Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Behovet av hälso- och sjukvård i en region bestäms i hög grad av befolkningens struktur, sammansättning och förutsättningar. Det handlar om faktorer på olika nivåer - både direkta och indirekta. 

Länets demografiska och strukturella sammansättning är av central betydelse både sett till förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och hur behovet av denna vård ser ut bland dess invånare. Hälsa bestäms till stor del av invånarnas skilda livsvillkor och dess genetiska bagage. Samhällsutvecklingen avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge vård på lika villkor, dels av förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattepengar - en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård.

För att bättre kunna förstå utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland ges i Befolkningskapitlen en övergripande bild av några av de demografiska och strukturella faktorer som direkt eller indirekt påverkar denna. På en övergripande nivå handlar det framförallt om att befolkningen i länet blir allt fler samt att vi blir allt äldre, vilket i sin tur bl.a. beror på en ökad inflyttning, en större invandring, ökade födelseantal, högre utbildning och ökad sysselsättningsgrad.

Befolkningens hälsa och ohälsa kan mätas på många olika sätt på en övergripande nivå för att visa på skillnader inom olika regioner och grupper. Medellivslängd, självskattad hälsa och ohälsotal är några övergripande mått som används, inte sällan i kombination med varandra.

Västra Götaland följer utveckling i riket generellt sett till medellivslängden både sett till olika demografiska grupper och utvecklingen över tid. Däremot ligger regionen över riksgenomsnittet sett till ohälsotalet, samtidigt som det råder stora skillnader sett till befolkningen i Västra Götalands olika geografiska områden.


Publicerad 2018-11-23 Uppdaterad 2019-06-18

Västra Götalands hälso- och sjukvård

Västra Götalands län är ett till ytan stort och brokigt sammansatt län. Här samsas städer och samhällen i olika storlekar och naturen växlar friskt mellan bl.a. skogar, slätter, åkermark, kustlandskap, hav och insjöar. Länet omfattar hela landskapet Bohuslän, huvuddelarna av Dalsland och Västergötland samt mindre delar av Halland (Lindome socken) och Värmland (Södra Råda socken). Det består av totalt 49 kommuner och bebos av nästan 1,7 miljoner människor i olika åldrar, ojämnt fördelade över länets yta.

Västra Götalandsregionen har ett omfattande vårdutbud fördelat över länet. Här finns exempelvis 19 sjukhus inriktade mot patienter som behöver specialistsjukvård och invånarna i regionen kan välja bland cirka 200 vårdcentraler och ännu fler tandläkarmottagningar. Sedan 2015 är Västra Götaland indelad i fem hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN) med politiskt utsedda ledamöter. Nämndernas uppgift är att verka för god vård och hälsa på lika villkor. De har ett befolkningsansvar vilket bl.a. innebär att de ska säkerställa befolkningens vårdbehov, verka för en förbättrad folkhälsa samt säkra tillgången till regionens vårdinsatser och anpassning för funktionsnedsättningar.

Länktips:
Regionfakta; Västra Götaland 

Verksamhetsanalysen: Vårdbehovet i Västra Götalandsregionen

 

Befolkningens (o)hälsa

Studier av vad människor bedömmer som viktigast i livet visar att en god hälsa kommer på en klar förstaplats. Utan en grundläggande hälsa kan livet vara mycket begränsat. Hälsan är emellertid ojämlikt fördelad inom och mellan olika befolkningsgrupper. 

Forskning på området visar att hälsans fördelning i en befolkning beror på fördelningen av inkomster, varor och tjänster samt makt. Skillnader i hälsa uppstår till följd av fördelningen av till exempel hälsovård, skolor och utbildning, men även arbetsförhållanden, fritid och bostäder. Vidare har invånarnas sociala nätverk, födelseland, sexuella läggning och kön också betydelse i sammanhanget liksom eventuella tidigare hälsoproblem och funktionsnedsättningar (se t.ex. Jämlikhetsrapporten 2017Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014, Göteborgs stad).

Sammanfattande brukar man idag tala om att hälsa framför allt påverkas av sociala bestämningsfaktorer, det vill säga vardagslivets villkor. Det är faktorer som kan påverkas av samhället (på en strukturell nivå) och som kan påverka (o)hälsan. En jämlik fördelning av hälsa innebär att alla, oavsett social position ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå en god hälsa - inte att alla har samma hälsotillstånd. 

Eftersom Sverige är ett välfärdsland handlar utmaningarna i skillnader i ohälsotal i huvudsak om hur kvaliteten fördelas mellan olika grupper i samhället samt om tillgängligheten till välfärden är likvärdig för alla. Befolkningens hälsa är av stor betydelse för samhällets möjligheter till ekonomisk och social utveckling. Ett samhälle med stora sociala skillnader i livsvillkor eller stor socioekonomisk segregation är också ett samhälle med stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. (se t.ex. Jämlikhetsrapporten 2017, Göteborgs stad)

Det finns olika sätt att mäta hälsa och ohälsa. Medellivslängden är ett välanvänt mått som tydligt och enkelt beskriver ojämlika skillnader i en befolkning. Medellivslängden i Sverige har förbättrats under många årtionden och många hälsoproblem har minskat över tid. Förklaringarna står till stor del att sinna i förbättrad sjukvård och ökade ekonomiska resurser, men framförallt i en höjd utbildningsnivå.

Medellivslängden i Västra Götaland följer riksgenomsnittet väl både sett över tid och till skillnader mellan olika grupper så som t.ex. män och kvinnor. Medellivslängden varierar drygt 4,5 år mellan den kommun som har högst respektive lägst medellivslängd i regionen. Analyser av skillnader i medellivslängd mellan kommuner ska dock göras med viss försiktighet då ett fåtal dödsfall i unga åldrar i kommuner med liten befolkning och få döda kan medföra stora skillnader mellan olika perioder. 

Länktips:

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen
Diagramvisning: Medellivslängd fördelat på kön går att visa för riket (totalt), Västra Götaland (totalt) samt för Västra Götalands kommuner.
Kommentar: Livslängdstabellen är en demografisk tabell som visar dödligheten i en befolkning under en bestämd tidsperiod. För regioner med liten befolkning och få döda kan ett fåtal dödsfall i unga åldrar medföra stora skillnader mellan olika perioder. Analyser av skillnader i medellivslängd mellan kommuner ska göras med försiktighet.

Ett annat sätt att titta på individers hälsa på ett övergripande plan är att se till deras självskattade hälsotillstånd. Detta mått speglar i stor utsträckning även andra hälsoutfall. Exempelvis hänger den intimt samman med medellivsnivåerna och förutsäger individens återstående livslängd (Kommission för ett socialt hållbart Malmö, 2014). Medellivslängd och självskattad hälsa används inte sällan i kombination, och har blivit ett vedertaget sätt att titta på hälsa både internationellt och nationellt.

Det är välkänt att hälsan är ojämlikt fördelad inom och mellan grupper i en befolkning. Generellt kan sägas att de grupper som har sämre hälsa också i högre grad än andra uppger att de har sämre livsvillkor.

Äldre och kvinnor uppskattar i lägre grad än yngre att de har bra hälsa. Det är ett nationellt mönster som också går att urskilja i Västra Götaland. Det råder också stora skillnader mellan regionens olika geografiska områden. (Figur 2)

Självskattad hälsa kan även mätas som hälsorelaterad livskvalitet med instrumentet EQ-5D. Det är ett viktigt instrument i hälso- och sjukvårdsforskning, framförallt för olika sjukdomsgrupper. 

EQ-5D baseras på fem enkätfrågor som omfattar rörlighet, möjlighet att klara av den egna hygienen, möjlighet att klara av sina huvudsakliga aktiviteter (arbete, studier, hushållssysslor, fritid), smärtor/besvär samt oro/nedstämdhet. Det är graden av besvär som anges. Svaren på frågorna viktas så att de besvär som är mest plågsamma får en högre vikt än de som anses mindre plågsamma. Om man har svarat ”inga problem” på alla fem frågor får man index 1 - full hälsa. Andra svarsalternativ ger avdrag i olika grad. Lägsta indexvärdet är 0.

EQ-5D-indexmedelvärdet bland de svarande är 0,82. Kvinnor har ett lägre EQ-5D-indexmedelvärde än män (0,79 respektive 0,84). Medelvärdet sjunker med stigande ålder. I gruppen 16-29 år är medelvärdet 0,86 medan det i gruppen 65-84 år sjunker till 0,78. EQ-5D varierar stort mellan olika grupper av de svarande, på liknande sätt som för självskattat allmänt hälsotillstånd.

Se vidare Hälsoläget samt Folkhälsomyndighetens dokumentation

Källa: Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor
Kommentar: Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, är en nationell undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Syftet med undersökningen är att visa hur befolkningen mår och följa förändringar i hälsa över tid. Frågeställning: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 5-gradig svarsskala från mycket god till mycket dålig. Läs mer om undersökningen här. Observera att frågan om individens upplevda hälsotillstånd inte ställts för åren 2009-2010, 2012-2014, 2016-2017

Ohälsotal med utgångspunkt i arbetslivet är ytterligare ett övergripande mått som ofta redovisas för att skildra befolkningens hälsa. Måttet utgår ifrån antal summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under en given tidsperiod. 

Ohälsan i arbetslivet i form av sjukskrivningar ökade kraftigt under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Även om det har skett en viss nedgång i ohälsotalet sedan 2003, är det fortfarande alldeles för många som är frånvarande från sina jobb på grund av sjukdom. Västra Götaland ligger något högre än genomsnittet i riket. Kvinnors ohälsotal ligger betydligt högre än männens. Det finns dessutom stora skillnader inom länet.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) – Statistikdatabasen, ursprungskälla: Databasen LISA
Diagramvisning: Ohälsotalet (antal dagar) samt andel som bidrar till ohälsotalet går att visa fördelat på kön, åldersgrupp och utbildning för Västra Götaland (totalt) samt för Västra Götalands kommuner för åren 1997-2015
Kommentar: Ohälsotalet, antal dagar = täljaren består av antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. Nämnaren är befolkningen i åldern 20-64 år.
Andel som bidrar till ohälsotalet , procent = Täljaren består av antalet personer i åldern 20-64 år, som uppbär något eller flera av de ersättningsslag som ingår i ohälsotalet. Nämnaren består av befolkningen i åldern 20-64 år.