En rörlig befolkning

Västra Götaland präglas av att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Detta är ytterligare en viktig förklaring till befolkningsökningen i regionen. 2017 låg flyttöverskottet på drygt 14 000. En stor del av inflyttning sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet och denna förväntas fortsätta öka framgent. Det sker också många flyttningar inom regionen, dvs. över kommungränser inom Västra Götalands län.

En betydande del av den kraftiga befolkningsökningen och invandringen de senare åren beror på ökade flyktingströmmar till vårt land. Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-09-24

In- och utflyttning

Befolkningsökningen i Västra Götaland de senaste tio åren beror inte bara på ökade födelseöverskott och att vi lever allt längre - den kan också förklaras av ett positivt flyttnetto. Det innebär att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Flyttnettot har de senaste åren givit det största bidraget till befolkningsökningen och förväntas fortsätta vara den största enskilda faktorn de kommande åren. 

Totalt flyttade drygt 49.900 personer till Västra Götaland under 2017 samtidigt som ca 35.700 lämnade länet. Det ger ett inflyttningsöverskott på dryga 14.000 personer (figur 1).

Både antalet in- och utflyttningar i länet har ökat successivt under större delen av 2000-talet. Flyttningsöverskottet har ökat från +6.000 år 2000 till 14.100 2017. 2016 sticker ut i flyttstatistiken. Då minskade antalet utflyttningar kraftigt jämfört med föregående år, samtidigt som  antalet inflyttade ökade med drygt 4.000 (figur 1).

2016 var det endast en kommun som hade ett negativt flyttnetto. Dals-Ed tappade 5 invånare. 2017 har ytterligare 7 kommuner högre grad ut- än inflyttningar (Skara, Åmål, Svenljunga, Götene, Gullspång, Töreboda, Färgelanda). Störst positivt flyttnetto 2017 finns i Göteborg, Mölndal, Borås, Kungälv, Lerum och Skövde (figur 1). 

Många av flyttningarna (ca 200.000) är emellertid inom regionala, dvs. sker inom Västra Götalands län och ungefär en fjärdedel av dess sker över kommungränser. 

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal in- och utflyttningar samt flyttningsöver-/underskott fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 1999-2017 (ej prognos); för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2017 samt prognos för åren 2018-2030; för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2017 (ej prognos, ej könsuppdelad). Flyttningsöver-/underskott förändring från föregående år (antal) fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 2000-2017 ; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2017 samt prognos för 2018-2030, för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2017 (ej prognos, ej könsuppdelad). 
KommentarMed inrikes inflyttningar avses inflyttningar minus immigration och med inrikes utflyttningar avses utflyttningar minus emigration.

Invandring och emigrering

En stor del av inflyttning till Västra Götaland sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet. Sedan slutet av 1990-talet har invandringen till Västra Götaland, liksom till Sverige i helhet, ökat succesivt. 1996 invandrade drygt 6500 personer till länet, två decennier senare var motsvarande antal drygt 25.000. Invandringen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden (figur 2).

Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.

Samtidigt som invandringen ökar har emellertid också utvandringen, dvs. dem som lämnat Västra Götaland för att bosätta sig utomlands, ökat. Denna ökning är dock långt ifrån lika markant som för invandringen och de senaste åren tenderar utvandringen att avta eller till och med minska (figur 2).