Sammanfattning

Nyfödda barn kan behöva vårdas på nyföddhetsavdelning (neonatalavdelning) om de är sjuka eller för tidigt födda. I Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ) fanns år 2016 cirka 4200 barn registrerade, födda i vecka 22-36, varav cirka 750 i Västra Götaland. Av dessa var i riket nästan 350 barn mycket för tidigt födda (graviditetsvecka 22-27). I Västra Götaland var motsvarande siffra 66 barn.

Vården av mycket förtidigt födda barn är komplicerad då barnen behöver hjälp med allt från att hålla normal kroppstemperatur till att kunna nutriera sig, och de behöver oftast hjälp med andning och syresättning. Därtill måste behandlingen vara ytterst skonsam då de mycket förtidigt födda barnen är sköra, deras blodkärl och organsystemen är omogna varför de lätt kan skadas. Barnen är som regel också mycket infektionskänsliga. Genom att mäta eventuella skador eller komplikationer som uppkommit hos de mycket förtidigt födda barnen får man ett mått på kvaliteten på den behandling som givits under tiden på nyföddhetsavdelningen. Sådana mått är till exempel andelen mycket förtidigt födda barn som får blödningar i hjärnan (IVH), som får lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD) och som får ögonsjukdomen retinopati (ROP). Ett annat generellt mått på kvalitet och patientsäkerhet är att mäta andelen barn som får vårdrelaterade infektioner (VRI).

Nyfödda barn behöver nära kontakt med föräldrarna och möjligheterna till sådan kontakt begränsas ofta vid svår sjukdom eller då barnen är mycket förtidigt födda. Trots sjukdom och för tidig födsel försöker man på nyföddhetsavdelningar så snart det går skapa förutsättningar för att kontakten mellan barn och föräldrar skall bli så normal som möjligt och att barnen i den mån det går lär sig amma. Ett mått på hur väl man lyckats i detta är hur stor andel av barnen som ammas helt eller delvis vid utskrivning från sjukhuset.

Andel barn, födda i vecka 22-36, som ammas vid utskrivning från neonatalavdelning är något högre i Västra Götaland (73 %) än i övriga riktet (68 %). Av de yngsta barnen, födda före vecka 25, är det 15 procent som ammas vid utskrivning. Av de äldre barnen, födda vecka 32-36, ammas cirka 80 procent av barnen.

Vården av de mycket förtidigt födda barnen visar samma kvalitet i Västra Götaland som i övriga riket, mätt som andel barn med blödning i hjärnan (cirka 10 %) och som andel med lungsjukdomen BPD (75-70 %). Däremot har ögonsjukdomen ROP varit något vanligare i Västra Götaland även om skillnaderna minskat något senaste åren. Dessvärre ser man att ögonsjukdomen ROP börjar öka igen sedan år 2013, såväl i Västra Götaland som i riket.

Andelen nyfödda barn med vårdrelaterade infektioner är generellt låg i Sverige, och andelen har minskat något sedan 2010. Nyföddhetsavdelningarna i Västra Götaland skiljer sig inte från övriga riket, frånsett nyföddhetsavdelningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som haft en något högre frekvens, särskilt år 2015.


Skriven av Bill Hesselmar
Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-06-07

Andel barn som ammas helt eller delvis vid utskrivning från neonatalavdelning

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2016

Täljare: Antal barn som ammas helt eller delvis vid utskrivning till hemmet eller till hemsjukvård respektive år.

Nämnare: Antal barn födda i vecka 22-36, vårdade på neonatalavdelning och registrerade i SNQ respektive år.

Vad visar indikatorn: Barn som vårdas på neonatalavdelning är ofta för tidigt födda eller svårt sjuka. Initialt behöver många av barnen hjälp med vätska och nutrition men i takt med att de blir äldre och friskare strävar man efter att de skall kunna börja amma, inte bara för att de skall få bröstmjölk utan också för de fördelar som amning i sig kan innebära. På neonatalavdelningarna mäter man därför andelen barn som ammas helt eller delvis vid utskrivning till hemmet eller till hemsjukvård.

Västra Götaland jämfört med riket: Andel barn, födda i vecka 22-36, som ammas vid utskrivning från neonatalavdelning är något högre i Västra Götaland (73 %) än i övriga riktet (68 %). Skillnaden är statistiskt säker. Någon egentlig förändring över tid, från 2010 till 2016, har inte skett. Barnets ålder vid födelsen har stor betydelse för om barnet ammas vid utskrivning eller inte. Av de allra yngsta barnen, födda före vecka 25, ammar 15 % medan cirka 80 % av barn födda i vecka 32-36 ammar.  

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej.

Könsskillnader: Jämförelse görs ej.

Blödningar i hjärnan (IVH) hos för tidigt födda barn

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: I övre diagrammet tidsserie från 2010 - 2016. I nedre diagrammet tidsserie med överlappande perioder om 4 år.

Täljare: Antal barn med IVH grad 3-4.

Nämnare: Antal överlevande barn respektive år, födda i gestationsvecka 22-27, utskrivna från neonatalavdelning och registrerade i SNQ.

Vad visar indikatorn: Intraventrikulära blödningar (IVH) är blödningar till de vätskefyllda hålrummen i hjärnan. Särskilt mycket förtidigt födda barn drabbas eftersom blodkärlen i hjärnan hos dessa barn lättare brister då de inte är färdigutvecklade. Andningssvårigheter, infektioner och andra komplikationer som ofta ses hos mycket förtidigt födda barn ökar ytterligare risken för IVH. Blödningarna behöver inte ge några bestående men, särskilt inte om det
rör sig om små blödningar, men de kan också vara livshotande eller ge bestående neurologiska funktionsnedsättningar. Blödningarna delas in i fyra grader, där grad 1 och grad 2 är små medan grad 3 och grad fyra är allvarligare. Vid grad 3 har blod trängt ut i hålrummen (ventriklarna) och lett till en förstoring av ventriklarna. Vid grad 4 har blödningen även trängt ut i kringliggande hjärnvävnad. Indikatorn mäter andelen överlevande barn födda i gestationsvecka 22-27 med IVH grad 3 eller grad 4.

Västra Götaland jämfört med riket: I den övre bilden visas andelen barn med IVH grad 3-4 för VGR och för riket där VGR exkluderats, uppdelat per år från 2010 till 2016. Fram till 2013 var andelen barn med IVH grad 3-4 högre i VGR jämfört med övriga riket, men sedan dess har skillnaderna jämnats ut för att nå samma nivå om cirka 9-10 % år 2016. Tidigare år var IVH grad 3-4 vanligare bland de allra yngsta barnen (vecka 22-24 jämfört med 25-27), men skillnaderna har minskat så att nivån år 2016 är 10 % eller lägre också för de yngsta. I den nedre figuren visas samma data men uppdelad på överlappande tidsperioder om 4 år. Även i denna figur ser man att skillnaderna mellan VGR och övriga riket minskat över tid.

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i VGR fungerar som ett samverkande system i vården av mycket för tidigt födda barn.

Könsskillnader: Jämförelse görs ej.

Lungsjukdom, bronkopulmonell dysplasi (BPD) hos för tidigt födda barn

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie med överlappande perioder om 4 år, från 2010 till 2016.

Täljare: Antal barn med behov av syrgas vid 36 veckors ålder.

Nämnare: Antal överlevande barn respektive år, födda i
gestationsvecka 22-27, utskrivna från neonatalavdelning och
registrerade i SNQ.

Vad visar indikatorn: Bronkopulmonell dysplasi (BPD) är en lungsjukdom som drabbar mycket förtidigt födda barn. Lungorna hos dessa barn är inte bara omogna med färre lungblåsor, de saknar också den ytspänningsnedsättande substansen ”surfaktant” som gör att lungorna kan spännas ut och slappna av utan alltför stor kraft. Tidigare avled oftast mycket förtidigt födda barn eftersom de inte klarade att andas, men i mitten på 1960-talet började man kunna behandla barnen i respirator. Dessvärre var dåtidens respiratorer inte särskilt skonsamma och syrgashalterna man använde var höga, vilket ofta ledde till omfattande lungskador med blåsbildning och ärrvävnad. Den tidigare formen av BPD karakteriserades således av omfattande lungskador. Mot slutet av 1980-talet började man kunna tillföra surfaktant. Respiratorerna blev allt bättre, syrgashalten i inandningsluften kunder regleras noggrannare och man blev allt bättre på att behandla övriga riskfaktorer för BPD. Dessa åtgärder medförde att lungskadorna minskade men samtidigt överlevde allt yngre barn varför sjukdomen BPD kom att se annorlunda ut. Idag ser man sällan direkta lungskador. I stället karakteriseras sjukdomen av färre och klumpigare lungblåsor (alveoler) och ett mindre välutvecklat nät av fina lungblodkärl (kapillärer). I takt med att barnen växer och blir äldre tillväxer lungorna och fler lungblåsor bildas varför många förtidigt födda barn får en normal eller nästan normal lungfunktion. Men svår lungfunktionsnedsättning förekommer fortfarande och olika grader av astmaliknande besvär är inte ovanligt. Definitionen på BPD är behov av syrgas vid en ålder motsvarande 36 graviditetsveckor. Vid svår BPD behövs mer än 30 % syrgas. Lindrig BPD (syrgas vid 1 månads ålder) används vanligtvis inte kliniskt. Indikatorn mäter andelen barn födda i vecka 22-27 med behov av syrgas vid 36 veckors ålder.

Västra Götaland jämfört med riket: I riket har det skett en långsam ökning av BPD från 66 % år 2010-2014 till 70 % 2012-2016, sannolikt på grund av att allt fler mycket förtidigt födda barn överlever. En liknande ökning har setts i Västra Götaland från 56 % till 67 %. Den tidigare skillnaden mellan riket och Västra Götaland har således jämnats ut, framförallt på grund av en snabbare ökning av andelen barn med BPD i Västra Götaland.

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i VGR fungerar som ett samverkande system i vården av mycket för tidigt födda barn.

Könsskillnader: Någon jämförelse görs ej.

Ögonsjukdom, retionopati (ROP) hos för tidigt födda barn

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: I övre diagrammet tidsserie från 2010 - 2016. I nedre diagrammet tidsserie med överlappande perioder om 4 år.

Täljare: Antal barn med ROP grad 3 eller högre.

Nämnare: Antal överlevande barn respektive år, födda i gestationsvecka 22-27, utskrivna från neonatalavdelning och registrerade i SNQ.

Vad visar indikatorn: Retinopathy of Prematurity (ROP) är en ögonsjukdom som kan drabba förtidigt födda barn, barn födda före vecka 31. Ju tidigare barnet är fött, desto större är risken för ROP. Ögonen har under denna period en betydande tillväxt och de omogna och sköra blodkärlen i ögonen är känsliga för störningar och skadande faktorer såsom höga syrgasnivåer. Blodkärlen kan sluta växa eller växa fel. Läckage och blödningar kan ge ärrvävnad som i värsta fall leder till näthinneavlossning och bestående synnedsättning. ROP delas in i fem grader där grad 1 och grad 2 är lätta eller moderata förändringar medan den onormala blodkärlstillväxten är gravt störd vid grad 3. Vid grad 4 och 5 tillkommer olika grader av näthinneavlossning. Grad 1 och 2 behöver inte behandlas medan svårare ROP behandlas med laser. Indikatorn mäter andelen barn, födda i vecka 22-27, som har ROP grad 3 eller högre på något öga.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen barn med ROP grad 3 eller högre har under hela mätperioden varit 7-10 procentenheter högre i Västra Götaland jämfört med övriga riket (nedre figuren). I den övre figuren visas skillnaderna för respektive år, där den högre andelen barn med ROP särskilt sågs fram till år 2013. Från år 2014 ses ingen egentlig skillnad mellan VGR och riket, men andelen barn med ROP har dessvärre ånyo börjat öka i såväl Västra Götaland som övriga riket. En bidragande förklaring härtill kan vara att de Svenska riktlinjerna för syrgasbehandling ändrats så att något högre nivåer tillåts.    

Skillnader inom regionen: Någon jämförelse mellan neonatalavdelningarna i Västra Götaland görs ej då neonatalvården i VGR fungerar som ett samverkande system i vården av mycket för tidigt födda barn.

Könsskillnader: Någon jämförelse görs ej.

Vårdrelaterade infektioner på nyföddhetsavdelning

Källa: Svenskt Neonatalt Kvalitetsregister SNQ

Vilket år avses: Tidsserie från 2010 - 2016.

Vald grupp: Antal verifierade bakteriella eller misstänkta sepsisepisoder med debut minst 72 timmar efter inläggning, per 1000 vårddygn.

Vad visar indikatorn: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en patientsäkerhetsrisk som kan innebära svåra konsekvenser för patienterna, särskilt för de allra sjukaste såsom mycket förtidigt födda barn. Risken för vårdrelaterade infektioner är också högre hos svårt sjuka eller mycket förtidigt födda barn eftersom deras infektionsförsvar är nedsatt eller omoget samtidigt som olika katetrar och infarter till blodbanan, liksom behandling i respirator, ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Andelen vårdrelaterade infektioner skall helst vara så låg som möjligt och indikatorn mäter antalet VRI/1000 vårddygn på neonatalavdelning.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen VRI har under hela mätperioden varit något högre i Västra Götaland jämfört med övriga riket, särskilt under perioden 2011-2014.

Skillnader inom regionen: Andelen VRI var särskilt hög på SU, det sjukhus i Västra Götaland som vårdar de allra yngsta och svårast sjuka barnen. På de övriga neonatalavdelningarna i Västra Götaland var andelen VRI som övriga riket eller lägre.

Könsskillnader: Någon jämförelse görs ej.

Sammanställning av resultat för senaste mätperioden