Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

I Sverige drabbas årligen cirka 4 000 personer av lungcancer. Incidensen har de senaste decennierna minskat och planat ut bland män, medan den ökat bland kvinnor under en längre tidsperiod. I dag får lika många kvinnor som män lungcancer. Hälften av patienterna är 69 år eller äldre, och färre än fem procent är under 50 år vid diagnos.

Den totala femårsöverlevnaden för lungcancer är 19,6 procent. Omkring 3 600 personer dör varje år i lungcancer som är den cancerformen som tar flest liv i Sverige och i resten av världen.

Lungcancer delas in i olika vävnadstyper. De vanligaste är adenocarcinom (ca 45 procent), skivepitelcancer (ca 25 procent), storcellig cancer (5-10 procent) och småcellig cancer (ca 15 procent). Adenocarcinom, skivepitelcancer och storcellig cancer grupperas ofta tillsammans under beteckningen icke-småcellig cancer. Utvecklingen av läkemedel med specifika effekter vid olika tumörtyper gör dock att en detaljerad vävnadstypning blivit allt viktigare, vilket också ställer krav på provtagning från tumören. De vanligaste provtagningsteknikerna är bronkoskopi, eventuellt med stöd av EBUS (ultraljudsledd provtagning), och nålbiopsier genom bröstväggen med ledning av datortomografi. Utredningen omfattar också en noggrann stadieindelning; och vid planerad operation, undersökning av patientens hjärt- och lungfunktion.

Behandlingen vid lungcancer innefattar operation vid tidigare stadier (stadium I-II), strålbehandling vid lokalt avancerad sjukdom (stadium III), och läkemedelsbehandling vid spridd sjukdom (stadium IV). Operation och strålbehandling kombineras ofta med läkemedelsbehandling, och har vid stadium I-III en potentiellt botande effekt. Återfall efter behandling är dock vanligt; vilket, sammantaget med att flertalet patienter redan vid diagnos har spridd sjukdom, förklarar de låga överlevnadstalen vid lungcancer 

Nya läkemedelsprinciper med så kallade målriktad terapi som blockerar tillväxtsignaler till tumörceller (EGFR- och ALK-hämmare) eller hämmar blodkärlsförsörjningen till tumören (VEGF-hämmare) har medfört betydande förbättring av behandlingen hos vissa grupper av patienter med icke-småcellig cancer. Med så kallade molekylärpatologiska analyser av tumörvävnad kan man också testa vilka patienter som har störst sannolikhet för nytta av dessa läkemedel. Nyligen har immunterapi med PD-1- och PD-L1-hämmare tillkommit i behandlingsarsenalen. Denna behandlingsprincip går ut på att aktivera kroppens eget tumörspecifika immunförsvar, vilket i flera studier visat bättre effekter än konventionella cytostatika.

Över åren ses en långsam förbättring av resultaten och överlevnaden efter diagnos stiger successivt. Detta kan delvis förklaras av bättre diagnostik. Så har till exempel tillgången till positron-emissionstomografi (PET) medfört en betydligt bättre precision i stadieindelningen än tidigare; och fler patienter erbjuds rätt behandling. Mycket av utvecklingen ligger dock på behandlingssidan. Strålbehandlingstekniken har under de senaste decennierna genomgått en stark utveckling, vilket tillsammans med bättre läkemedel medfört att fler patienter med lokalt avancerad sjukdom kan leva längre. 

De stora framgångarna vid lungcancer kommer dock inte förrän vi kan identifiera sjukdomen i ett tidigare skede av förloppet, medan botande behandling fortfarande kan erbjudas, eller helst förebygga sjukdomen helt. Screening av lungcancer har i många studier misslyckats med att minska dödligheten i sjukdomen. I en större amerikansk studie som publicerades 2011 såg man dock för första gången att screening med lågdosdatortomografi minskade dödligheten i lungcancer med ca 20 procent i relativa tal i en högriskgrupp. Screening har ännu inte införts som rutin utanför USA, och i Europa inväntas resultaten av pågående liknade studier.

Den största riskfaktorn för lungcancer är tobaksrökning. Sedan det nationella lungcancerregistret infördes 2002 har andelen rökare och före detta rökare legat stadigt kring 90 procent av alla nyinsjuknade patienter. Rökning bedöms vara den dominerande orsaken i minst 80 procent av fallen. Även om det finns andra bidragande orsaker (radonexponering, allmänna luftföroreningar, asbest) skulle ingen enskild åtgärd på sikt ha så dramatisk effekt på insjuknandet i lungcancer som ett generellt rökstopp.

Indikatorerna nedan visar bland annat:

  • Andel patienter med lungcancer där datum för behandlingsstart är senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.
  • Andel patienter med lungcancer som startat behandling med läkemedel senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.
  • Den relativa treårsöverlevnaden är 21 procent (målnivå 24 procent).

Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2018 var 95 procent.

På grund av eftersläp av registreringar har täckningsgraden under tidigare år, gått upp till 100 procent. Det beräknas även årets täckningsgrad göra.


Andel patienter där datum för behandlingsstart är senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik

Vilka år avses: Diagnosår 2013-2018

Vad visar indikatorn: Andel patienter med lungcancer där datum för behandlingsstart (kirurgi, kurativt syftande kemoradioterapi eller stereotaktisk strålbehandling) är senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik. 

Täljare: Antal patienter med lungcancer som startat behandling med kirurgi, kurativt syftande kemoradioterapi eller stereotaktisk strålbehandling senast 44 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.

Nämnare: Totalt antal patienter med lungcancer som fått behandling med kirurgi, kurativt syftande kemoradioterapi eller stereotaktisk strålbehandling.

Målnivå: 80 procent

Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götaland har längre tid till behandlingsstart jämfört med riket, cirka en veckas längre tid i median. Någon förbättring har ej skett de tre senaste åren.

Skillnader inom regionen: Det finns skillnader inom regionen. Tiden till behandlingsstart är något kortare för patienterinom södra hälso- och sjukvårdsnämnden och något längre än genomsnittet för patienter från norra hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är framförallt utredningstiderna som skiljer. Man kan inte se någon tydlig trend till förbättring de senaste tre åren.

Könsskillnader: Det föreligger inga könsskillnader med avseende på ledtider i regionen.

Andel patienter som startat behandling senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik

Vilka år avses: Diagnosår 2013-2018

Vad visar indikatorn: Andel patienter med lungcancer som startat behandling med läkemedel (kemoterapi/systemterapi) senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.

Täljare: Antal patienter med lungcancer som startat behandling med kemoterapi/systemterapi senast 40 dagar efter utfärdande av remiss till utredande klinik.

Nämnare: Totalt antal patienter med lungcancer som startat behandling med kemoterapi/systemterapi.

Målnivå: 80 procent

 

Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götaland har längre tid till behandlingsstart jämfört med riket, cirka en veckas längre tid i median. Någon generell förbättring har ej skett de tre senaste åren.

Skillnader inom regionen: Det finns skillnader inom regionen. Tid till behandlingsstart är något kortare både inom Göteborgs och  östra hälso- och sjukvårdsnämnden och något längre än genomsnittet för patienter från de övriga hälso- och sjukvårdsnämnderna. Det är framförallt utredningstiderna som skiljer. Dock är det en större andel som får behandling inom tidsramen, jämfört med patienter som opereras och strålbehandlas. Detta beror dels på att utredningen ofta är mindre komplicerad och att behandlingsresurserna är större för denna grupp.

Könsskillnader: Det föreligger inga könsskillnader med avseende på ledtider i regionen.

Fem års relativ överlevnad

Vilka år avses: 2002-2016 (femårs-perioder)

Vad visar indikatorn: Relativ femårsöverlevnad vid lungcancer. Avser patienter 30-89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden). Relativ överlevnad beskriver patientgruppens överlevnad i förhållande till den förväntade överlevnaden för personer med samma ålder och kön som inte har diagnostiserats med cancer.

Målnivå: Ingen målnivå finns angiven för femårsöverlevnad. Socialstyrelsen har i nationella riktlinjer för lungcancer angett 24 procent som målnivå, när det gäller treårsöverlevnad. Det mest aktuella värdet för Västra Götaland är 21,1 procent och för riket 23,3 procent.

Västra Götaland jämfört med riket:  I Västra Götalandsregionen ses under senare år en femårsöverlevnad på 18,2 procent. Västra Götalandsregionen ligger något under riksgenomsnittet på drygt 19,6 procent treårsöverlevnad. Utvecklingen av Västra Götalandsregionens kurva följer nära riksgenomsnittet över tiden. 

Skillnader inom regionen: Ej aktuellt.

Könsskillnader: Kvinnor har en signifikant bättre femårsöverlevnad och total överlevnad efter lungcancerdiagnos jämfört med män. Denna könsskillnad står sig genom åren och ses även internationellt. Fenomenet har redovisats i åtskilliga vetenskapliga rapporter, och har ingen enhetlig förklaring. Könsskillnaderna kvarstår även efter justering för andra kända prognosfaktorer.