Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod, från 2014-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Figur 1, antal barn med uppgift om AKT. Figur 2, antal barn med AKT 20 eller mer.

Nämnare: Figur 1, antal barn 0-17 år med astma, registrerade i luftvägsregistret. Figur 2, antal barn med uppgift om AKT.

Vad visar indikatorn: Målet med all astmabehandling är att astman skall vara så välkontrollerad att barnet kan leka, idrotta och leva som barn utan astma. Det innebär bl.a. att barnet inte skall ha några astmaattacker, att den fysiska aktiviteten inte påverkas, att sömnen inte påverkas och att extra luftrörsvidgande medicin inte behövs oftare än två gånger per vecka.

Astma Kontroll Test (AKT) är ett sätt att mäta hur väl astman är kontrollerad, ett självskattningsinstrument där patienten själv graderar hur mycket besvär de haft senaste fyra veckorna. AKT finns för barn 4-11 år och för 12 år och äldre. God astmakontroll räknas från värden om minst 20 poäng. I figur 1 visas hur instrumentet används, dvs. hur vanligt det är att AKT används för att mäta astmakontroll. I figur 2 visas andelen med god astmakontroll, dvs. med AKT > 19 poäng.

Primärvårdsenheterna i Västra Götaland redovisas inte på mottagningsnivå utan enbart på respektive hälso- och sjukvårdsnämnd.

Målnivåer: Socialstyrelsen rekommenderar 2015 att AKT skall användas för minst 95 procent av barnen vid besök för astmakontroll. Västra Götalandsregionens (VGR) målnivå för god astmakontroll är att minst 80 procent av barnen skall ha AKT > 19 poäng.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I primärvården har användandet av AKT som självskattningsformulär varit lågt under hela mätperioden, strax under 20 procent i riket och i VGR, men skillnaden har minskat (Figur 1). Primärvården i både riket och VGR har således lång väg att gå innan man når Socialstyrelsens rekommenderade mål om 95 procent. Figur 2 visar andelen barn med god astmakontroll, med AKT 20 eller mer. Men med tanke på att AKT används så sparsamt är det svårt att dra några generella slutsatser om kvaliteten på vården mätt som självskattad astmakontroll enligt AKT. Man kan dock konstatera att för de barn man mätt, är andelen med AKT 20 eller mer cirka 65  procent i såväl VGR som riket. Primärvården i VGR når således inte den av Västra Götalandsregionen rekommenderade målnivån.      

Skillnader inom regionen: Även om användandet av AKT generellt är lågt inom primärvården ses betydande variation mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna i VGR. I HSN-Norra och HSN-Södra är användandet av AKT på samma nivå som i riket, dvs. knappt 20 procent. I övriga HSN är andelen betydligt lägre (Figur 1). Även bland de barn där man använt AKT ses en tydlig variation mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna i andelen med god astmakontroll. I fyra av nämnderna är andelen på ungefär samma nivå som i riket, där HSN-Östra också i stort ligger på VGR:s rekommenderade målnivå om minst 80 procent. I HSN-Göteborg är dock andelen lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: AKT används oftare för flickor än pojkar men andelen pojkar med god astmakontroll är större än andelen flickor. Jämförelsen görs på riket och VGR.  

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod från 2014-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Figur 3, antal barn med uppgift om spirometri. Figur 4, antal barn med FEV1 minst 80 % av förväntat före reversering med luftrörsvidgande läkemedel.

Nämnare: Figur 3, antal barn 0-17 år med astma registrerade i Luftvägsregistret. Figur 4, antal barn med genomförd spirometri.

Om indikatorerna: Ett viktigt mål vid behandling av astma är att barnens lungfunktion inte skall försämras, d.v.s. att den är och förblir normal. En lungfunktionsmätning är också en av flera indikatorer som används för att bedöma om astman är välbehandlad. Det lungfunktionsmått som oftast används vid utredning och uppföljning av astma är hur stor volym luft som barnet maximalt kan blåsa ut under en sekund (Forcerad Exspiratorisk Volym under en sekund, FEV1). Den utandade volymen korreleras bl.a. till barnets längd och kön, där man med normal lungfunktion menar att FEV1 skall vara minst 80 procent av förväntat värde. Lungfunktionsmätning (spirometri) är möjligt från cirka 5-6 års ålder. I figurerna redovisas dels andelen barn med uppgift om spirometri, och andelen barn med FEV1 minst 80 % av förväntat före reversering.

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att spirometri med reversibilitetstest skall användas vid diagnostik av misstänkt astma på barn och vuxna från 6 års ålder (målnivå minst 95 procent). I riktlinjerna anges också att återbesök med bland annat spirometri skall göras minst en gång årligen på barn med underhållsbehandling mot astma.

Västra Götaland jämfört med riket: I primärvården är andelen barn med astma som undersökts med spirometri lågt, 47,5 procent i riket och 44,5 procent i VGR (Figur 3). Andelen är dock cirka 10 procentenheter högre för de äldre barnen och tonåringarna, barn mellan 12-17 år. Mellan åren 2015 och 2016 sågs en betydande ökning, men den effekten är sannolikt relaterad till förbättrad registrering. Den ökning som ses från år 2016 är troligen reell vilket tyder på en positiv utveckling. Tolkningen av resultatet är dock inte helt enkel då riktlinjerna rekommenderar att spirometri skall göras vid diagnos och minst en gång om året för barn med regelbunden underhållsbehandling. Barn med lindrig astma, som enbart är i behov av ”vid behovsmedicinering”, behöver däremot inte regelbunden kontroll av lungfunktionen. Eftersom merparten av barn med lindrig astma sköts inom primärvården får man förmoda att många av deras patienter inte behöver årliga spirometrikontroller, vilket delvis förklarar den generellt låga nivån. Däremot finns det ingen anledning att tro att andelen behöver vara olika i VGR jämfört med riket, eller skilja mellan de olika HSN-områdena. En icke orimlig tolkning skulle därför vara att andelen borde vara minst 60 procent, dvs. i nivå med det HSN-område i VGR som har högst andel. Andelen med normal lungfunktion är cirka 80 procent i såväl VGR som riket vilket kan vara en rimlig nivå då nivån i stort sett är densamma i de olika HSN-områdena som i riket (Figur 4).

Skillnader inom Västra Götaland: Det finns klara skillnader mellan de olika HSN-områdena i andelen barn som undersökts med spirometri. Andelen är högst i HSN-Norra (61 procent) som är signifikant bättre än riket. I de övriga HSN-områdena är andelen mellan 31 - 48 procent (Figur 3). Andelen med normal lungfunktion innan reversering är däremot relativt lika i de fem HSN-områdena, mellan 74 - 83 procent (Figur 4). Inget HSN-område skiljer sig heller statistiskt från riket.

Könsskillnader: Spirometri används oftare för flickor än för pojkar, vilket kan vara rimligt då flickor från tonåren oftare har svårare astma vilket bland annat ses som sämre astmakontroll enligt figur 2. Andelen med normal lungfunktion är högre hos flickor. Skillnaderna är signifikanta för riket men inte för VGR.

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod från 2014-10-01 till 2019-12-31

Täljare: Antal barn med uppgift om minst två exacerbation senaste året (Figur 7), patientutbildning senaste fem åren (Figur 5) och uppgift om rökning (Figur 6).

Nämnare: Antal barn 0-17 år med astma. 

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att barn och föräldrar har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel barnet använder. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 % av barn och ungdomar 12 år och äldre skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. Luftvägsregistret registrerar för alla åldrar andelen som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

Tobaksrökning, även passiv rökning, påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan egen rökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att barn och ungdomar med astma inte börjar röka, eller att de utsätts för passiv rökning. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 97 procent av ungdomarna skall ha blivit tillfrågade om tobaksrökning. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges ett besök för astmakontroll skall innefatta:

• Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
• Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer, fysisk aktivitet samt frånvaro från förskola och skola
• Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
• Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
• Spirometri (från 6 år) 

I diagram 5-7 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. 

Figur 5. Graden av registrerad patientutbildning är genomgående hög i primärvården. Tolkningen av siffrorna är dock svår då det råder oklarhet om vad som menas med "strukturerad patientutbildning" och hur den skall genomföras. Såväl riktigt höga som låga siffror bör därför tolkas med försiktighet. Det viktiga är kanske att varje enhet har kontroll på sina siffror så att man blir påmind om att kontrollera att patienten verkligen fått utbildning inom de fyra områdena sjukdomskunskap, egenvård, riskfaktorer och läkemedelsbehandling inklusive inhalationsteknik.    

Figur 6. Uppgift om rökning registreras numer för nästan alla patienter vid de specialiserade barnmottagningarna, men i låg grad inom primärvården.

Figur 7. Uppgift om exacerbation senaste året registreras i relativt hög grad vid två av de specialiserade barnmottagningarna, annars i mycket ringa grad.

Sammanfattningsvis på många håll klara förbättringspotentialer i registreringen och kanske genomförandet av strukturerad patientutbildning, om rökning och exponering för tobaksrök liksom om patienten haft någon astmaexacerbation.

Västra Götaland jämfört med riket: Andelen med ”strukturerad astmautbildning” ligger över 95 procent såväl i riket som i VGR. Uppgift om rökning är vanligare i VGR (30,6 procent) än i riket (26,1 procent). Uppgift om exacerabation är signifikant lägre i VGR (2,9 procent) jämfört med riket (7,1 procent).

Skillnader inom Västra Götaland: Andelen med strukturerad astmautbildning är hög i alla HSN. Uppgifter om rökning varierar från 21,1 procent till 45,2 procent. Uppgift om exacerbation är låg i alla HSN och varierar mellan 2,2 procent till 4,0 procent.

Sammanfattningsvis på många håll klara förbättringspotentialer i registreringen och kanske genomförandet av strukturerad patientutbildning, om rökning och exponering för tobaksrök liksom om patienten haft någon astmaexacerbation.