Källa: Graviditetsregistret.

Vilket år avses: 2014-2019

Urval: Samtliga kvinnor som blivit inskrivna på mödrahälsovården i VGR och blivit förlösta i VGR.

Täljare: Antal gravida som vid besök på mödravårdscentralen (MHV) i VGR i graviditetsvecka 30-32 uppger att de röker eller snusar och blivit förlösta i VGR.

Vad visar indikatorn: Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och tidig död. Beläggen för tobakens skadeverkningar under graviditet har stärkts. Flera vetenskapliga studier har visat att rökning ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, minskad fostertillväxt, moderkaksavlossning, fosterdöd och plötslig spädbarnsdöd. Omfattningen av rökning står i direkt proportion till riskerna för fostret och de flesta av tobaksrökens ämnen passerar över till fostret. Därtill bidrar nikotinet i tobaken till ett sämre blodflöde i livmodern och moderkakan. Så fort kvinnan slutar röka kommer det fostret till godo. Hälsoeffekterna av snusning är inte lika utforskade.

Gravida kvinnors tobaksvanor registreras vid inskrivning till mödrahälsovård i tidig graviditet, vilket oftast sker i graviditetsvecka 8-12 samt cirka två månader före beräknad förlossning, i vecka 30-32. Rapporten avser kvinnor som rapporterat till registret vid besök på MHV i VGR samt blivit förlösta i VGR.

Läs mer i Socialstyrelsens rapport En god vård - Öppna Jämförelser 2017.

Utveckling över tid: Andelen kvinnor i Västra Götaland med tobakskonsumtion i graviditetsvecka 30-32 har minskat kontinuerligt under sedan 2014. Av de som varit inskrivna på barnmorskemottagningarna under 2019 uppgav 2,8% att de fortsatt nyttjade tobaksvaror*. Trenden är liknande i riket (figur 1a).

Västra Götaland jämfört med riket: Andel kvinnor med tobakskonsumtion har under perioden (2014-2019) varit något något lägre och nu lite högre i VGR än i riket som helhet (figur 1). Skillnaden är väldigt liten (3,2% i VGRs förlossningskliniker jämfört med 3.0% i riket) och inte statistiskt signifikant. Skillnaden i resultatet från barnmorskemottagningarna (MHV, 2,8%) och 3,2% från förlösta inom VGR kan inte förklaras, nivån ligger nära riksgenomsnittet på 3.0%.

Åldersskillnader: Figur 1b visar andel med tobakskonsumtion fördelat på kvinnans ålder. Som förval visas värdena för VGR, men öppnas diagrammet kan även riket väljas. Andelen skiljer betydligt mellan åldersgrupper, där högst andel ses för kvinnor under 25 år (7,5 procent i VGR). Andelen i den åldersgruppen har minskat från 15 procent år 2004, men från 2014 endast ca 2% (9,7 – 7,5%). I åldersgrupperna 25 år och äldre ses en minskning från 3,4% till 2,7%. Med ökad ålder ses en lägre andel gravida kvinnor med tobakskonsumtion.

Skillnader inom regionen (fig 1a): Kvinnor förlösta på Sahlgrenska universitetssjukhuset (2,5%) har en lägre andel med tobakskonsumtion än riket (3,0%), SÄS och NÄL når nivå strax över riket (3,2 respektive 3,5%) medan SkaS ligger på 5,0%.

Källa: Graviditetsregistret

Vilket år avses: 2014-2019

Täljare: Antal kvinnor som screenats med AUDIT-formulär vid inskrivningssamtal till mödrahälsovården.

Nämnare: Totala antalet kvinnor som fött barn under mätperioden och som registrerades i Graviditetsregistret.

Vad visar indikatorn: 

Indikatorn visar andelen kvinnor som screenats för riskbruk av alkohol före graviditet, vid inskrivningssamtal till mödrahälsovården. Mätperioden avser tidpunkten då förlossningen skedde, inte för inskrivning till mödrahälsovård.

Alkohol under graviditet kan skada fostret. Även risken för missfall och låg födelsevikt ökar vid alkoholkonsumtion under graviditeten. Det finns ett tydligt samband mellan skadornas omfattning och mängden alkohol som modern druckit under graviditeten. Eftersom ingen vet var gränsen för skadlig alkoholkonsumtion går, är de svenska rekommendationerna att avstå från alkohol under graviditeten.

För att kunna upptäcka riskbruk av alkohol används inom mödrahälsovård screeningsinstrumentet AUDIT, Alcohol Use Disorders Identification Test. AUDIT speglar alkoholvanor året före graviditeten. Målet är att alla gravida ska nås av information om alkohol under graviditet och erbjudas screening med AUDIT.

Ett högt värde är önskvärt och Graviditetsregistret har satt ett målvärde där minst 95 procent av kvinnorna ska ha screenats med detta instrument.

Västra Götaland jämfört med riket: År 2019 screenades 96,8% procent av inskrivna kvinnor för riskbruk för alkohol före graviditet, jämfört med 90,5% procent i riket. Andelen har legat över riksgenomsnittet under perioden 2014-2019 med undantag för 2017, vilket inte kan förklaras. 

Åldersskillnader: Det finns inga åldersskillnader i andel screenade för riskbruk.

Skillnader inom regionen: Inga skillnader ses mellan regionens fyra förlossningsenheter. Samtliga sjukhus når Graviditetsregistrets mål om 95 procent screenade kvinnor.

Källa: Graviditetsregistret

Vilket år avses: 2014-2019

Urval: Förstföderskor respektive alla föderskor.

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga vaginalförlösta kvinnor i Sverige som registrerats i graviditetsregistret år 2019

Regionalt mål: Utvald kvalitetsindikator av Västra Götalandsregionen för populationen: <1,9% vid icke instrumentell vaginal förlossning medan målet för instrumentell vaginal förlossning <8,7% (2019)

Vad visar indikatorn: Bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning, så kallade perinealbristningar, indelas i fyra grader. Första och andra gradens bristning omfattar ytligare vävnader i slidan och mellangården och är oftast mindre allvarliga. Tredje gradens bristning omfattar förutom ytliga vävnader även hela eller delar av ändtarmens slutmuskel och fjärde gradens bristning dessutom rektalslemhinnan.

Kända riskfaktorer för grad III och IV-bristningar är att kvinnan är förstföderska, föder ett stort barn, har en långdragen förlossning eller att förlossningen avslutas instrumentellt, det vill säga med tång eller sugklocka.

Andelen förlossningar som avslutats med sugklocka är markant ökad i gruppen förstföderskor. I gruppen med spontan förlossningsstart (Robson 1) avslutades 10,75% av förlossningarna i riket med sugklocka eller tång, men bara 5,92% av samtliga vaginalförlösta. Siffran i båda grupperna var lägre i VGR på samtliga sjukhus.

Utveckling över tid: Andel perinealbristningar vid förlossning i regionen har succesivt minskat. År 2004 drabbades 4,5 % av kvinnorna som genomgått vaginal förlossning en sfinkterskada.  Under perioden 2014 – 2019 drabbades 2,2%, med en fortsatt nedgående trend och år 2019 var siffran 2.0% (figur 2a). Minskningen ses även i riket (2,9% under år 2019). Åldersstandardiserade värden (figur 2b).

Minskningen ses för framför allt vid icke-instrumentella förlossningar, men vi ser även en nedåtgående trend senaste åren (2018 – 2019) vid instrumentell förlossning. Andelen bristningar är högre vid instrumentella förlossningar (6,9 procent år 2019 VGR)  jämfört med icke-instrumentella (1,7 procent år 2019 VGR). I gruppen förstföderska är siffran något högre (7,9% resp 2,9%).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen perineala bristningar grad III och IV har under hela perioden sedan 2004 varit lägre i VGR än i riket. Under mätperioden 2014 – 2019 kvarstår skillnaden för hela gruppen såväl som för förstföderskor oavsett om förlossningen skett spontant eller intrumentellt. Skillnaden är statistiskt säkerställd och återspeglar en generellt god förlossningsvård. Åldersstandardiserade värden.

Åldersskillnader: Figur 2b visar att andelen perinealbristningar har skiljt sig  betydligt mellan olika åldersgrupper, men att tidskurvorna konvergerar och spridningen i åldergrupperna minskar.  Stor förbättring över tid ses i gruppen >35. Andelen kvinnor som drabbas av skada på sfinktern är betydligt lägre i VGR än riket i samtliga åldersgrupper.

Vid instrumentella förlossningar blir den slumpmässiga variationen större till följd av färre antal, men man anar en nedåtgående trend.

Skillnader inom regionen (fig 2a): År 2019 förelåg en generellt låg andel perineala bristningar vid samtliga förlossningsenheter i VGR. Variationer förekommer inom regionen, fr.a. när det gäller förlossning som avslutats med sugklocka. Samtliga sjukhus har förbättrats över tid.

Lägst andel bristningar (2019) ses på SÄS och SU (1,3% resp 1,7% av samtliga vaginalförlossningar och 4,8% rep 6,4% i gruppen ”sugklocka”). En nivå som ligger väl under regionalt måltal (<8,7%). Även SkaS förlossningsklink (8,5%) når måltalet för gruppen ”sugklocka” medan NÄL ligger strax ovan (9,3%). Andelen bristningar vid vaginal icke instrumentell förlossning variera mellan sjukhusen från 1,3 till 2,0 procent, i gruppen förstföderskor är variationen mellan 2,6 – 3,7 procent respektive 5,3 – 10,9 procent i de båda grupperna.

.

Urval: Robsongrupp 1 (förstföderskor med fullgången graviditetslängd ≥37 veckor, enkelbörd med huvudbjudning samt spontan förlossningsstart) respektive Robsongrupp 2b (förstföderskor med fullgången graviditetslängd ≥37 veckor, enkelbörd med huvudbjudning samt inducerad förlossningsstart). Planerat kejsarsnitt (Robson 2c redovisar tillsammans med grupp 1 och 2b.

Regionalt mål: Från 2019: <7% i Robsongrupp 1. Utvald kvalitetsindikator av Västra Götalandsregionen. Nationellt mått <10,4% i Robson grupp 1 och 2.

Täljare: Antalet kejsarsnitt bland Robson 1 respektive 2b och Robson 1, 2b, 2c.

Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1 respektive 2b och Robson 1, 2b, 2c.

Vad visar indikatorn: Andel kejsarsnitt bland förstföderskor i Robsongrupp 1 respektive 2b.

Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt generellt har ökat i Sverige. Det finns inga vetenskapliga underlag för att kliniker med en högre kejsarsnittsfrekvens har bättre utfall då det gäller de nyfödda barnen än de kliniker som har lägre andel kejsarsnitt. För mamman innebär alla typer operationer en risk såväl vid det första kejsarsnittet som vid kommande graviditeter. Däremot innebär en ökad förekomst av kejsarsnitt att kostnaderna för förlossningar ökar. Både kostnadsaspekten och variationen i medicinsk praxis gör jämförelser mellan olika sjukhus och landsting intressant.

Utveckling över tid: För fullgångna förstföderskor med spontan förlossningsstart och huvudbjudning har andelen kejsarsnitt legat runt åtta procent sedan 2004 i Sverige och så fortsatt under perioden 2014-2019 (figur 3a). I VGR har andelen varierat lite under samma period och ligger 2019 på 8,1% jämfört med riket (7,5%). År 2017-2018 var andelen 7,2 resp. 6,9 procent.

Andelen kejsarsnitt bland förstföderskor med inducerad förlossningsstart har minskat från runt 30 procent år 2004 till runt 25 procent år i både VGR och riket. 2019 var nivån drygt 22% trots stor ökning av antalet induktioner. Det totala antalet förlossningar med inducerad förlossningsstart har dubblerats under perioden 2004-2016, både i VGR och i riket. Från 2016 – 2019 ser man ytterligare en ökning på nästan 50%. Andelen kvinnor som startade sin förlossning med induktion under 2019 i VGR var mellan 16,1 – 23,3 procent på de olika sjukhusen.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Kejsarsnittsfrekvensen i VGR bland förstföderskor skiljer sig inte från riket i övrigt, åldersstandardiserade värden (figur 3b), varken för Robsongrupp 1 med spontan förlossningsstart eller Robsongrupp 2A med inducerad förlossningsstart. För Robsongrupp 2b, en grupp som ökar i antal ligger andelen kejsarsnitt relativt konstant även om man kan ana en minskande trend efter en topp 2015. Andelen kejsarsnitt 2019 i gruppen är marginellt lägre än i riket.

Åldersskillnader: I figur 3b visas andelen kejsarsnitt för Robsongrupp 1 respektive 2A uppdelade efter mammans ålder. Betydande skillnader ses, där andelen ökar med stigande ålder. För Robsongrupp 1 ses den största skillnaden bland kvinnor 35 år eller äldre, men denna tenderar att minska i VGR i just denna grupp.

I Robsongrupp 2b varierar andelen mellan 15 procent bland de yngsta och 35 procent i åldersgruppen >35 år.

Skillnader inom regionen: I figur 3a visas också andelen kejsarsnitt för de olika förlossningsenheterna i VGR. För Robsongrupp 1 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mot riket, åldersstandardiserat. SäS hade länge en lägre andel än riket. En topp noterades under 2015 och 2016, men nivåerna har åter sjunkit och de senaste åren under riksgenomsnittet, där även NÄL befinner sig. Sammanslagning av värdena de tre senaste åren blir inte skilt från riket för något sjukhus. När det gäller Grupp 2b (induction) år så tenderar sjukhusen att närma sig varandra, men SÄS ligger skiljt från de övriga med 18,9% jämfört med 22,3, 23,5 och 23,8 procent som avslutas med kejsarsnitt efter induktion av förlossning.

Källa: Graviditetsregistret

Vilket år avses: 2014-2019

Urval: Samtliga levandefödda barn.

Täljare: Antal barn med låg Apgar-poäng (Apgar < 4) fem minuter efter födseln.

Nämnare: Totalt antal levande födda barn.

Vad visar indikatorn: Apgar är ett poängsystem för standardiserad bedömning av det nyfödda barnet för att avgöra dess vitalitet. Man bedömer enligt fem kriterier; hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskeltonus och reflexer. Den totala poängsumman kan variera mellan 0 och 10 poäng.

Låg Apgar brukar definieras som under fyra poäng vid fem minuters ålder. Indikatorn visar andel nyfödda barn med låg Apgar-poäng (<4) vid fem minuter efter födseln.

Utvecklingen över tid: Andelen nyfödda barn med låg Apgar vid födseln har varierat mellan 0,2 (2015) och 0,33 procent (2019) i VGR under perioden 2014-2019 (figur 4b). I riket ses också en liten men kontinuerlig ökning från 0,27 procent till drygt 1,2 procent under perioden, åldersstandardiserade värden (figur 4a).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen barn med låg Apgar är låg i såväl VGR som riket, och når samma nivå om 0,33%.

Åldersskillnader: I figur 4b visas andel barn med låg Apgar uppdelade efter mammans ålder. Resultaten för VGR visas som förval. Några statistiskt säkra skillnader ses inte mellan de olika åldersgrupperna, varken för VGR eller riket. Störst variation ses i gruppen >35 år, vilket kan bero på att de är få till antalet.

Skillnader inom regionen (fig 4a): Andelen nyfödda med låg Apgar har vid SÄS varit något lägre än riksgenomsnittet under mätperioden. En stor variation mellan åren kan ses fr.a. på SkaS, som har lägst antal förlossningar i regionen. Enstaka händelse kan därmed få stor påverkan på utfallet.

.

Källa: Graviditetsregistret.

Vilket år avses: 2014-2019.

Blödning vid vaginal förlossning (fig. 5a)

Täljare: Antal kvinnor som blött mer än en liter vid vaginal förlossning.

Nämnare: Antal kvinnor som fött barn vaginalt.

Blödning i samband med akut och planerat kejsarsnitt (fig. 5b.)

Täljare: Antal kvinnor som blött mer än en liter i samband med akut respektive planerat kejsarsnitt.

Nämnare: Antal kvinnor som fött barn med akut respektive planerat kejsarsnitt.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar andelen kvinnor som får en stor blödning, mer än en liter blod, vid en vaginal förlossning, vid kejsarsnitt, såväl elektivt som akut.

Det är vanligt att man förlorar upp till en halv liter blod i samband med förlossningen och under en till två timmar efteråt. Ibland kan det bli en större blödning, vilket kan bero på att livmodern inte orkar dra ihop sig ordentligt eller på att hela eller delar av moderkakan är kvar i livmodern och inte kommer ut av sig själv. Även bristning på livmoderhalsen eller i bäckenbotten kan ge upphov till stor blödning, som då upphör när skadan åtgärdats.

Förebyggande åtgärder efter förlossningen kan påverka risken för stor blödning, till exempel regelbunden kontroll av att livmodern drar ihop sig efter förlossningen och att man vid tecken till ökad blödning ger läkemedel som minskar blödningen eller åtgärdar skadan.

Vid kejsarsnitt är sannolikt uppskattningen/mätningen av blödning mer standardiserad, men inte fullt ut, Blödningen blandas med fostervatten och hur vattnet uppskattas/mäts varierar. Anledningen till ett kejsarsnitt kan också påverka utfallet i blödning, varför jämförelser mellan sjukhus kan vara svårt.

Det är önskvärt med ett lågt värde. Graviditetsregistret har satt ett målvärde där andelen kvinnor med stor blödning vid vaginal förlossning bör ligga under 5,5 procent. Målvärdet baseras på resultatet för de 20 procent bästa sjukhusen för år 2018.

Egenskaper hos kvinnan eller förlossningen, till exempel ålder, BMI, flerbörd eller enkelbörd, kan påverka utfallet för olika kvalitetsindikatorer. Riskfaktorerna kan variera mellan olika kliniker. Ingen justering har gjorts för detta.

Att mäta eller uppskatta en blödning är svårt och ett enhetligt system i regionen eller nationellt saknas. Förlossningsklinikerna kan därför inte jämföras med varandra, men kan användas för en skattning över tid och ett arbetsinstrument för eventuellt förbättringsarbete.

Västra Götaland jämfört med riket: Andel kvinnor med stor blödning vid vaginal förlossning är 8,1 procent i Västra Götalandsregionen år 2019 jämfört med 7,4 procent i Sverige som helhet. Andelen som får en blödning <100 ml i samband med ett planerat kejsarsnitt är 12% i VGR medan andelen vid ett akut kejsarsnitt är 18,5%. Andelen är i paritet, men strax över riket.

Åldersskillnader: Andel kvinnor med stor blödning ökar med stigande ålder.

Skillnader inom regionen: Andel kvinnor med stor blödning vid vaginal förlossning varierar mellan 6,4 och 9,2 procent mellan regionens förlossningsenheter och man ser ingen skillnad under åren, inte heller någon signifikant skillnad vid kejsarsnitt. Men SkaS har under mätperioden 2014–2019 reducerat andelen med större blödning från 22,7% till 10,2%. Likaså ligger andelen lågt på NÄL år 2019 på 6,7%. SÄS har under hela mät-perioden legat under riksgenomsnittet. Tittar man på skillnaden mellan gruppen som genomgått planerat kejsarsnitt med den elektiva gruppen ligger andelen obetydligt skilt från varandra på SÄS (10,2 rep 10,8 procent), medan skillnaderna är stora på de övriga sjukhusen och i riket.

Variationen i andelen kvinnor med stor blödning kan sannolikt till en del bero på att man använder olika metoder för att skatta blödningsmängd vid vaginal förlossning, till exempel visuell skattning eller vägning. Ingen förlossningsklinik når Graviditetsregistrets mål om mindre än 5,5 procent.