Antal heltidsanställningar har ökat med 691 och är 86,8 procent av de månadsavlönade. Andelen deltidsanställda fortsätter följaktligen att minska och andelen som är ofrivilligt deltidsanställda är 0,1 procent.

Inom Primärvård är andelen heltidsanställda 75 procent, vilket är betydligt lägre än övriga utförare inom Hälso- och sjukvård. Andelen män är 18,0 procent, en minskning med 0,2 procentenheter. Sjukhusen har högst andel män, 19,7 procent, medan de övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ligger mellan 11-13 procent. Se figur 1 och 2

Medelåldern fortsätter att sjunka och är för kvinnor 46,0 år och för män 44,9 år. Den totala medelåldern är 45,8 år, en minskning med 0,1 procentenheter.

Se bild 1

Den externa personalomsättningen har mellan 2017 och 2018 minskat med 0,2 procentenheter och är 9,2 procent, varav ålderspension utgör 2,3 procent. Personalomsättningen har minskat inom samtliga verksamheter, mest inom Habilitering & Hälsa som minskade med 3,1 procentenheter. Personalomsättningen var störst inom primärvården med 10,0 procent. Män hade något högre personalomsättning än kvinnor, 9,4 procent mot 9,1 procent, där männen ökat med 0,2 procentenheter medan kvinnor minskat med 0,3. Se bild 2

Bild 1. Medelålder per personalkategori

Bild 2. Personalomsättning (extern) per förvaltning

Definition Nettoårsarbetare:

För månadsavlönade redovisas summan av de anställdas sysselsättningsgrader justerad för eventuell ledighetsomfattning som omfattar hela månaden exklusive semester. För timavlönade redovisas antalet arbetade timmar månaden innan redovisningstillfället dividerat med 165. Måttet visar hur stor arbetskraften är i realiteten.

Antal nettoårsarbetare har ökat med 233. De personalgrupper som ökat mest är Medicinska sekreterare m.fl., Rehabilitering och förebyggande, Läkare samt Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA. Primärvård står för den största ökningen där Rehabilitering och förebyggande, Läkare och Undersköterskor m.fl. ökat mest, medan det inom Sjukhus är Medicinska sekreterare m. fl., Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA och läkare som ökat mest. Minskningen inom sjukhus har främst skett inom Administration, Sjuksköterskor, barnmorskor och Undersköterskor m. fl. Ökningen av Medicinska sekreterare m. fl. och minskningen av Administration inom Sjukhusen beror huvudsakligen på omkodning av tjänster. Tandsköterskor, -hygienister och Medicinska sekreterare m.fl. står för den största ökningen inom Folktandvård. Inom Habilitering & Hälsa är det Rehabilitering och förebyggande samt Administration som ökat mest

Se figur 3.

Sjukhusens kostnader för bemanningsföretag ökade med 47 miljoner (mnkr) till 394 mnkr. Primärvårdens kostnader minskat med 50 mnkr till 208 mnkr. Kostnaderna tjänsteköp av läkare minskade med 20 mnkr till 460 mnkr, medan de för sjuksköterskor ökade med 20 mnkr till 132 mnkr.

För läkargruppen är det främst inom specialiteterna allmänmedicin, internmedicin och psykiatri som bemanningsföretag använts. För sjuksköterskor användes bemanningsföretag främst inom anestesioperation-IVA, akutvård, psykiatri, medicin. Se figur 4.

Sjukfrånvaron var oförändrad jämfört med föregående år och uppgick till 6,7 procent av ordinarie arbetstid. Se figur 5. En ökning har skett inom sjukfrånvarointervallet 1-14 dagar med 0,9 procentenheter vilket till stor del kan hänföras till en mer omfattande influensa- och förkylningsperiod i början av året. Minskningen har skett inom den långa sjukfrånvaron över 60 dagar med 1 procentenhet och följer utveckling i övriga regioner. Sjukfrånvaron är högst inom Habilitering & Hälsa som ökat med 0,2 procentenheter. Se figur 6.

Sjukfrånvaron har minskat mest inom personalgrupperna Teknik, hantverkare och Utbildning, kultur och fritid medan den ökat mest inom Kök, städ, tvätt och Tandläkare. Högst sjukfrånvaro hade Undersköterskor m.fl. med 9,8 procent och Kök, städ, tvätt med 9,4 procent. Lägst sjukfrånvaro hade Läkare med 3,4 procent och Administration med 4,4 procent.