Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

I Sverige görs cirka 16 000 ljumskbråcksoperationer per år, varav cirka 2 000 i Västra Götaland. Drygt 10 procent av operationerna görs på kvinnor. Som mått på kvaliteten anges andel ljumskbråck som om-opereras inom fem år. Få om-operationer behöver göras och det regionala målet är högst 3 procent om-opererade inom fem år. Västra Götalandsregionen (VGR) har de senaste två tidsperioderna nått målet. Tre av de redovisade sjukhusen når dock inte målet senaste perioden.

Operation i dagkirurgi är effektivt ur resurssynpunkt varför operationer bör göras i dagkirurgi om det är medicinskt lämpligt. Västra Götalandsregionen har som mål att minst 80 procent av ljumskbråcksoperationerna skall utföras i dagkirurgi och VGR når målet även om det finns vissa inomregionala skillnader.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2019-04-15

Andel ljumskbråck som ej om-opereras inom fem år

Källa: Svenskt bråckregister

Vilket år avses: Tidsserie i perioder om fem år: 2010-2014, 2011-2015, 2012-2016, 2013-2017 och 2014-2018.

Regionalt mål: Högst 3 % som om-opereras inom 5 år. Av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator.

Täljare och Nämnare: I Socialstyrelsens indikatorlista definieras täljare, nämnare och metod för hur om-operation inom fem år beräknas.   

Vad visar indikatorn: Det är ett kvalitetsmått att inte behöva om-opereras inom 5 år efter en bråckoperation. Ljumskbråck drabbar oftare män varför 92 % av bråckoperationerna görs på män. Resultaten visar totalsiffror, dvs. de innefattar både kvinnor och män. Indikatorn visar andelen som inte om-opereras inom 5 år.

Regionalt mål: Högst 3 % om-operationer inom 5 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som inte om-opereras inom 5 år är drygt 98 % både i riket och VGR.

Skillnader inom regionen: De flesta sjukhus inom VGR har mindre än 2 % om-operationsfrekvens. Vid Capio Lundby sjukhus, SÄS-Borås och Kungälvs sjukhus är frekvensen om-opererade drygt 3 % om-opererade, liksom vid SU-Sahlgrenska även om det utfallet inte går att jämföra på samma sätt. 

Könsskillnader: Bråcktyper skiljer mellan könen varför jämförelse ej är relevant.

Andel ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi

Källa: Vårddatabasen VEGA.

Vilket år avses: Tidsserie 2012 - 2018.

Regionalt mål: Minst 80 % skall opereras i dagkirurgi. Av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator. 

Täljare: Antal patienter, 18 år och äldre, opererade i specialiserad öppenvård (dagkirurgi).

Nämnare: Antal män och kvinnor, 18 år och äldre, som respektive år genomgått planerad operation av ljumskbråck.

Vad visar indikatorn: Dagkirurgi är ett effektivt resursutnyttjande varför operationer bör utföras i dagkirurgi när det av medicinska skäl är lämpligt. Indikatorn mäter andelen planerade ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi på patienter 18 år och äldre.

Regionalt mål: Minst 80 % av de planerade operationerna ska utföras i dagkirurgi.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Ingen jämförelse görs.

Skillnader inom regionen: I Västra Götaland opereras 87 % av patienterna i dagkirurgi. VGR når således det regionala målet. De flesta sjukhus i VGR når målet. Vid Alingsås lasarett och Kungälvs sjukhus opereras drygt 70 % i dagkirurgi. Vid SU är andelen opererade i dagkirurgi mycket lågt, vilket är i linje med sjukhusets uppdrag.

Könsskillnader: Bråcktyper skiljer mellan könen varför jämförelse ej är relevant.

Andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation

Källa: Svenskt bråckregister.

Vilket år avses: 2013-2018.

Täljare: Antal som opererats med preperitoneal teknik (TEP, TAPP, Bakre nätplastik, Bakre öppen nätplastik, annan laparoskopisk teknik).

Nämnare: Kvinnor 18 år eller äldre som opererats för ljumskbråck.

Vad visar indikatorn: Sedan 1992 har valet av operationsmetod vid ljumskbråck ändrats radikalt. Olika former av nättekniker har successivt ersatt tidigare metoder, vid vilka ett försvagat område i ljumsken täcktes med kroppens egna vävnader med hjälp av suturer. Tidigare använda metoder kan hos enskilda kliniker/operatörer ge goda resultat men fordrar betydande träning. De äldre metoderna kan fortfarande vara av värde hos växande individer och patienter som är infektionskänsliga.

Inläggning av nät via ett snitt i ljumsken som beskrivits av Lichtenstein är den i dag helt dominerande tekniken på män medan riktlinjer från European Hernia Society rekommenderar att kvinnor skall opereras med en preperitoneal teknik. Av de cirka 2 000 operationer som utfördes 2018 i VGR gjordes cirka 280 på kvinnor.

Regionalt mål: Minst 90 % av operationerna ska utföras med preperitoneal teknik.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen kvinnor som opereras med preperitoneal teknik i VGR skiljer sig inte från genomsnittet i riket, men VGR når inte målet om minst 90 % opererade med preperitoneal teknik.

Skillnader inom regionen: Eftersom antalet kvinnor som opereras är få redovisas endast värden för VGR totalt. 

Könsskillnader: Redovisas endast för kvinnor.

Sammanställning resultat för senaste mätperioden

I tabellen nedan visas 2018 års värden för andel ljumskbråcksoperationer utförda i dagkirurgi, andel kvinnor som opereras med preperitoneal teknik vid ljumskbråcksoperation och andel ljumskbråck som ej om-opereras inom fem år.

Ljusblå värden visar utfall som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar värden som ligger signifikant bättre än riksgenomsnittet. Mellangröna värden skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.