Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och staten har träffat en överenskommelse om att utveckla cancervården i Sverige. Målet är att förbättra tillgängligheten genom att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna för att skapa en mer jämlik cancervård med ökad kvalitet. Den viktigaste insatsen är att fortsätta införa och utveckla det gemensamma nationella systemet med standardiserade vårdförlopp (SVF).
Jämlik och effektiv cancervård med kortare väntetider 2020
Inom Västra Götalandsregionen har respektive förvaltning och de verksamheter som berörs av SVF, ansvar för att arbetet fortgår inom ordinarie verksamhet.
Arbetet bedrivs av regionens SVF-arbetsgrupp som består av SVF-samordnare från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Sjukhusen i Väster, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs Sjukhus samt två regionala SVF-samordnare från RCC Väst. SVF-arbetsgruppen rapporterar till RCC Västs styrgrupp.
Under 2015 infördes de fem första standardiserade vårdförloppen och därefter har ytterligare 26 SVF-förlopp införts under 2016 - 2018. De standardiserade vårdförloppen ska förkorta tiden från välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling. De beskriver vilka utredningar och första behandlingar som ska göras inom en viss cancerdiagnos, samt vilka tidsgränser som gäller för hela förloppet och för de olika utredningsstegen.
Standardiserat vårdförlopp, SVF är sedan några år tillbaka ett etablerat arbetssätt att utreda patienter med välgrundad misstanke om cancer och starta behandling för det som har fått en cancerdiagnos. SVF innebär en standardiserad, sammanhållen och trygg utredning för patienten, där koordinator och/eller kontaktsjuksköterskan har en central roll. För primärvården har SVF inneburit en säkrare väg att remittera patienterna in i specialistvården. Det finns ett stort engagemang inom professionen och samarbetet mellan discipliner har ökat.
VGR når inklusionsmålet (70 % av alla nya cancerpatienter ska utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp), medan det finns stora utmaningar i ledtidsmålet (80 % av de personer som utretts inom SVF och startat behandling ska ha genomgått vårdförloppet inom fastställd ledtid).
Mellan år 2017 och 2019 har väntetiderna inom cancervården på nationell nivå och inom VGR varit i stort sett oförändrade medan väntetiderna inom andra delar av specialistvården har ökat.
Det finns stora utmaningar kring kompetensförsörjning, vårdplatsbrist och personalbrist.
Länk till nationell sammanställning av kortare väntetider i cancervården: Kortare väntetider i cancervården
Detta är ett första steg att ta in SVF data i verksamhetsanalysen. Det kan ses som en början och det finns möjligheter att utveckla vidare med fler diagram och med valbara alternativ.
Följande SVF förlopp presenteras i diagrammen:
Regionen arbetar utifrån två nationellt fastställda mål, inklusionsmål- och ledtidsmål i SVF.
För mer detaljerad beskrivning av underlag för inklusionsmålet, 70 % målet, se: Beräkningsunderlag
OBS: I de fyra nedanstående diagrammen anger variablerna Riket Totalt och VGR Totalt samtliga SVF förlopp som följs enligt 70 % och 80 % målet.
Mått: Andel cancerfall som utreds enligt stadardiserat vårdförlopp
Mål: 70 %
Täljare: Antalet behandlingsstartade cancerpatienter
Nämnare: Genomsnittligt antal nya cancerpatienter 2016–2018
Källa: GRAL/SIGN-e, nationellt Cancerregister
För riket och inom VGR är 70 målet nått, sammantaget för alla förlopp. Inom vissa förlopp har man svårt att nå 70 målet medan man i andra förlopp når långt över 70 %. Målet är satt till 70 % eftersom alla patienter inte kan utredas enligt ett SVF.
Orsaken till att alla patienter inte utreds via SVF kan till exempel vara att patienten gått hos privata vårdgivare eller att patienten inte kan utredas skyndsamt.
I diagrammet ovan ser man andel cancerfall som utretts i ett SVF. Diagrammet är interaktivt och diagnos samt totalen är valbara under serie. Vissa förlopp kan visa över 100 %, en förklaring kan vara att incidensen har ökat av olika orsaker.
Under organisation är riket, VGR och mål valbara.
Mått: Andel patienter som utretts inom SVF och startat behandling inom vårdförloppets fastställda ledtid.
Mål: 80 %
Täljare: Antalet behandlingsstartade inom angiven ledtid
Nämnare: Det totala antalet behandlingsstartade patienter.
Källa: GRAL/SIGN-e
När SVF förloppen skapades gjordes det ur ett patientperspektiv och att onödig väntan inte skulle drabba patienten. Ingen hänsyn togs till organisation och resurser. Inom VGR har väntetiderna för cancerpatienterna ökat i takt med att fler förlopp införts. Det nationella målet är att 80 % av alla cancerpatienter som utreds inom SVF och startat behandling ska ha gjort det inom vårdförloppets fastställda ledtid. De senaste två åren har VGR haft en måluppfyllelse på ca 40 %. Inom VGR finns det i vissa fall stora skillnader i väntetiderna mellan förvaltningar och förlopp.
I diagrammet ovan ser man andel behandlingsstartade inom målledtiden 80 %.
Diagrammet är interaktivt och diagnos samt totalen är valbara under serie.
Under organisation är respektive förvaltning, VGR och riket valbara.
Mått: Medianledtid i antal dagar
Källa: GRAL/SIGN-e
Här visas medianledtid för valbart förlopp. För varje förlopp går det att välja minsta och maximala ledtid. Behandlingsstarter kan ha olika ledtider därav minsta och maximala ledtid. T.ex. lungcancer har 30 dagars ledtid för palliativ behandling (minsta) och 44 dagars ledtid till kirurgi, (maxiamala). Bröstcancer har 28 dagars ledtid för samtliga behandlingsstarter
Mått: Antal behandlingsstarter
Källa: GRAL/SIGN-e
Här visas antal behandlingsstarter i VGR för valbart förlopp.