i privat regi. Störst skillnad registrerades för dimensionen Kontinuitet och koordinering.

Könsskillnader och åldersskillnader: Män upplevde i högre grad än kvinnor att deras behov blivit tillgodosedda, såväl i riket som i Västra Götaland. Äldre personer var mer nöjda än yngre och minst nöjda var patienter i åldern 18-29 år. Störst skillnad mellan yngre och äldre, såväl i riket som i Västra Götaland, var det för Emotionellt stöd och Helhetsintryck. I Västra Götaland var 53 % av patienterna i åldern 18 - 29 år nöjda med Emotionellt stöd och 59 % var nöjda med Helhetsintrycket medan 77 % respektive 83 % av patienterna 65 år och äldre var nöjda.

Resultatet av tidigare års mätningar i primärvården redovisas i Verksamhetsanalys 2014.

Genom att öppna nedanstående diagram interaktivt kan man välja att visa resultaten köns- och åldersuppdelat.