Rapporter från Socialstyrelsen och Öppna jämförelser, publicerade under 2017.

Vissa rapporter och underlag presenteras också i särskilda sammanställningar och bildserier där vi presenterar resultaten ur ett Västra Götalandsperspektiv. I dessa sammanställningar jämförs alltid resultat för Västra Götaland mot riksgenomsnitten.


Publicerad 2017-01-30 Uppdaterad 2018-01-16

Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden, SKL 2017

SKL har i januari 2017 publicerat en rapport där hälso- och sjukvården i Sverige jämförs. Sexton hälso- och sjukvårdsområden jämförs, där landstingen rankas med hjälp av ett poängsystem.

I vår sammanställning av rapporten visar vi dels de olika diagrammen som ingår i SKL-rapporten, och dels efter varje diagram en bild där vi listar de olika indikatorerna som bygger upp diagrammet. Vid varje sådan indikator finns pilar som visar hur resultaten för Västra Götaland är i förhållande till rikets resultat, och hur resultatet förändrats sedan föregående mätperiod.

Länk till vår sammanfattning: SKL sammanfattning 170208.pptx     

Länk till rapporten: Resultatöversikt för 16 hälso- och sjukvårdsområden.pdf 

Öppna jämförelser 2016: En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Syftet med rapporten är att ge en översiktlig bild av hälso- och sjukvårdens resultat genom indikatorbaserade jämförelser över tid, mellan län, utbildningsgrupper samt internationellt. Till skillnad från tidigare öppna jämförelser av hälso- och sjukvården redovisas även bakgrundsfaktorer.

Det är viktigt att utformningen av en rapportering som denna kan diskuteras vidare med alla intressenter; men med de jämförelser som nu valts ut för olika områdena ser vi att:

  • Kostnaderna för hälso- och sjukvården har ökat kontinuerligt och i jämförelse med andra länder satsar Sverige relativt mycket som andel av de samlade resurserna.
  • Flertalet av indikatorerna som avser hälsa och resultat kopplat till medicinsk kvalitet visar på kontinuerliga förbättringar och bra resultat i relation till andra länder.
  • Flertalet indikatorer som avser tillgänglighet visar inte på samma goda utveckling eller resultat i förhållande till andra länder.
  • Preventiva arbetssätt används i ökande utsträckning men en stor potential kvarstår, vilket exemplifieras av stora skillnader mellan länen.
  • Indikatorer som speglar påverkbara förutsättningar för hållbart god vård är ett område som behöver utvecklas vidare.

 

Länk till rapporten: ÖJ 2016 En god vård - övergripande uppföljning 2017-1-22.pdf

Länk till VGR-sammanfattning av rapporten: VGR-perspektiv på rapporten En god vård ÖJ 2016.xlsx

 

För enskilda indikatorer framgår bland annat att:

  • Förtida dödlighet, genom ett urval orsaker som i hög grad bedömts vara åtgärdbara inom vården och ischemisk hjärtsjukdom, har fortsatt minska.
  • Ingen minskning av antalet självmord kan ses för de senaste 15 åren.
  • Män har en minskad dödlighet i KOL innan 80 års ålder medan kvinnor haft en ökad dödlighet, framförallt bland kvinnor med kortare utbildning.
  • För personer som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke har dödligheten fortsatt att minska och för dem som hunnit komma till sjukhus för behandling är överlevnaden bra i jämförelse med andra länder.
  • Överlevnaden vid cancersjukdom har ökat och både kvinnor och män har bra resultat i jämförelse med övriga norden.
  • Fallskador ökar bland äldre och innebär en omfattande sjukdomsbörda och stora ekonomiska kostnader.
  • Patienter med risk för stroke ges i ökande grad förebyggande behandling samtidigt som skillnaderna mellan län samt kvinnor och män har minskat.
  • Det finns stora skillnader i hur vanligt det är att få tänderna undersökta inom en tvåårsperiod. Skillnaderna är tydliga mellan län, kvinnor och män samt grupper med olika utbildningsnivå.

Utöver de resultat som indikatorerna visar ger redovisningen av bakgrunds-faktorer en bild av skillnader i förutsättningar och utmaningar mellan länen för bland annat tillgängliga resurser och en åldrande befolkning, men även förutsättningar för fortsatt förbättring och utveckling. 

Öppna jämförelser 2016: Säker vård - en indikatorbaserad uppföljning

Rapporten belyser vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket innebär att den fokuserar på indikatorer för säker vård. Den riktar sig till huvudmännen som är ansvariga för styrning och ledning av hälso- och sjukvården men även till flera grupper inom professionen som arbetar med patientsäkerhet.

Här redovisas förekomsten av vårdskador, åtgärder som förebygger vård-skador, strukturella förhållanden som kan påverka förekomsten av vård-skador samt förhållanden som till en betydande del påverkar hur säker vården är. Rapporteringen innehåller en perspektivförskjutning från redovisning av skadeförekomst till redovisning av hur säker vården är genom att även fokusera på processer som förebygger vårdskador. Med vårdskador menas i det här sammanhanget skador som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vilket stämmer överens med patientsäkerhetslagens (PSL, 2010:659) definition av vårdskada.

Här redovisas några av resultaten i korthet:

Vårdskador, överbeläggningar, utlokaliseringar och läkemedel

  • Andelen vårdskador har minskat i riket under de 42 månader som lands-tingen har granskat slumpmässigt utvalda sjukhusvårdtillfällen med mar-körbaserad journalgranskning. Andelen patienter med vårdskador, dvs. skador som hade kunnat undvikas har minskat med över 10 procent mellan de jämförda perioderna. Så är det dock inte i alla landsting vilket gör att man på flera hålla behöver analysera sina resultat. Markörbaserad journal-granskning visar att utlokaliserade patienter har dubbelt så hög andel vård-tillfällen med vårdskador än patienter som vårdas på disponibel vårdplats.
  • Överbeläggningarna och utlokaliseringarna inom den slutna somatiska vården har tillsammans ökat från 2013 till 2016. Det är dock överbelägg-ningarna som stigit mest i riket som helhet. Vi ser även stora regionala skillnader för överbeläggningarna i synnerhet.
  • Andelen äldre personer som får läkemedel som bör undvikas har minskat över tid i samtliga landsting vilket är en positiv utveckling.

Förlossnings- och nyföddhetsvård

  • Tre av de sex indikatorerna visar en viss försämring över tid: låg Apgar--poäng hos nyfödda barn, förlossningsskador hos nyfödda barn samt akut återinskrivning av modern efter förlossning. Tillsammans pekar resultaten på att landstingen bör uppmärksamma denna utveckling och undersöka orsakerna.

 

 Länk till VGR-sammanfattning av rapporten: Sammanfattning Säker vård ÖJ.pptx

Länk till rapporten: ÖJ 2016 Säker vård 2017-1-16.pdf

Stroke, hjärtsjukdom och diabetes

  • Om patienter med misstänkt stroke skrivs in på strokeenhet direkt minskar risken för efterföljande sjuklighet och funktionsnedsättning. Enligt Social-styrelsens fastställda målnivå bör minst 90 procent av alla patienter vårdas direkt på strokeenhet under den akuta fasen. Det är många landsting som inte uppnår målnivån. Fler landsting har ett eller flera sjukhus som inte alls eller endast delvis uppfyller kriterierna för strokeenhet.
  • Andelen patienter som får basbehandling vid hjärtsvikt visar vårdens följsamhet till rekommendationer enligt nationella riktlinjer för hjärtsjuk-vård samt fastställd målnivå. Minst 65 procent av patienterna bör få kom-binationsbehandling med RAAS-hämmare och betablockerare. Utfallet ligger förnärvarande på 60 procent för riket som helhet.
  • Patienter bör få reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid STEMI för att återställa syretillförseln till hjärtat vid ST-höjningsinfarkt. Det finns myck-et stora skillnader mellan landstingen och endast ett fåtal landsting uppnår reperfusionsbehandling inom målsatt tid.
  • Andelen koronarangiografier (kranskärlsröntgen) och PCI via handled för att åtgärda förträngningar i hjärtats kranskärl har ökat. Nästan alla lands-ting ligger på en önskvärd nivå, det vill säga runt 80 procent av andelen patienter, vilket Svensk kardiologisk förening rekommenderar.
  • Dödligheten i hjärt-kärlsjukdom vid diabetes sjunker. Dock är risken för hjärt-kärlsjukdom förhöjd hos personer med diabetes. Män har en betydligt högre risk än kvinnor att drabbas av framtida hjärt-kärlsjukdom. Det finns stora variationer mellan landstingen.
  • Andelen ögonbottenundersökningar hos personer med typ 2-diabetes har minskat något under senare år. Det är viktigt med tidig upptäckt och be-handling av kärl-förändringar i ögonbotten.

Frakturer, knä- och höftproteser

  • Endast 13 procent av alla frakturdrabbade patienter erbjuds läkemedel mot benskörhet. Enligt Socialstyrelsens fastställda målnivå bör minst 30 pro-cent av patienterna erbjudas dessa läkemedel. Variationerna i landstingen är mycket stora och förbättringspotentialen är betydande när det gäller att minska risken för framtida frakturer.
  • Andelen oönskade händelser efter knä- och höftprotesoperation har minskat i riket som helhet över tid men spridningen mellan landstingen är betydande.

Schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

  • En stor andel av de personer som vårdades i slutenvården eller den specia-liserade öppenvården för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hämtade ut antipsykotiskt läkemedel på recept det första halvåret efter sjukdomsepisoden. Läkemedelsbehandlingen har hög prioritet i Socialsty-relsens nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Spridningen mellan lands-tingen varierade med nästan 20 procentenheter.