Gallkirurgi
Sammanfattning
Varje år görs i Sverige cirka 13 000 operationer där gallblåsan tas bort (kolecystektomi). Orsaken är oftast besvär av gallstenar. Det en fördel om operationen kan göras med teknik som innebär ett så begränsat ingrepp som möjligt (miniinvasiv teknik) och i såväl Västra Götaland som riket opereras nästan alla patienter med sådan teknik oavsett om det rör sig om en akut eller planerad operation.
Tidigare gavs ofta antibiotika vid planerade operationer där gallblåsan avlägsnades, men enligt nyare rekommendationer bör förebyggande antibiotika bara ges till utvalda patienter. Användandet av förebyggande antibiotika vid planerad gallkirurgi är dock fortfarande högt i Västra Götaland, högre än det planerade målet om högst 12 procent och det finns klara inomregionala skillnader.
Vid planerade operationer där gallblåsan avlägsnas är komplikationsfrekvensen låg i såväl Västra Götaland (drygt 5 %) som i riket (drygt 4 %). Inget av sjukhusen har en komplikationsfrekvens som säkert skiljer sig från riksgenomsnittet. Vid akuta operationer är som förväntat komplikationsfrekvensen något högre och det finns inomregionala skillnader som inte är obetydliga.
Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).
Operation med mini-invasiv teknik vid borttagande av gallblåsa
Källa: GallRiks.
Vilket år avses: Tidsserie, 2013 till 2019.
Täljare: Antal patienter som opererats med miniinvasiv teknik.
Nämnare: Antal patienter som opererats med borttagande av gallblåsa, uppdelade på planerade respektive akuta operationer. Operationer på vitalindikation ingår i akuta operationer.
Vad visar indikatorn: Gallsten är väldigt vanligt, men långt ifrån alla får besvär av gallstenarna. Vid besvär avlägsnas vanligtvis gallblåsan. Cirka 13 000 gallstensoperationer görs varje år i Sverige, varav knappt 2 200 i Västra Götaland. Det är ofta en fördel om operationen kan göras med ett så skonsamt kirurgiskt ingrepp som möjligt, det vill säga med mini-invasiv teknik vilket innefattar laparoskopisk teknik (titthålskirurgi) eller kort snitt i bukväggen (mini-galla). Vid planerade operationer används vanligen mini-invasiv teknik, medan konventionell öppen teknik kan behövas vid akuta operationer. Indikatorn visar andelen patienter som är opererade med mini-invasiv teknik, uppdelade på planerade operationer (övre diagrammet) och akuta operationer (nedre diagrammet).
Västra Götaland jämfört med riket: Vid såväl planerad (övre diagrammet) som akut gallkirurgi (nedre diagrammet) är mini-invasiv teknik den helt dominerande metoden. Vid planerad gallkirurgi används tekniken i 97 % av fallen såväl i Västra Götaland som i riket. Vid akut gallkirurgi används mini-invasiv teknik oftare i Västra Götaland (96 %) jämfört med riket (90 %).
Skillnader inom regionen:Skillnaderna för sjukhus inom regionen är mycket små, mini-invasiv teknik används i 96 - 100 % (övre diagrammet). Vid SU Sahlgrenska är andelen däremot lägre vilket beror på att de få patienter som opereras utgör en ur medicinsk synvinkel selekterad grupp. Åren 2016 och 2017 opererades ett fåtal patienter vid SU Sahlgrenska och data för dessa år redovisas inte i diagrammet. Under 2018 och 2019 opererades fler patienter vid Sahlgrenska varför data åter redovisas. Nittio procent av patienterna som genomgick en planerad operation vid SU opererades med mini-invasiv teknik under 2019. Också vid akut gallkirurgi är mini-invasiv teknik vanligt (nedre diagrammet). Tekniken används lika ofta eller oftare vid sjukhusen i VGR som i riket, men det finns vissa inomregionala skillnader där högst andel 2019 ses vid SkaS Skövde (99 %) och lägst vid Kungälvs sjukhus (87 %).
Könsskillnader: Jämförelsen avser år 2019. Kvinnor opereras oftare med mini-invasiv teknik, såväl vid planerade som akuta operationer. Skillnaderna är dock mycket små.
Antibiotika vid borttagande av gallblåsa
Källa: GallRiks.
Vilket år avses: Tidsserie, 2013 till 2019.
Regionalt mål: Högst 12 %. Av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator.
Täljare: Antal patienter som fått förebyggande antibiotika i samband med att gallblåsan avlägsnats.
Nämnare: Antal patienter som genomgått en planerad operation där gallblåsan avlägsnats.
Vad visar indikatorn: Tidigare var det vanligt att man gav antibiotika i samband med operation där gallblåsan avlägsnades, i syfte att minska risken för komplicerande infektioner. Nyare studier har dock ifrågasatt nyttan med en sådan rutin. Idag rekommenderas därför att enbart utvalda patienter skall ha förebyggande antibiotika. Det går inte att ange någon exakt gräns för hur många som behöver förebyggande antibiotika, men det regionala målet är att det skall vara högst 12 %.
Regionalt mål: Högst 12 %.
Västra Götaland jämfört med riket: Förebyggande antibiotika används oftare i Västra Götaland jämfört med riket. Fram till år 2014 sågs en minskande användning men därefter ökade användningen något för att under 2019 öka ytterligare. Västra Götaland når fortfarande inte målet om högst 12 % behandlade.
Skillnader inom regionen: Det finns mycket stora skillnader inom regionen. Det är dels en konsekvens av att användningen av förebyggande antibiotika rent generellt är högre i VGR jämfört med riket, men också av att de olika sjukhusen har olika patientsammansättningar och därför bör ha olika andel behandlade med förebyggande antibiotika. Jämförelser mellan sjukhusen skall därför göras med försiktighet. Däremot kan förändring över tid, för respektive sjukhus, ge information om hur bruket av förebyggande antibiotika används och förändrats.
Flera av sjukhusen i VGR når 2019 det regionala målet om högst 12 % behandlade. SÄS Skene och NU-Uddevalla har inga patienter som fått antibiotika i förebyggande syfte, medan vid SU Östra, SU Sahlgrenska, NU-NÄL, Carlanderska sjukhuset och SÄS Borås är andelarna högre än riksgenomsnittet.
Könsskillnader: I riket används antibiotika betydligt oftare till män än till kvinnor. Skillnaderna mellan könen kan bero på att män oftare haft inflammation i gallblåsan (cholecystit).
Komplikationer inom 30 dagar vid operation där gallblåsan avlägsnats
Källa: GallRiks.
Vilket år avses: Tidsserie, 2013 till 2019.
Täljare: Antal patienter med komplikationer inom 30 dagar.
Nämnare: Antal patienter som opererats med borttagande av gallblåsa, uppdelade på planerade respektive akuta operationer. Operationer på vitalindikation ingår i akuta operationer.
Vad visar indikatorn: Vid all kirurgisk behandling finns risk för komplikationer. Vid operation där gallblåsan avlägsnats kan det till exempel röra sig om blödning, gall-läckage eller infektion. Indikatorn anger andelen patienter med komplikationer inom 30 dagar efter operation där gallblåsan avlägsnats, uppdelade på planerade operationer (övre diagrammet) och akuta operationer (nedre diagrammet).
Västra Götaland jämfört med riket:Vid planerade operationer (övre diagrammet) är andelen komplikationer låg i såväl Västra Götaland (drygt 5 %) som riket (drygt 4 %). Vid akuta operationer är komplikationsfrekvensen nästan dubbelt så hög (cirka 7-9 %, nedre diagrammet). Komplikationsfrekvensen vid akuta operationer är något högre i Västra Götaland (9 %) jämfört med riket (7 %).
Skillnader inom regionen: Vid planerade operationer (övre diagrammet) är komplikationsfrekvensen låg varför tillfälliga variationer från ett år till ett annat kan vara betydande. Inget av sjukhusen i Västra Götaland har 2019 en komplikationsfrekvens som är signifikant lägre än riksgenomsnittet, SU-Sahlgrenska och NU-Näl har en komplikationsfrekvens som är signifikant högre än riksgenomsnittet, medan andelen för de övriga sjukhusen inte säkert skiljer sig från andelen i riket.
Vid akuta operationer finns skillnader inom regionen där andelen komplikationer varierar mellan åren. Under senaste året är det bara SU-Östra som signifikant skiljer sig från genomsnittet i riket med en högre andel komplikationer. Direkta jämförelser mellan sjukhusen skall dock göras med försiktighet då det kan finnas skillnader i hur komplikationer rapporteras.
Könsskillnader:Vid planerade operationer har komplikationer varit vanligare hos män jämfört med kvinnor men det finns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan könen. Detsamma gäller akuta operationer, där det fortfarande är något vanligare med komplikationer hos män jämfört med kvinnor men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. De könsskillnader som till viss del finns kvar kan bero på att män oftare haft inflammation i gallblåsan (cholecystit), vilket kan leda till mer komplicerad kirurgi med större risk för komplikationer.
Sammanställning av resultat för senaste mätperioden
I tabellen nedan visas senaste årets värden för andel opererade med mini-invasiv teknik vid planerad respektive akut operation, andel som får antibiotika vid planerad operation, andel komplikationer vid planerad respektive akut operation.
De ljusblå värdena i tabellen är signifikant sämre än genomsnittet i riket och de mörkblå värdena är signifikant bättre än genomsnittet i riket. De mellanblå värdena skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.
