Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård år 2018.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland 2017-12-31.

Valbart i diagram: Kön. Åldersgrupp. Andel, Antal unika patienter. 95% konfidensintervall (till följd av stor nämnare blir konfidensintervallen smala och ser ibland ut som att de ligger över skattade värdet i diagrammet).

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen.

År 2018 hade 78,5 procent av befolkningen i Västra Götaland besökt primärvård, specialiserad öppenvård eller slutenvårdats, vilket motsvarade 1,34 miljoner personer i befolkningen.

Figur 1 visar att 71 procent av befolkningen hade besökt primärvård, 47 procent hade besökt specialiserad öppenvård och 8,4 procent varit inskrivna i slutenvård.

Summan av vårdformerna är större än 100 procent eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer under ett år.

Västra Götaland jämfört med riket: Vi saknar jämförbara data med riket.

Könsskillnader: Kvinnor hade i högre grad än män besökt vården, oavsett vårdform. År 2018 hade 85 procent av kvinnorna respektive 74 procent av männen besökt vården. Kvinnor hade i högre grad besökt både primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvård.

Inom slutenvård är det endast i åldersgruppen 18-44 år som kvinnor har högre andel vårdade än män till följd av förlossningar, i övriga åldersgrupper har män en högre andel som slutenvårdats.

Åldersskillnader: Bland de yngsta (0-6 år) och de äldsta (80 år eller äldre) hade 100 procent av befolkningen besökt vård, framförallt primärvård. Lägst andel som besökt vård fanns bland åldrarna 7-17 år respektive 25-44 år där cirka 71 hade besökt vård.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2010-2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Vårdform. Alla besök/läkarbesök. Kön. Andel, Antal besök/vårdtillfällen. 95% konfidensintervall. 95% konfidensintervall (till följd av stor nämnare blir konfidensintervallen smala och ser ibland ut som att de ligger över skattade värdet i diagrammet).

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen, utvecklingen över tid.

Utveckling över tid 2010-2018: Andel av befolkningen som besökt vården minskade något under perioden 2011 till 2016, från 80 procent till 78 procent. Minskningen sågs framförallt för läkarbesök inom primärvård och i viss mån även för slutenvård. År 2018 var andelen återigen något högre - 78,5 procent till följd av ökning i primärvård ej läkare.

Könsskillnader: Mönstret över tid var liknande för kvinnor och män.

Åldersskillnader: Minskningen i andel som besökt läkare i primärvård sågs i alla åldersgrupper, men var tydligare bland barn 0-17 år. 

Minskningen i andel som slutenvårdats sågs i alla åldersgrupper. Bland personer 80 år eller äldre minskade andelen från 34 procent år 2012 till 29 procent år 2018.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2010-2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Tidsperiod. HSN. Andel, Antal besök/vårdtillfällen. 95% konfidensintervall (till följd av stor nämnare blir konfidensintervallen smala och ser ibland ut som att de ligger över skattade värdet i diagrammet).

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde (HSN). En person som flyttat under året kan redovisas i mer än ett hälso- och sjukvårdsnämndområde, men räknas endast en gång i VG-statistiken. Detta gör att genomsnittet av fem HSN sammanslagna blir något högre än VG-snittet.

Inomregionala skillnader: Det finns en liten variation mellan hälso- och sjukvårdsnämndområden i andel av befolkningen som besökt vården. År 2018 hade 77 procent av befolkningen i HSN Göteborg besökt vården, jämfört med 80 procent i HSN Norra, Östra och Västra. Denna variation kan till viss del förklaras av olika ålderssammansättning. Göteborg har den yngsta befolkningen i länet, och i teorin därmed ett lägre vårdbehov. Norra och Östra nämndområdet har den äldsta befolkningen i länet.

Primärvård: Befolkningen i Norra nämndområdet hade i högre grad besökt primärvården (75 procent) än befolkningen i länet som helhet (71 procent). Invånarna i HSN Göteborg hade i lägst grad besökt primärvård  (69 procent).

Befolkningen i Östra nämndområdet hade i lägst grad besökt läkare i primärvård (53 procent) jämfört med länet som helhet (57 procent).

Specialiserad öppenvård: Det fanns en variation mellan 45 procent och 48 procent mellan nämndområden i andel som besökt specialiserad öppenvård. Lägst andel i Norra och Södra nämndområdet och högst i Göteborg.

Slutenvård: I Norra och Östra nämndområdet hade cirka 9,5 procent av befolkningen varit inskrivna i slutenvård år 2018, jämfört med knappt 7,5 procent i Göteborg.

Inomregionala variationer i andel av befolkningen som sökt vård kan t.ex. bero på ålderssammansättningen i olika delar av länet. Men det skulle också kunna förklaras av olikheter i sökmönster och utbud.

Utveckling över tid 2010-2018: Efter en minskning över tid över tid 2011-2017 i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden (HSN) ökade andelen som besökt vården något 2018 i alla HSN utom Göteborg, till följd av ökad andel som besökt  primärvård. Genom att klicka på diagrammet kan man se tidsserier för varje enskild HSN.

Åldersskillnader: Genom att klicka på diagrammet kan man jämföra HSN för olika åldersgrupper.

Exempelvis kan man se att 100 procent av barn 0-6 år respektive personer 80 år eller äldre i samtliga HSN haft en fysisk kontakt med vården under ett år. Men det finns variationer mellan vårdformer. Andel 80 år eller äldre som besökt läkare i primärvård varierade till exempel mellan 81 procent och 91 procent mellan HSN. Och andel som besökt läkare i specialiserad vård varierade mellan 65 procent och 75 procent i samma åldersgrupp. 

.

Figur 4 nedan beskriver utvecklingen av och relationen mellan olika vårdtyper över tid och används som indikator för att följa omställningen av hälso- och sjukvården. Figuren innehåller antal vårdkontakter bland folkbokförda i Västra Götaland registrerade i vårddatabasen Vega oavsett var kontakten är utförd. 

En vårkontakt kan vara ett besök, annan kontakt (brev- och telefonkontakt), indirekt kontakt (kontakt om patient) eller slutenvårdstillfälle (sjukhusvårdtillfälle). Vårdkontakterna delas även upp på planerad (avtalad tid) och oplanerad kontakt. 

Målet är att den relativa andelen primärvård, specialiserad öppenvård, digitala vårdtjänster och vård i hemmet ska öka, framförallt vård som utförs där patienten inte fysiskt besöker akutsjukhuset. Det kan tillkomma kontakter som vi idag inte fångar, ex digitala vårdbesök, uppföljning och monitorering på distans m.m.

Strömningen över tid visar viss ökad andel kontakter i primärvården och minskad andel i specialiserade vården. Relationen mellan besök och annan typ av kontakt visar på en minskad andel besök. Kontaktformerna ”annan kontakt” och ”indirekt kontakt” ska tolkas med försiktighet eftersom registreringsruterna har ändrats. Indirekt kontakt är frivilligt för sjukhusen att 43 registrera. 2018 är det 18,6 miljoner vårdkontakter av folkbokförda i Västra Götaland och 75 procent av kontakterna sker i primärvård.

Läs hela rapporten om indikatorer i omställningen.

.

.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB:s befolkningsstatistik

År: 2005-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Besök och vårdtillfällen. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök, besök i specialiserad öppenvård och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Kön. Vårdform. Läkare, övriga besök. Antal per invånare, Antal besök/vårdtillfällen.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök och vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid.

Vårdkonsumtion 2018: År 2018 gjordes 10,75 miljoner besök i primärvård eller på sjukhus respektive slutenvårdstillfällen bland invånarna i Västra Götaland, vilket motsvarar 6,3 fysiska kontakter per invånare.

Inom primärvården gjordes 6,7 miljoner besök och på sjukhus 3,8 miljoner besök och inom slutenvården förekom 217 000 vårdtillfällen. 

Könsskillnader: Mönstret över tid är liknande för både kvinnor och män, men kvinnor har en klart högre total vårdkonsumtionsnivå än män (7,2 jämfört med 5,4 per invånare), oavsett vårdform.

Utveckling över tid 2005-2018: Antalet fysiska kontakter har ökat kontinuerligt sedan 2005, från 5,4 till 6,3 per invånare, med undantag för en liten minskning mellan 2011 och 2014.  Mönstret över tid speglar framförallt förändringar inom primärvårdskonsumtion.

Det är besök till övriga personalkategorier i primärvård utöver läkare som ökat över tid, framförallt efter år 2014 till följd av att vårdval rehab infördes. Antalet läkarbesök inom primärvård har däremot minskat kontinuerligt efter 2011 . 

Slutenvårdskonsumtionen har minskat något under perioden 2005 till 2018, från 0,16 vårdtillfällen per invånare till 0,13. Antalet slutenvårdstillfällen har också minskat från 238 000 år 2005 till 217 000 år 2018 trots en ökande befolkning.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Besök och vårdtillfällen. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök, besök i specialiserad öppenvård och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: HSN. Vårdform. Alla besök, Läkarbesök/övriga besök. Antal per invånare, Antal besök/vårdtillfällen.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök och vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde.

Inomregionala skillnader: Det finns en variation i vårdkonsumtion mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena. Antalet primärvårdsbesök per invånare varierade mellan 3,6 och 4,3 mellan nämndområden år 2018 och antalet besök i specialiserad öppenvård varierade mellan 2,0 och 2,5. 

Vårdkonsumtionen har varit högre i Norra nämndområdet än i övriga områden under hela perioden 2005-2018. Antalet besök/vårdtillfällen per invånare år 2017 var 6,5 i HSN Norra jämfört med 6,1 i HSN Östra och Göteborg som hade lägst konsumtion i länet.

Den högre vårdkonsumtionen i HSN Norra förklaras av en högre primärvårdskonsumtion och slutenvårdskonsumtion, trots länets lägsta konsumtion av specialiserad öppenvård. HSN Norra har den äldsta befolkningen i länet vilket kan förklara den totalt sett högre vårdkonsumtionen. 

HSN Östra hade klart lägre antal besök till läkare i primärvård än övriga områden , vilket förklarar den lägre totala vårdkonsumtionen i Östra. Mönstret har varit detsamma sedan 2005. Detta är förvånande då Östra tillsammans med Norra har både den äldsta befolkningen i länet, och den högsta slutenvårdskonsumtionen.

HSN Södra hade tillsammans med HSN Norra lägre antal besök till läkare i specialiserad öppenvård än övriga HSN.

Göteborgs nämndområde har den lägsta primärvårdskonsumtionen i länet under hela perioden 2005-2018, men det endast till övriga personalkategorier utöver läkare. HSN Göteborg har lika hög  primärvårdskonsumtionen till läkare som Norra, Södra och Västra.  Göteborg har även den högsta konsumtionen av specialiserad öppenvård, både till läkare och övrig personal. Detta förklaras troligen av ett större utbud och tillgång till vård i området än av en större sjuklighet, eftersom Göteborg har den yngsta befolkningen i länet. Göteborg har även den lägsta slutenvårdskonsumtionen i länet.

Utveckling över tid 2009-2018: Vårdkonsumtionen har ökat i samtliga nämndområden till följd av ökad primärvårdskonsumtion.

Inom specialiserad öppenvård har spridningen mellan HSN  minskat över tid. År 2005 var spridningen mellan HSN 1,8 till 2,6 besök per invånare. År 2018 var spridningen 2,0 till 2,5. Antalet specialiserade besök har minskat i Göteborgs nämndområde samtidigt som den ökat framförallt i HSN Ö och N.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Primärvårdsbesök. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: År. Alla besök, Läkarbesök, Övriga besök. Antal per invånare, Antal besök, Antal invånare.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal primärvårdsbesök per invånare. Utvecklingen över tid per åldersgrupp. År 2009 infördes vårdval VGPV.

Åldersskillnader: Figur 7a visar att primärvårdskonsumtionen ökar med stigande ålder från 7-17 års ålder. Vart tredje primärvårdsbesök gjordes av invånare 65 år eller äldre. Personer 65 år eller äldre gjorde cirka sju primärvårdsbesök per invånare år 2018.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre primärvårdskonsumtion än män i åldrarna 7-79 år. Män har något högre konsumtion efter 80 års ålder.

Utvecklingen över tid 2005-2018: Primärvårdskonsumtionen har ökat i samtliga åldersgrupper sedan år 2015, framförallt övriga besök utöver läkare. Bland personer 80 år eller äldre sågs en kraftig ökning av övriga besök 2017 och 2018.

Läkarbesöken har minskat i de flesta åldersgrupper sedan 2011, men år 2018 sågs en ökning bland unga 0-24 år. Ökningen bland 0-6-åringar sågs sedan 2015.

Den stora ökningen år 2010 bland barn 0-9 år förklaras av komplett registrering av barnhälsovård efter införandet av vårdval VG primärvård år 2009.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Specialiserad vård.

Täljare: Antal besök i specialiserad vård respektive slutenvårdstillfällen.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: År. Alla besök, Läkarbesök, Övriga besök, Vårdtillfällen. Antal per invånare, Antal besök, Antal vårdtillfällen, Antal invånare.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök i specialiserade vård (inklusive akutmottagningsbesök) respektive vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid per åldersgrupp.

Specialiserad öppenvård

Åldersskillnader: Figur 7b visar att besök i specialiserad vård per invånare är vanligast bland personer 65 år eller äldre; 30 procent av besöken gjordes av äldre och antalet besök var cirka 3,6 per invånare år 2018.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre specialiserad öppenvårdskonsumtion än män i åldrarna 18-64 år. Män har högre konsumtion efter 65 års ålder och bland barn 0-6 år.

Utvecklingen över tid 2005-2018: Antal läkarbesök i specialiserad vård har minskat kontinuerligt i de flesta åldersgrupper utom bland 65 år eller äldre där en ökning ses sedan 3-4 år tillbaka. 

Antalet övriga besök i specialiserad vård har däremot ökat i de flesta åldersgrupper den senaste tioårsperioden, med undantag för 45-64-åringar där antalet minskat.

Vårdtillfällen

Åldersskillnader: Figur 7b visar att antalet vårdtillfällen per invånare är vanligast bland personer 80 år eller äldre. Nästan hälften av alla vårdtillfällen gjordes av invånare 65 år eller äldre. Bland personer i åldern 80 år eller äldre var antalet vårdtillfällen år 2018 knappt 0,5 per invånare.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre slutenvårdskonsumtion i åldrarana 18-44 år till följd av förlossningsvård. Män har högre slutenvårdskonsumtion efter 65 års ålder, och även bland barn 0-6 år.

Utvecklingen över tid 2005-2018: Antalet vårdtillfällen per invånare har minskat senaste tioårsperioden i alla åldersgrupper. Minskningen är mest påtaglig bland personer över 65 år.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2018

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Primärvårdsbesök. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering. Urval av hälso- och sjukvårdspersonal: Arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska, undersköterska respektive psykolog/kurator/legitimerad psykoterapeut.

Täljare: Antal primärvårdsbesök.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Kön. Antal per invånare, Antal besök, Antal invånare.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal primärvårdsbesök per invånare. Utvecklingen över tid för olika personalkategorier utöver läkare.

Utvecklingen över tid 2005-2018: Den ökning i primärvårdsbesök bland övrig personal som noterades mellan 2014 och 2018 förklaras av olika saker:

År 2014 infördes vårdval rehab i Västra Götalandsregionen, vilket ledde till en kraftig ökning av antal besök till fysioterapeut år 2015. Antalet har sedan fortsatt att öka kontinuerligt. Även antalet besök till arbetsterapeut har ökat.

Även antalet besök till sjuksköterska har ökat mellan 2014 och 2018.  År 2017 och 2018 sågs mer än en fördubbling av antal besök till undersköterska jämfört med år 2016. Ökningen kan till viss del förklaras av ett registreringsfel till följd av en ny ersättning för mellanliggande provtagning som egentligen inte ska registreras som ett besök. Felet som inte går att korrigera i efterhand kvarstod en bit in på 2018.

Antalet besök till psykolog har ökat kontinuerligt under perioden 2005-20178 och i viss grad även till legitimerad psykoterapeut. Antal besök till kurator ökade inte.

Könsskillnader: Ökningen över tid  sågs både bland kvinnor och män för samtliga personalkategorier. Men kvinnor har dubbelt så höga nivåer jämfört med män för psykolog/psykoterapeut/kurator respektive fysioterapeut och arbetsterapeut.

.

.

Hur påverkas vårdkonsumtion och vårdpersonal till följd av att befolkningen ökar? I december 2017 publicerade koncernavdelning data och analys en rapport om hur antal vårdbesök och vårdtillfällen respektive antal nettoårsarbetare inom hälso- och sjukvården förväntas förändras fram till år 2025 i Västra Götaland och per hälso- och sjukvårdsnämndområde baserat på hur folkmängden ökar.

Antalet vårdbesök och vårdtillfällen förväntas öka mellan 9 procent och 12 procent, och antal nettoårsarbetare med 8 procent fram till år 2025 om allt annat hålls konstant.

.

Det finns givetvis en mängd andra faktorer som har betydelse för framtida vårdkonsumtion, t.ex. hälsan i befolkningen, ökad medellivslängd där sjukligheten kanske förlängs eller möjligen komprimeras, utbudsförändringar, effektiviseringar inom hälso- och sjukvården, medicinteknisk utveckling och förväntningar på hälso- och sjukvården. Och hur vårdpersonalen kommer att se ut hänger intimt samman med bl.a. utbildningsval, genomströmning och förväntningar på arbetsmarknaden.

En viktig påverkansfaktor är den omställning av hälso- och sjukvården som pågår i Västra Götalandsregionen. Rapporten kan ses som ett underlag för att prognostisera framtida vårdkonsumtion och personal.

Länk till rapporten och bilagor hittar du här