Sammanfattning

Överbeläggningar och utlokaliseringar uppstår när patienter inte kan erbjudas en disponibel vårdplats. Andelen överbeläggningar och utlokaliseringar i förhållande till disponibla vårdplatser kan ses som ett mått på bristen av disponibla vårdplatser. Överbeläggning och utlokalisering av en patient, innebär en ökad risk för vårdskada. De vanligaste skadorna är vårdrelaterad infektioner och trycksår.

SKR och Socialstyrelsen har tillsammans med regionerna utvecklat en modell för att varje månad följa upp förekomsten av överbeläggningar och utlokaliserade patienter. Utvecklingen kan också följas via väntetider i vården. Antalet överbeläggningar, utlokaliseringar och disponibla vårdplatser mäts per avdelning och dag. Uppgifterna rapporteras därefter in per sjukhus för både somatisk slutenvård och psykiatrisk slutenvård.

Överbeläggning definieras som en händelse när en inskriven patient vårdas på vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats. Med disponibel vårdplats avses en vårdplats i slutenvård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Inom den somatiska vården har Västra Götalandsregionen, ett högre antal överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser än riket. Inom psykiatrin har antalet överbeläggningar minskat under 2019 och ligger under rikets nivå.

En utlokaliserad patient definieras som en patient som är inskriven och vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompentens och medicinskt ansvar för patienten. Utlokaliseringar av patienter ger en ökad risk för vårdskador efter det inte alltid finns tillräcklig kompetens och kapacitet för att mäta patienternas behov. Enligt Socialstyrelsen ökar risken för en vårdskada med 60 procent. Inom somatiken ligger antalet utlokaliseringar i nivå med riket. Uppgifter om utlokaliserade patienter inom psykiatrin, saknas.

Resultaten för Västra Götalandsregionen och riket avser antal överbeläggningar per hundra disponibla vårdplatser och antal utlokaliseringar per hundra disponibla vårdplatser.

En patient som inte längre behöver sjukhusets resurser ska kunna lämna sjukhuset och istället vårdas i hemmet eller i andra vårdformer. En patient är utskrivningsklar när den behandlande läkaren på sjukhuset anser att patienten inte längre behöver vårdas på sjukhuset.

En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, gäller sedan 2018. Enligt den nya lagen ska kommunerna betala för färdigbehandlade patienter som ligger kvar på sjukhuset efter tre kalenderdagar, inklusive helgdagar och inte fem arbetsdagar, som gällde tidigare. Antalet vårddagar som utskrivningsklara patienter blivit kvar på sjukhus har sedan den nya lagen trädde i kraft, minskat betydligt.  

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-06-17

Överbeläggningar och utlokaliseringar

Överbeläggning” föreligger när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats.

Utlokaliserad” är en inskriven patient som vårdas på en annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten.

Genomsnittligt antal överbeläggningar per 100 vårdplatser och dag är vid samtliga sjukhus vanligen högre än 0. Detta betyder inte att sjukhusen i sin helhet så gott som alltid är överbelagda. Att deras mätvärden ändå överstiger 0 beror på att ej fullt belagda avdelningar tilldelas ett nollvärde de dagar så är fallet. Sjukhusens mätvärden baseras alltså enbart på de avdelningsmätningar som påvisar överbeläggningar i förhållande till antalet vårdplatser. Indikatorn följer Socialstyrelsens definition och tydliggör att en överbeläggning på en viss avdelning inte kan uppvägas av en ledig plats på en annan avdelning – sett ur ett patientperspektiv.

 

Överbeläggningar och utlokaliseringar är vanligt förekommande. Förhållandet kan innebära en patientsäkerhetsrisk, försämrad vårdmiljö och arbetsmiljö. Mätningar av förekomsten kan även ses som indikator på tillgängligheten.

Socialstyrelsens definition av en disponibel vårdplats: "vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö".

Mått: Genomsnittligt antal överbeläggningar inom somatisk vård per 100 disponibla vårdplatser och dag kl. 06:00 under respektive månad.

Skillnader inom regionen: De flesta sjukhus i Västra Götalandsregionen har problem med högt antal överbeläggningar och antalet är högre än i riket. Problemen är mindre vid Alingsås lasarett och Skaraborgs sjukhus. Under 2020 har antalet överbeläggningar minskat.

Täljare: Det totala antalet överbeläggningar per dag kl. 06:00 (somatik).

Nämnare: Det totala antalet disponibla vårdplatser per dag kl. 06:00 /100 (somatik).

Källa: Nationella väntetidsdatabasen (SKR).

Mått: Genomsnittligt antal överbeläggningar inom psykiatrisk vård per 100 disponibla vårdplatser och dag kl. 06:00, under respektive månad.

Skillnader inom regionen: Det är stor variation i antalet överbeläggningar inom psykiatrin. Högst antal finns vid Kungälvs sjukhus och vid Södra Älvsborgs sjukhus.

Täljare: Det totala antalet överbeläggningar per dag kl. 06:00 (psykiatri).

Nämnare: Det totala antalet disponibla vårdplatser per dag kl. 06:00 (psykiatri).

Källa: Nationella väntetidsdatabasen (SKR).

Mått: Genomsnittligt antal utlokaliserade inom somatisk vård per 100 disponibla vårdplatser och dag kl. 06:00, under respektive månad.

Skillnader inom regionen: Flera sjukhus i Västra Götalandsregionen har problem med högt antal utlokaliseringar. De flesta sjukhus har högre antal utlokaliserade sjukhus än riket. Problemen är mindre vid Alingsås lasarett och vid NU-sjukvården. Högst antal utlokaliserade patienter finns vid Skaraborgs sjukhus och vid Kungälvs sjukhus.

Täljare: Det totala antalet utlokaliserade per dag kl. 06:00.

Nämnare: Det totala antalet disponibla vårdplatser per dag kl. 06:00 /100.

Källa: Nationella väntetidsdatabasen (SKR).

                                                                                                                                                  

 

 

Kvarliggande utskrivningsklara patienter

En patient som inte längre behöver sjukhusets resurser ska kunna lämna sjukhuset och istället vårdas i hemmet eller i andra vårdformer, med det stöd som kan behövas. Kommunerna har ansvar för att en patient skall kunna få fortsatt vård och stöd utanför sjukhuset. En patient är utskrivningsklar när den behandlande läkaren på sjukhuset anser att patienten inte längre behöver vårdas på sjukhuset. Regionen eller landstinget har, tillsammans med kommunen, ett gemensamt ansvar för att en vårdplan upprättas i samband med utskrivning från sjukhus och för att fortsatt vård och omsorg ges.

Landsting och regioner rapporterar varje månad dels antalet vårdtillfällen som innehållit dagar som utskrivningsklar, dels antalet vårddygn som patienterna varit utskrivningsklara. Vården i siffror redovisar på sin visningsyta, antalet utskrivningsklara dagar för alla regioner och landsting i Sverige. Där redovisas antalet utskrivningsklara dagar per 1000 invånare, enbart på övergripande regionnivå.

Indikatorn visar antalet dygn som patienter som är utskrivningsklara vårdas på sjukhus. Enbart de dygn som patienten ansetts vara utskrivningsklar ingår, inte alla dygn för det aktuella vårdtillfället. En ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, gäller sedan 2018. Enligt den nya lagen ska kommunerna betala för färdigbehandlade patienter som ligger kvar på sjukhuset efter tre kalenderdagar, inklusive helgdagar och inte fem arbetsdagar, som gällde tidigare. Antalet vårddagar som utskrivningsklara patienter blivit kvar på sjukhus har sedan den nya lagen trädde i kraft, minskat betydligt.  

Mått: Måttet visar antalet dygn som patienter under mätperioden vårdats på sjukhus som utskrivningsklar i regionen. Patienter i alla åldrar ingår.

Källa: Nationella väntetidsdatabasen (SKR).

Skillnader inom regionen: I samband med att den nya lagen trädde i kraft, ses en dramatisk nedgång i antalet dagar. Värde för september 2018 är exkluderat eftersom systemen byttes ut. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har flest dagar med patienter som är utskrivningsklara, därefter kommer NU-sjukvården och Kungälvs sjukhus. Både Södra Älvsborgs sjukhus och Skaraborgs sjukhus har relativt få dagar med utskrivningsklara patienter i förhållande till sin storlek.