Sammanfattning

Varje år blir cirka 35 000 äldre så sjuka av sina läkemedel att de måste få sjukhusvård. Enligt en rapport sammanställd av Socialstyrelsen 2014 går det att förebygga runt 60 procent av sjukhusinläggningarna.

Socialstyrelsen har sammanställt en lista över läkemedel med hög risk för biverkningar för äldre. Preparaten bör endast användas om det finns särskilda skäl för det. Det ska vidare finnas en välgrundad och aktuell orsak (indikation) för att använda läkemedlet och läkaren ska ha bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör också följas upp och omprövas regelbundet med täta intervaller.

Antalet äldre med olämpliga läkemedel i Västra Götaland har minskat kontinuerligt, men är fortsatt högt jämfört med övriga regioner enligt data som redovisas i Vården i siffror.

Enligt Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre är zopiklon det mest lämpliga sömnmedlet för äldre, p.g.a. dess relativt korta halveringstid, förutsatt att det inte finns någon bakomliggande orsak till sömnbesvären som gör att det krävs en annan behandling.

Andelen zopiklon av den totala användningen av sömnmedel hos äldre låg 2019 på samma nivå som 2018. Utvecklingen har under de senaste åren varit god i den mån att "rätt" sömnläkemedel används, samt att den totala användningen av sömnmedel i regionen har minskat.

Vårdgivare ska erbjuda individer som är 75 år eller äldre och som är ordinerade minst fem läkemedel en enkel eller fördjupad läkemedelgenomgång där patientens aktuella läkemedelsbehandling gås igenom. I VGR har andelen med registrerade läkemedelgenomgångar senaste åren legat på cirka 54 %.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).


Publicerad 2018-03-12 Uppdaterad 2020-06-04

Källa: Digitalis, regionala data över uthämtade receptläkemedel på apotek

Vilka år avses: Tidsserie, 2011-2019

Täljare: Antal individer 75 år och äldre som hämtat ut något olämpligt läkemedel under året. 

Olämpliga läkemedel (enligt listan från 2019): tramadol (N02AX02), propiomazin (N05CM06), långverkande bensodiazepiner (N05BA01, N05CD02, N05CD03), kodein (N02AJ06, N02AJ09, R05DA04), glibenklamid (A10BB01), läkemedel med betydande antikolinerga effekter (A03AB + A03BA + A03BB + A04AD + C01BA + G04BD exkl. G04BD12 + M03BC01 + M03BC51 + N02AG + N04A + N05AA02 + N05AB04 + N05AF03 + N05AH02 + N05BB01 + N06AA + R06AA02 + R06AA04 + R06AD + R06AE05).

Nämnare: Antal folkbokförda invånare 75 år och äldre.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar antalet individer per 1000 invånare i befolkningen med minst ett läkemedel som bör undvikas till äldre. Avser personer 75 år och äldre.

Målnivå: Önskvärt med en låg nivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götaland har jämfört med riket en hög andel äldre individer som har en olämplig läkemedelsbehandling enligt data som redovisas i Vården i siffror. En handlingsplan för äldre och läkemedel har implementerats. Antalet individer som använder olämpliga läkemedel per år har minskat kontinuerligt i regionen vilket får ses som en positiv utveckling. Antalet användare per år ger en överskattning av hur många som använder olämpliga läkemedel i ett visst ögonblick (punktprevalensen). Vidare tas ingen hänsyn till dosering och behandlingslängd.

Skillnader inom regionen: Högst antal användare av olämpliga läkemedel återfinns i HSN Göteborg, medan HSN Östra ligger lägst i regionen. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Det är fler kvinnor än män 75 år och äldre som använder olämpliga läkemedel. Skillnaden kan till viss del förklaras av att kvinnor i allmänhet blir äldre än män.

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: Tidsserie, 2015-2019

Information: Socialstyrelsens har sammanställt en lista över läkemedel med hög risk för biverkningar hos äldre. Preparaten bör endast användas om det finns särskilda skäl för det. Det ska vidare finnas en välgrundad och aktuell orsak (indikation) för att använda läkemedlet och läkaren ska ha bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör också följas upp och omprövas regelbundet med täta intervaller.

Listan speglar indikatorn ”Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger” som ingår i rapporten Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre som publicerades 2010. Rapporten revideras kontinuerligt och inkluderar då en uppdaterad lista över olämpliga läkemedel. Ovanstående diagram redovisar användningen av olämpliga läkemedel enligt listan över olämpliga läkemedel till äldre publicerad oktober 2019.

Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) olämpliga läkemedel som hämtats ut av individer 75 år och äldre. Olämpliga läkemedel (tramadol (N02AX02), propiomazin (N05CM06), långverkande bensodiazepiner (N05BA01, N05CD02, N05CD03) och läkemedel med betydande antikolinerga effekter enligt Socialstyrelsens lista (A03AB + A03BA + A03BB + A04AD + C01BA + G04BD + N02AG + N04A + N05AA + N05AF03 + N05AH02 + N05BB01 + N06AA + R06AA02 + R06AB + R06AD + R06AX02)).

Nämnare: Totalt antal DDD samtliga läkemedel som hämtats ut av individer 75 år och äldre, folkbokförda i regionen. Nämnaren är periodmässigt kopplad till täljaren.

Vad visar indikatorn: Olämpliga läkemedel är en av läkemedelsindikatorerna i regeringens satsning på mest sjuka äldre. Indikatorn ingår även i den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvård med regionala mål. 

Måltal: Önskvärt med en låg nivå

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Västra Götaland har jämfört med riket en hög andel äldre individer som har en olämplig läkemedelsbehandling enligt data som redovisas i Vården i siffror. En handlingsplan för äldre och läkemedel har implementerats. Mätt som definierade dygnsdoser (DDD) minskar andelen olämpliga läkemedel över tid.

Skillnader inom regionen: Högst andel DDD av olämpliga läkemedel återfinns i HSN Göteborg, medan HSN Södra ligger lägst i regionen. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Det är fler kvinnor än män 75 år och äldre som använder olämpliga läkemedel. Skillnaden kan till viss del förklaras av att kvinnor i allmänhet blir äldre än män.

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: Tidsserie, 2014-2018

Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) av zopiklon (ATC-kod: N05CF01) till individer 75 år och äldre.

Nämnare: Antal DDD av samtliga sömnmedel (ATC-kod: N05C) till individer 75 år och äldre.

Vad visar indikatorn: Enligt Socialstyrelsens Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre är zopiklon det mest lämpliga sömnmedlet för äldre, p.g.a. dess relativt korta halveringstid, förutsatt att det inte finns någon bakomliggande orsak till sömnbesvären som gör att det krävs en annan behandling. Indikatorn ingår i den regionala förteckningen över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala mål.

Måltal: Önskvärt med en hög nivå.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen zopiklon av den totala användningen av sömnmedel hos äldre ligger på samma nivå som 2017. Utvecklingen har under de senaste åren varit god i den mån att "rätt" sömnläkemedel används, samt att den totala användningen av sömnmedel i regionen har minskat. Dock krävs det viss eftertanke kring det faktum att zopiklonanvändningen uttryckt i DDD ökar när förstahandsvalet istället bör vara icke-farmakologisk behandling, samtidigt som regionen har en hög användning av zopiklon jämfört med riket.

Skillnader inom regionen: De inomregionala skillnaderna är små. Högst andel zopiklon återfinns i HSN Göteborg och HSN Norra, medan HSN Östra ligger lägst i regionen. Data är ej åldersjusterade.

Könsskillnader: Den totala användningen av sömnmedel och andelen zopiklon är högre bland kvinnor jämfört med män. Skillnaden i andelen zopiklon mellan könen är liten men statistiskt säkerställd.

Källa: Munin

Vilka år avses: 2016-2019

 

Täljare: Antal individer 75 år eller äldre med registrerad KVÅ- koderna XV015 och/eller XV016.

Nämnare: Antalet folkbokförda individer 75 år eller äldre.

Vad visar indikatorn: Indikatorn mäter andelen registrerade läkemedelsgenomgångar av läkare på vårdcentral. Läkemedelsgenomgång innebär att läkaren tillsammans med patienten går igenom aktuell läkemedelsbehandling. Det kan antingen ske för patient som flyttar in till särskilt boende eller skrivs in i hemsjukvården, när läkemedelsrelaterade problem misstänks eller vid inskrivning på sjukhus. Fördjupad läkemedelsgenomgång ska dessutom göras minst årligen samt vid inskrivning särskilt boende eller skrivs in i hemsjukvården. Läkemedelsgenomgång kräver en särskild registrering vilket innebär att låga värden kan bero på lågt antal genomförda läkemedelsgenomgångar, men kan också bero på bristande registrering.

Måltal: Saknas

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Det finns inga nationella värden att jämföra med. I VGR har andelen med registrerad läkemedelsgenom legat på cirka 54 % under senaste åren.

Skillnader inom regionen: Högst andel med läkemedelgenomgångar återfinns i HSN Södra (58 procent) och lägst i HSN Östra (47 procent).

Könsskillnader: Ej analyserats.

Sammanställning läkemedel till äldre 2019

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än regionsgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.

Antal med olämpliga läkemedel anges i antal individer per 1000 invånare och övriga mått anges som andelar i procent (%). Andel med läkemedelgenomgångar bland listade representerar medelvärdet för 2019. Åldersindelat på samma sätt som ovan. Ingen könsuppdelning.