Varje år diagnosticeras drygt 12 000 människor med en cancersjukdom i Västra sjukvårdsregionen. Ungefär 65 procent av dem som fått diagnosen botas, många lever med en kronisk cancersjukdom och dör av andra orsaker än cancer. Just nu lever nästan 110 000 människor som en gång har fått en cancerdiagnos. Ännu fler är närstående till en person som får eller fått diagnosen och de påverkas också av sjukdomen på flera olika sätt.

Antalet personer som får diagnosen har de senaste tjugo åren ökat med i genomsnitt knappt 2 procent per år. Detta är delvis en effekt av att medellivslängden ökar, då risken för att få en cancersjukdom ökar med stigande ålder. Andra orsaker kan vara en mer aktiv diagnostik och en ökande befolkning. Hälso- och sjukvårdens ansvar för cancervård är brett och i regionen pågår utvecklingsarbete kring prevention inklusive screening, tidig upptäckt, sammanhållna patientprocesser för utredning och behandling, patientmedverkan, rehabilitering, psykosocialt stöd och palliativ vård. Förväntningarna på detta arbete är stort. Färre människor ska insjukna och dö i cancer och de som överlever ska påverkas mindre av sjukdom och behandling och de och deras närstående ska få en bättre livskvalitet.

Personer med cancer får i många fall sin utredning, behandling, eftervård och rehabilitering vid olika enheter och vid olika sjukhus. Vårdens resultat är beroende av allas insatser och den goda cancersjukvården är ett gemensamt ansvar.

Cancer är inte EN sjukdom, den har olika karaktär och förlopp i olika organ och även inom ett organ finns det olika grader av hur elak tumören är. Cancer uppstår när celldelningen sker på ett okontrollerat sätt. För att beskriva hur tumören vuxit och spridit sig (stadium) finns ett internationellt system (TNM) där:

• T (tumör) beskriver tumörens storlek och hur långt den spridit sig lokalt
• N (nodes) beskriver om det finns spridning till lymfkörtlar
• M (metastasis) beskriver om det finns spridning till andra organ såsom lever eller lunga

Sjukvårdens strävan är att hitta tumören i så tidigt stadium som möjligt eftersom detta ökar möjligheterna att personen blir botad och bieffekter av behandlingen så små som möjligt. Screeningprogrammet för livmoderhalscancer syftar främst till att påvisa och ta bort förstadier till cancer (prevention). Detta program har i Västra sjukvårdsregionen varit mycket framgångsrikt och vi har nu en lägre incidens av livmoderhalscancer än riket i övrigt. När det gäller mammografisk hälsokontroll handlar det främst om att hitta bröstcancer så tidigt som möjligt. Även inom detta program görs insatser för att höja deltagandet. Regionalt cancercentrum väst (RCC Väst) fick 2017 i uppdrag av hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda organisatoriska och ekonomiska förutsättningar för organiserad prostatacancertestning (OPT) i Västra Götalandsregionen (VGR) för senare beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Detta pilotprojekt startade i VGR i början av september 2020 och kommer att utvärderas efter tre år för ställningstagande till ett fullskaligt program för OPT. Insatser görs också för att stärka regionens resurser för koloskopier, för att det ska bli möjligt att medverka i det nationella programmet för tarmcancerscreening, förhoppningsvis med start under början av 2020-talet. Det pågår också arbete för att stödja primärvårdens möjligheter att hitta cancer tidigt genom bland annat olika former av kunskapsstöd och för att förtydliga var ansvarsgränsen går mellan primärvård och sjukhusvård vid utredning av cancer.

Eftersom cancer egentligen är många olika sjukdomar och upptäcks i olika stadier blir antalet insjuknade i vissa beräkningar litet vilket gör uppgifterna mindre säkra rent statistiskt. Men de variationer som finns mellan sjukhus och över tid bör ändå stimulera till kvalitetsdriven verksamhetsutveckling bland annat genom de årliga dialogturnéerna som genomförs av regionala processägare och deras stödfunktioner inom de olika enheterna vid RCC Väst. För att ge verksamheter och processteam ännu bättre möjlighet till detta ger de nationella kvalitetsregistren nu de kliniska verksamheterna ökade möjligheter att följa resultat för olika indikatorer över tid. Cancerstudier i Sverige är ett nationellt register över pågående kliniska studier inom cancervården i syfte att öka antalet patienter som behandlas i kliniska studier.

Generellt ligger regionens cancervård väl i nivå med den i riket även om tillgängligheten väsentligt kan förbättras. Det finns i årets rapport data att glädjas över. Fler patienter med misstänkt cancer utreds med PET/DT vilket gör att behandlingen kan planeras på ett mer ändamålsenligt och patientsäkert sätt. De vanligaste behandlingsmetoderna vid cancer (kirurgi, strålbehandling inklusive protonterapi och cytostatikabehandling) erbjuds allt fler patienter och blir allt mera effektiva. Immunterapi fortsätter att bli en etablerad behandlingsform vid flera olika cancersjukdomar. Ofördelaktiga väntetider ses dock för flera cancervårdsprocesser trots det successiva införande av standardiserade vårdförlopp sedan 2015. Intensiva insatser pågår dock för att vända denna trend bland annat genom införandet av olika centrumbildningar för exempelvis prostata- och bröstcancer. Det finns också data som visar att regionen inte lever upp till jämlik vård utifrån ett geografiskt perspektiv, delvis kan det bero på skillnader i bemanning exempelvis på diagnostiksidan men det finns skäl för sjukhusen att se över flöden och kompetenser. Även inom detta område pågår arbete för en tryggare, mer patientsäker och jämlik cancervård genom ett ökande antal multidisciplinära terapikonferenser.

Regionen har i ett nationellt perspektiv kommit långt med ändamålsenlig arbetsfördelning mellan sjukhusen. För några cancersjukdomar finns det ett fortsatt behov av att diskutera hur invånarna ska garanteras jämlik vård både vad gäller utredning, behandling och eftervård. Både regionalt och nationellt pågår arbetsfördelning av ovanliga och komplicerade åtgärder för att garantera kvaliteten på vården.

Den regionala utvecklingsplanen: En ännu bättre cancervård är på Västra sjukvårdsregionens gemensamma agenda för prioriterade frågor i cancervården från 2015 och framåt. Implementeringen av denna var föremål för statistisk analys med den så kallade ”Concept Mapping” metoden i ett samarbetsprojekt mellan, RCC Väst, Chalmers Tekniska Högskola och University of Cincinatti, Ohio, USA. Detta arbete publicerades i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Quality Health Care 2019. Arbete med uppdatering av en ny sjukvårdsregional cancerstrategi kommer att starta under 2020 och kommer att bygga på en regionalisering av RCC:s gemensamma inriktning fös svensk cancervård år 2020–2022: Vägen framåt.

Under 2020 har det vid RCC Väst utförts gedigna utredningar för förbättringar inom cancervården framför allt inom cancerrehabilitering, medicinsk onkologisk behandling och tidig diagnostik av malignt melanom. Informationsmaterial i form av filmer har producerats om strålbehandling, cellgiftsbehandling och cancer under graviditet. RCC Väst har också deltagit i ett forskningsprojekt, Digi-Do, som är ett digitalt interaktivt verktyg som hjälper cancerpatienter att hålla sig välinformerade, stärkta och delaktiga i planeringen av sin cancerbehandling.

För det viktiga arbete som utförs av olika patientprocessteam vid sjukhusen, i primärvården och i den kommunala hälso- och sjukvården är Regionalt cancercentrum väst ett stöd för utveckling av den goda cancersjukvården. Patient- och närståenderådet är ett fristående råd knutet till Regionalt cancercentrum väst. Patient- och närståenderådet arbetar för att patienters och närståendes perspektiv ska genomsyra förbättringsarbeten och stärka patientens ställning i cancervården samt att se patienter som viktiga medskapare inom framtidens personcentrerade cancervård med högsta möjliga kvalitet.

Covid-19 pandemin under 2020 ledde till att många cancerbehandlande verksamheter snabbt ställde om till ändrade arbetssätt och behandlingar. Screeningverksamheten påverkades också av pandemin, framför allt för livmoderhalscancer. Sjukhusen noterade inom flera verksamheter färre antal remisser med misstanke om cancer från primärvården. Många patienter avbokade tider för screening, utredningar och undvek att söka sjukvård sannolikt p g a risken för smitta. Det kan dock finnas upp emot 700 personer i Västra Götaland som går med oupptäckt cancer på grund av covid-19-pandemin. Antalet remisser har under hösten 2020 ökat och är nu ungefär lika många som under förra året vid den här tiden. Trots covid-19 pandemin kan det sammanfattningsvis konstateras att cancervården trots allt påverkats i relativt begränsad omfattning men det finns ett uppdämt vårdbehov som är viktigt att kartlägga och effektivt åtgärda.