Källa: Täljare (Vega), nämnare (Analysportalen Västra Götaland).

Vilket år avses: Tidsserie från 2014-2019.

Täljare: Antal individer som diagnostiserats med depression (F32-F39) respektive år.

Nämnare: Totalt antal folkbokförda individer, respektive år.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar hur stor andel av patienterna i Västra Götaland som diagnostiserats med depression. Det finns skiftande allvarlighetsgrader av depression, men även vid mindre allvarlighetsgrad innebär tillståndet ofta att personen får försämrad livskvalitet och svårigheter att klara såväl vardags- som arbetsliv.

Felkällor: Ej analyserat.

Skillnader inom regionen: Depressionsförekomsten är lägst i HSN Östra 4,9 % för att succesivt öka till 5,5 % i HSN Norr. Skillnaderna är statiskt säkerställda. 

Könsskillnader: Andelen kvinnor som behandlats för depression under 2019 är
6,9 %, för männen är motsvarande siffra 3,7 %. 

Åldersskillnader: Depression är mer förekommande hos den äldre befolkningen.

Källa: Vega.

Vilket år avses: Tidsserie från 2014-2019.

Täljare: Antal individer med depression som erhållit psykologisk- och/eller psykosocial behandling (DU008-DU023).

Nämnare: Antal individer som diagnostiserats med depression (F32-39).

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar hur stor andel av patienterna som behandlats med psykologisk behandling exv. olika psykoterapier såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) alternativt psykosocial behandling exv. psykoedukation, motiverande samtal (MI) och innefatta åtgärder som information, rådgivning, hänvisning och kontakter med närstående.

Felkällor: Registreringsgraden av åtgärdskoder är låg och bortfallet högt pga att det hos den enskilde behandlare finns otillräcklig information om syftet med och vikten av KVÅ-registrering alternativt bristande följsamhet till KVÅ-kodningen, som resulterar i svårigheter att bedöma vilka behandlingar patienterna erhållit.

Skillnader inom regionen: Minst förekommande i HSN Ö därefter HSN S samt övriga HSN lika i förekomst av psykopedagogisk behandling. Skillnaderna är signifikanta.

Könsskillnader: Skillnaderna mellan könen är statiskt säkerställda där det är vanligare att kvinnor får psykopedagogisk behandling.

 Åldersskillnader: Äldre erhåller färre insatser, trots att denna ålderskohort är mer drabbad av depression.

Källa: Täljare (Vega), nämnare (analysportalen Västra Götalandsregionen)

Vilket år avses: Tidsserie från 2014-2019.

Täljare primärvård: Antal individer som diagnostiserats med depression (F32-F39) i primärvården

Täljare sjukhusvård: Antal individer som diagnostiserats med depression (F32-F39) i psykiatrisk specialistvård.

Nämnare: Totalt antal folkbokförda individer

Vad visar indikatorn: Andel individer som diagnostiserats med depression i primärvård respektive psykiatrisk specialistvård.

Felkällor: Ej analyserat.

Skillnader inom regionen: Ingen större variationen mellan nämnderna oavsett vårdnivå. På primärvårdsnivå är förekomsten lägre inom HSN Ö och inom specialistpsykiatrin lägst inom HSN S. Skillnaderna är inte stora men säkerställda.

Könsskillnader: Ej analyserat.

Källa: BipoläR - det nationella kvalitetsregistret samlar data om behandling för patienter med bipolär sjukdom.

Vilket år avses: Tidsserie från 2013-2019.

Regionalt mål: Ska understiga 40 %. Indikatorn är en av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator.

Täljare: Antal patienter, 18 år och äldre, som återfallit i affektivt skov de senaste 12 månaderna.

Nämnare: Totalt antal uppföljningsregistrerade patienter 18 år eller äldre.

Några mottagningar är exkluderade år 2017 till följd av få patienter. Mottagningar med få patienter är exkluderade även tidigare år.

Vad visar indikatorn: Andel patienter med bipolär sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna, en av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer. Målet med all stämningsstabiliserande behandling vid bipolär sjukdom är att förhindra affektiva sjukdomsskov (maniska, hypomana, depressiva eller blandade). Finns fler registreringar för en patient under vald tidsperiod väljs den senaste registreringen.

Felkällor: Varierande täckningsgrad. Underliggande patientunderlag kan skilja sig åt. Det kan också finnas systematiska skillnader i vilka patientgrupper som registreras i BipoläR (typ 1, typ 2, UNS, schizoaffektivt syndrom respektive cyklotymi).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som återfaller i affektivt skov i VGR är något signifikant högre, än riksgenomsnittet.

Skillnader inom regionen: Stor variation mellan behandlande enheter i VGR.

Könsskillnader: Skillnad finns, men är inte signifikant.

Källa: Täljare (Digitalis), nämnare (Vega).

Vilket år avses: Tidsserie från 2014-2019.

Täljare: Antal individer med bipolär affektiv sjukdom som förskrivits litium.

Nämnare: Antal individer med bipolär affektiv sjukdom (F31).

Vad visar indikatorn: Den mest verksamma suicidpreventiva behandlingen vid bipolär sjukdom är stämningsstabiliserande läkemedel där litium har en särställning. En av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer är därför andelen patienter med bipolär sjukdom typ 1 som förskrivs litium. BipoläRs mål är att 70 % av patienterna med bipolär sjukdom typ 1 ska få litium. På grund av låg täckningsgrad i BipoläR redovisas indikatorn genom data från VGR:s vårddatabas (vega). Noterbart är att VGR:s vårddatabas fångar inte bara bipolär typ 1, utan alla patienter med bipolär sjukdom.

Felkällor: Underliggande patientunderlag kan skilja sig åt.

Skillnader inom regionen: Både SU och SÄS har en högre förskrivningsgrad än VGR, medan övriga har en lägre förskrivningsgrad. 

Könsskillnader: Skillnad finns, men är inte signifikant.

Källa: Kvalitetsregister ECT (som också hämtat uppgifter från Patientregistret, Socialstyrelsen).

Vilka år avses: Tidsserie från 2013-2018.

Täljare: Antal patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression och som erhållit ECT.

Nämnare: Antal patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar hur stor andel av patienterna som heldygnvårdats för svår till mycket svår depression som behandlats med elektrokonvulsiv terapi (ECT). ECT är fortfarande den mest effektiva behandlingen vid svår eller psykotisk depression. Mer än 80 procent av patienterna med svår depression får reducerade symtom av ECT. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom rekommenderar ECT (hög prioritet) i den aktuella patientgruppen, där målnivå anges till minst 40 %.

Medianen för antalet ECT per index-serie är sju. Med index-serie menas att ECT ges upprepat i en behandlingsserie till dess att remission (frånvaro av symtom, frihet från sjukdom) inträder eller till bedömningen görs att behandlingen ej kan ge ytterligare symtomlindring.

Felkällor: Varierande täckningsgrad, särskilt då uppgift om ECT fångas i två register. Täckningsgraden i Kvalitetsregister ECT varierar också efter organisation.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nationell målnivå är 40 % och uppnås i riket. I VGR är resultatet bättre än föregående år, men det är en bit kvar till rekommenderad målnivå och VGR ligger signifikant lägre än riket.

Skillnader inom regionen: En betydande variation ses inom regionen. Skillnaderna är statistiskt säkra. En regional medicinsk riktlinje har implementerats hösten 2018 för att säkerställa en mer jämlik vård.

Könsskillnader: Ej analyserat.

Källa: Kvalitetsregister ECT.

Vilka år avses: Tidsserie från 2013-2019.

Regionalt mål: Minst 60 %. Indikatorn är en av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator.

Täljare: Antal behandlingsserier med ECT för depression där skattning med MADRS/MADRS-S skett, bland patienter 18 år eller äldre.

Nämnare: Totalt antal behandlingsserier med ECT bland patienter 18 år eller äldre.

Vad visar indikatorn: Att undersöka och dokumentera kvarvarande symtom på depression efter ECT är viktigt, då kvarvarande symtom är en riskfaktor för snabbt recidiv. Utvärdering av depressionsbehandling görs med olika symtomskattningsskalor. Den vanligaste i Sverige är MADRS (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) och dess variant för självskattning (MADRS-S). Indikatorn visar andelen behandlingsserier där sådan skattning med MADRS/MADRS-S skett inom en vecka efter ECT. Enbart initiala och täta behandlingsserier omfattas, inte så kallade underhålls-ECT.

Felkällor: Varierande täckningsgrad. Andra skattningsskalor än MADRS/MADRS-S kan ha använts.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Minst 60 procent av patienterna ska enligt den nationella rekommendationen ha skattats med MADRS. Nationell målnivå har uppnåtts i riket, 62 %, och i VGR noteras en liten nedgång från förra året, 66,6 %.

Skillnader inom regionen: En betydande variation ses fortfarande inom regionen. Kvalitetsarbete pågår, se föregående indikator.

Könsskillnader: Här finns ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

Källa: Kvalitetsregister ECT.

Vilka år avser: Tidsserie från 2013-2019.

Täljare: Antal patienter, 18 år eller äldre, som skattas med EQ-5D efter avslutad ECT behandling/ indexserie.

Nämnare: Totalt antal behandlingsserier med ECT bland patienter 18 år eller äldre.

Vad visar indikatorn: Andel patienter som utvärderas med EQ-5D. EQ-5D är ett standardiserat frågeformulär där patienter själva kan skatta sin hälsa. Skalan mäter fem olika dimensioner av livskvalité; rörlighet, egenvård, vardagliga aktiviteter, smärta och oro. Patienten klassificerar sin egen hälsa inom dessa dimensioner på en tregradig skala.

Felkällor: Varierande täckningsgrad i Kvalitetsregister ECT.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen uppföljda med EQ-5D har ökat i riket från 20,8 procent 2013 till 50,4 procent 2019. I VGR noteras totalt en ökning med drygt 5 procentenheter jämfört med föregående år. 

Skillnader inom regionen: Användningen av EQ-5D varierar stort inom regionen. SÄS ligger i topp med 88 procent, i fallande tät ordning följt av SkaS och NU-sjukvården. SU/Sahlgrenska med 57 procent är en ökning jämfört med föregående år medan uppgift saknas för de övriga sjukhustomterna inom SU.

Könsskillnader: Inga signifikanta könsskillnader.

Källa: Vega.

Vilka år avser: Tidsserie från 2014-2019.

Täljare: Antal patienter som fått ECT (DA024/DA025) och erhållit någon av behandlingarna i öppenvård.

Nämnare: Antal patienter som fått ECT (DA024/DA025).

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar hur stor andel av patienterna som erhållit någon av behandlingarna i öppenvård. I enlighet med regional medicinsk riktlinje ECT ska patienterna erbjudas poliklinisk ECT i högre utsträckning och erbjudas på samtliga sjukhusförvaltningar. 

Felkällor: Eftersom ECT är mest angeläget till patienter med svåra symtom kan tillgången till ECT ha betydelse för proportionerna av vårdformerna. De organisatoriska förutsättningarna för att tillhandahålla och följa upp ECT i öppenvård kan också skilja sig mellan sjukhusförvaltningarna.

Skillnader inom regionen: Förhållandevis stora variationer mellan sjukhusförvaltningarna i VGR.

Könsskillnader: Här finns ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

I tabellerna nedan visas andelen positiva svar på återfall i affektiv skov vid bipolär sjukdom, elektrokonvulsiv terapi (ECT) vid svår depression (OBS! data endast t.o.m. 2018.), depressionsskattning efter ECT med MADRS/MADRS-S och skattning med EQ-5D efter ECT.

De ljusblå värdena i nedanstående tabeller visar värden som ligger signifikant sämre än riks-genomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. De mellanblå  värdena skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.