Sammanfattning

Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är när en patient drabbas av en skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Vårdskador är oacceptabla och arbetet för en gemensam och stark patientsäkerhetskultur för att minska vårdskador måste prioriteras på alla nivåer.

Det politiskt övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner. Som grund för arbetet ligger patientsäkerhetsplanen med definierade målområden och målvärden. Patientsäkerhetsplanen

Uppföljning av patientsäkerhetsarbetet görs i Patientsäkerhetsberättelsen

Den senaste sammanställningen och analysen av vårdskadeutvecklingen i Västra Götalandsregionen (VGR) 2013–2017 (MJG, viktade data) visar en minskning av andelen vårdtillfällen med vårdskador mellan åren 2016 och 2017, vilket tolkas som ett möjligt trendbrott. Vid 8,6% av vårdtillfällena under 2017 fick patienterna en eller flera vårdskador att jämföra med 9,5% under 2016. Dock visar resultaten för 2018 att andelen vårdtillfällen med vårdskada ökar. Mer än hälften av skadorna har relation till omvårdnad som exempelvis vårdrelaterade infektioner, trycksår och blåsöverfyllnad. Den ökade vårdtiden för patienter inom VGR med vårdskada medför en merkostnad på cirka 600 miljoner kronor per år och en användning av 200 vårdplatser dagligen.

En veckorapport gällande vårdplatssituation, beläggningsgrad och överbeläggningar distribueras till förvaltningarna sedan hösten 2016, då vårdplats- och beläggningsproblematiken finns i olika grad året om. Svårigheter att rekrytera och behålla främst omvårdnadspersonal är en starkt bidragande faktor till problematiken.
Beläggningsgraden på regionens vårdenheter i den somatiska vården ligger i genomsnitt på 98% för 2019 att jämföra med 97% för 2018. Inom psykiatrin var den genomsnittliga beläggningen 86% för 2019 och 87% för 2018. En beläggningsgrad på över 90% innebär en förhöjd risk för vårdskada. Utlokalisering av patienter har minskat under 2019 jämfört med 2018.

Samverkan mellan olika aktörer som sjukhus, primärvård och kommuner har fortsatt stärkts. Även samverkan med patienter och närstående är under ständig utveckling.  Patienter och deras närstående är viktiga resurser i vården och deras delaktighet är central för en god och säker vård. Det pågår ett aktivt arbete i våra hälso- och sjukvårdsförvaltningar kring personcentrerad vård. Arbetssättet utvecklas och sprids i verksamheterna bland annat av lokala förändringsledare och regionalt stöd. I det personcentrerade arbetssättet (PCA) är patienten en medskapare och medutvecklare av vården, snarare än en passiv mottagare av vård.

Patientsäkerhetsarbetet och dess resultat följs upp genom flera system för egenkontroll, där markörbaserad journalgranskning (MJG) och Infektionsverktyget är väl etablerade. Den systematiska användningen av avvikelsehanteringssystemet MedControlPRO (MCP) och utredning med händelseanalyser, där metodstödet Nitha används i sjukhusförvaltningarna, gör att brister i sjukvårdens processer kan identifieras och åtgärdas. Att lägga in händelseanalyserna i Nitha kunskapsbank bidrar till att sprida och tillgängliggöra erfarenheter för alla som arbetar i vården.

Antalet registrerade klagomål från patienter/närstående har ökat med ca 20% varje år sedan 2014 och fram till och med 2018. Dock har antalet registrerade klagomål minskat mellan 2018 och 2019 från 5903 till 5674. Att färre klagomål rapporteras i MCP behöver inte betyda att klagomålen från patienter och deras närstående har minskat i antal. Möjligen kan anledningen vara bristande följsamhet till rutinen om att registrera klagomålen i MCP, vilket i sin tur kan bero på upplevd tidsbrist. MCP säkerställer en korrekt hantering utifrån kraven på hur klagomål ska besvaras och utredas. Genom att hantera klagomål i avvikelsehanteringssystemet blir de underlag för lärande och utveckling av verksamheterna.

Antalet lex Maria-anmälningar från VGR till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) var 2019 242 st jämfört med 209 st 2018.

Det finns ett starkt samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Både personalsäkerhet och patientsäkerhet har betydelse för en god säkerhetskultur. Ett integrerat patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete skapar synergier som bidrar till effektivitet, helhetssyn och delaktighet.
Numera samordnas den regionala medarbetarenkäten och patientsäkerhetskulturmätningen. Enkäterna genomfördes under hösten 2019 och svarsfrekvensen var 77 % att jämföra med 70% 2017. Förvaltningarna planerar, genomför och följer upp åtgärder utifrån sina respektive resultat.

Gröna Korset med daglig styrning har fått fortsatt spridning inom VGR. Patientsäkerhetsronder och patientsäkerhetsdialoger är exempel på andra insatser för att stärka patientsäkerhetskulturen. En ökad medvetenhet om riskerna för vårdskador möjliggör proaktivitet och ökad inrapportering i avvikelserapporteringssystemet, till gagn för det gemensamma lärandet.

Infektionsverktyget i kombination med rekvisitionsdata används för att följa antibiotikaordinationer inom slutenvården. Inom sjukhusvården ökar totalanvändningen av antibiotika i relation till vårddygn. Skälen till ökningen är flera bl.a. att antal vårddygn har minskat under året vilket innebär kortare vårdtider. Det går inte heller att utesluta att sjukligheten hos inneliggande patienter ökat när antal vårdplatser minskat.

Förskrivningen av antibiotika på recept fortsätter att minska i VGR. Sjukhusen i VGR utmärker sig positivt jämfört med övriga landet i val av icke resistensdrivande antibiotika. Införande av antibiotikaronder vid sjukhusförvaltningarna pågår. Variationen i antal enheter per förvaltning där införande skett varierar mellan noll och tio. En rationell antibiotikaanvändning kräver att nya behandlingsriktlinjer implementeras och att följsamheten till dessa granskas. Strama VG genomför en rad utbildningar för sjuksköterskor och läkare inom primärvården och kommunal vård. Inom primärvården sker reflekterande möten med falldiskussioner samt reflektion över antibiotikaförskrivning. Varje enhet sammanfattar sina slutsatser om enhetens följsamhet till behandlingsriktlinjerna i en årlig självdeklaration. Dessa utgör ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet att förbättra följsamheten inom primärvården.

Regionens övergripande mål 2019 avseende incidensen för vårdrelaterade infektioner inom sjukhusförvaltningarna mätt med Infektionsverktyget är <5%. Resultatet blev 5,4% att jämföra med 5,5% för 2018. Dock är datakvaliteten osäker då endast begränsad validering av registreringskvalitet genomförts sedan 2015. Behov finns att förbättra träffsäkerheten i att identifiera de vårdrelaterade infektionerna. En regional interaktiv webbutbildning för att höja registreringskvaliteten togs fram 2017. Utbildningen är obligatorisk för alla läkare inom sjukhusförvaltningarna. Dock har endast en minoritet av alla förskrivare på sjukhusen genomfört utbildningen.

Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler är integrerade i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna på alla sjukhus.

Andelen patienter inom somatisk slutenvård med förekomst av trycksår kategori 2-4 (mätt med punktprevalensmätning vecka 10) var 6,3% 2020 och 7,8% 2019. En positiv förflyttning ses men VGR når inte det regionala målvärdet som är <5%. 

Sjukhusen inom regionen dokumenterar inträffade fallhändelser i avvikelsehanteringssystemet MCP. Omkring 4000 fallskador per år har rapporterats för 2018 och 2019.

Screening och riskbedömningar avseende undernäring har ökat i antal inom regionen. På vissa enheter inom förvaltningarna följs processresultat kontinuerligt. Det finns ett stort engagemang och en utvecklingspotential för området undernäring.

Sammanfattningsvis görs många insatser för att minska vårdskador och öka patientsäkerheten. Ett ökat fokus på att skapa förutsättningar för ett lärande system krävs för att minska antalet vårdskador. Integrering av patientsäkerhet i systemet för kunskapsstyrning är nödvändig för att utveckla patientsäkerheten i regionen. Sambanden till kompetensförsörjning, beläggningsgrad, vårdplatssituation och arbetsmiljö är viktiga förutsättningar att beakta för ett framgångsrikt förbättringsarbete. För att uppnå ökad patientsäkerhet krävs uthållighet och långsiktighet.

I verksamhetsanalysen har vi valt att redovisa tre separata avsnitt: trycksår, antibiotika och vårdrelaterade infektioner.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan).