Sammanfattning

Astma är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, en sjukdom som drabbar cirka 5-6 % av barnen i tidig skolålder och cirka 8-10 % av tonåringarna. 

Man brukar tala om två typer av astma hos barn; förkylningsastma och äkta astma. Förkylningsastma debuterar oftast under första levnadsåret. Barnen har bara besvär vid förkylningar. De är inte allergiska och besvären växer bort under förskoleåren.

Äkta astma kan debutera när som helst under livet och är den helt dominerande typen av astma hos skolbarn och tonåringar. Nästan alla med äkta astma har allergi eller annan allergisk sjukdom såsom hösnuva eller eksem.

Vid lindrig astma är besvären episodiska d.v.s. besvären förekommer bara vid exempelvis förkylning och ansträngning. Vid svårare astma är besvären mer kontinuerliga och ett flertal faktorer såsom förkylning, ansträngning, kall luft, rök och allergenexponering kan ge ökade andningsbesvär. Målet för all astmabehandling är att barnen skall vara besvärsfria, kunna leka och idrotta som andra barn och ha en bevarad lungfunktion.  

Tidigare har inte någon nationell kontroll och utvärdering av astmabehandlingen i Sverige kunnat göras. Men allt fler sjukhus, barnmottagningar och vårdcentraler ansluter sig till Luftvägsregistret vilket betyder att kvalitetskontrollen kommer att bli bättre.

I Västra Götaland var det år 2016 endast BUM Gamlestaden samt Allergi- och lungmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus som var anslutna till Luftvägsregistret. Båda dessa enheter uppvisade under 2016 ett resultat för god astmakontroll (AKT > 19) som var bättre än riksgenomsnittet. Detsamma gällde andelen barn med normal lungfunktion där resultatet för Allergi- och lungmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus var något bättre än i riket som helhet. 


Skriven av Bill Hesselmar
Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-06-07

Andel barn med god astmakontroll

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilket år avses: Tidsserie 2015 - 2016

Täljare: Andel barn med AKT 20 eller mer

Nämnare: Andel barn 0-17 år med astma, registrerade i luftvägsregistret.

Vad visar indikatorn: Målet med all astmabehandling är att astman skall vara så välkontrollerad att barnet kan leka, idrotta och leva som barn utan astma. Det innebär bl.a. att barnet inte skall ha några astmaattacker, att den fysiska aktiviteten inte påverkas, att sömnen inte påverkas och att extra luftrörsvidgande medicin inte behövs oftare än två gånger per vecka.

Astma Kontroll Test (AKT) är ett sätt att mäta hur väl astman är kontrollerad, ett självskattningsinstrument där patienten själv graderar hur mycket besvär de haft senaste fyra veckorna. AKT finns för barn 4-11 år och för 12 år och äldre. God astmakontroll räknas från värden om minst 20 poäng. Indikatorn mäter andelen barn med astma och AKT > 19 poäng.

Andelen registrerande enheter i Västra Götaland har fram till år 2016 varit lågt, endast Allergi- och lungmottagningen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har registrerat 2015 - 2016 och BUM Gamlestaden först 2016. Därtill har det funnits oklarheter kring vilka som skall registreras, särskilt hur barn med astma och andra komplicerande sjukdomar skall registreras. I Luftvägsregistret finns numera valmöjligheter som hanterar dessa frågor varför detta, tillsammans med en allt ökande täckningsgrad, kommer att medföra att resultatens tillförlitlighet ökar.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen barn med AKT > 19 är cirka 75 % i riket och cirka 80 % i Västra Götaland. Socialstyrelsen har rekommenderat att AKT skall användas som utvärderingsinstrument men någon målnivå för hur stor andel som skall ha god astmakontroll finns inte även om 80 % är en nivå som ofta diskuteras.

Skillnader inom regionen: Av de två enheter som registrerat astmapatienter i Luftvägsregistret år 2016 har båda en andel som ligger nära 80 % (78,4 % respektive 81 %).  

Könsskillnader: Ej analyserat

Andel barn med astma och normal lungfunktion

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilket år avses: Tidsserie 2015 - 2016

Täljare: Antal barn med FEV1 minst 80 % av förväntat.

Nämnare: Antal barn 0-17 år med astma och uppgift om lungfunktionsmätning som registrerats i luftvägregistret.

Vad visar indikatorn: Ett viktigt mål vid behandling av astma är att barnens lungfunktion inte skall försämras, d.v.s. att den är normal. Det lungfunktionsmått som oftast används vid utredning och uppföljning av astma är hur stor volym luft som barnet maximalt kan blåsa ut under en sekund (Forcerad Expiratorisk Volym under en sekund, FEV1). Den utandade volymen korreleras bl.a. till barnets längd och kön, där man med normal lungfunktion menar att FEV1 skall vara minst 80 % av förväntat värde. Lungfunktionsmätning (spirometri) är möjligt från cirka 5-6 års ålder. Indikatorn mäter andelen barn med FEV1 minst 80 % av förväntat.

Västra Götaland jämfört med riket: Endast resultatet för Allergi- och lungmottagningen DSBUS och riket presenteras då uppgifterna för BUM Gamlestaden är osäkra. Vid Allergi och lungmottagningen DSBUS är andelen barn med normal lungfunktion cirka 76 % jämfört med 74 % i riket.

Könsskillnader: Ej analyserat