Njursjukvård
När njurarna slutar fungera kan blodet inte renas från slaggprodukter och kroppen kan inte reglera vätske- och saltballansen. Grav njursvikt kan behandlas med dialys eller transplantation. Dialys kan ske genom att blodet renas (hemodialys) eller med bukdialys (peritonealdialys) där vätska leds in i bukhålan så att blodet kan renas via bukhinnan.
Vid dialys är det viktigt att blodreningen är tillräcklig. Genom att mäta dialysdosen, blodreningen, kan man säkerställa att behandlingseffekten är korrekt. Dialys sker ofta på sjukhus men såväl bloddialys som bukdialys kan i många fall också ske i hemmet. För patienten kan det innebära många fördelar om dialysen sker i hemmet, såväl praktiska som medicinska.
I Västra Götaland följs dialysvården med tre indikatorer vilka samtliga har fastställda regionala måltal. Minst 82 procent av patienterna skall nå behandlingsmål för dialysdos, minst 72 procent skall ha så kallad kärlaccess med arterio-venös fistel eller graft och minst 30 procent av patienterna skall få dialys i hemmet. Varken Västra Götaland eller merparten av de behandlande enheterna i regionen når målet för behandlingsdos. Västra Götaland når inte målet för kärlaccess. Däremot nås målen för dialys i hemmet, även om inomregionala skillnader ses.
Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan).
Källa: Svenskt Njurregister
Vilket år avses: Tidsserie, 2010 till 2018
Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittsundersökning 15/9-15/10 respektive år når standardiserat Kt/V >2. Restfunktion inräknad.
Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen.
Vad visar indikatorn: Grav njursvikt kan behandlas med dialys eller transplantation. Vid dialys är det viktigt att mängden dialys är tillräcklig, annars försämras välbefinnandet och patienten riskerar dö i förtid. För att dialysen skall bli effektiv krävs ofta tre dialyser per vecka vid hemodialys (dialys via blodbanan), men vissa patienter kan behöva fler dialyser och andra kan klara sig med två per vecka om de har viss kvarstående restfunktion i njurarna. Genom att mäta dialysdosen, blodreningen i förhållande till patientens behov, kan man säkerställa att behandlingseffekten är korrekt. Åttio till 85 procent av patienterna bör uppnå målvärdet för dialysdos (standardiseratKt/V > 2,1) där det regionala målet i Västra Götaland är minst 82 %.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen patienter i hemodialys som når mål för dialysdos är 77 % i VGR, det vill säga i ungefär samma nivå som i riket. Däremot når VGR inte det regionala målet om minst 82 %. Andelen barn (< 18 år) som får dialys är få varför resultaten inte redovisas.
Skillnader inom regionen: Det finns klara skillnader inom VGR där år 2018 Capio Lundby, Diaverum Mösseberg, SkaS och SU-Östra når regionala målet för dialysdos. NU-Trollhättan, SU-Njurmedicin, SU-Mölndal och SÄS-Borås når ej det regionala målet för dialysdos. Inga resultat skiljer sig signifikant från riksgenomsnittet.
Könsskillnader: Några få procentenheter fler män än kvinnor når mål för dialysdos i riket, men inga säkerställda skillnader ses i VGR. Jämförelsen avser år 2018.
Källa: Svenskt Njurregister
Vilket år avses: Tidsserie, 2010 till 2018
Täljare: Antal patienter i hemodialys som vid tvärsnittsundersökning 15/9 - 15/10 respektive år har AV-fistel eller AV-graft
Nämnare: Samtliga patienter i hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen
Vad visar indikatorn: Vid hemodialys (bloddialys) krävs tillgång till blodbanan (kärlaccess). Det kan ske på olika sätt, men i första hand önskar man en så kallad AV-fistel eller AV-graft. Indikatorn mäter andelen patienter i hemodialys som har en AV-fistel eller AV-graft.
Västra Götaland jämfört med riket: I VGR är det cirka 66 % av patienterna som har kärlaccess med AV-fistel eller AV-graft, i riket är det 69 %. VGR når således inte det regionala målet om minst 72 %.
Skillnader inom regionen: Diaverum Mösseberg och SkaS når 2018 det regionala målet för kärlaccess om minst 72 %. SU-Njurmedicin ligger lägre signifikant lägre än riksgenomsnittet. Sammantaget har dialysenheterna i Skaraborg högst, och enheterna i Göteborg lägst måluppfyllelse.
Könsskillnader: I såväl riket som i VGR är det 13 procentenheter fler män än kvinnor som har AV-fistel eller AV-graft. Jämförelsen avser år 2018.
Källa: Svenskt Njurregister
Vilket år avses: Tidsserie, 2010 till 2018
Täljare: Antal patienter i dialys som vid tvärsnittsundersökning 15/9 - 15/10 respektive år har dialysbehandling i hemmet. Såväl hemodialys som peritonealdialys ingår.
Nämnare: Antalet patienter i dialys vid mättillfället till Svenskt Njurregister.
Vad visar indikatorn: Såväl hemodialys (blodrening) och peritonealdialys görs ofta på sjukhus men kan också göras i hemmet. I de fall dialys kan ske i hemmet har det inte sällan betydande fördelar för patienten i form av minskad tid på sjukhus. Det finns också studier som visar på medicinska fördelar då den ökade bekvämligheten innebär att dialystiden ökar vilket leder till bättre blodrening. Indikatorn visar andelen patienter som får dialys i hemmet. Såväl bloddialys som peritonealdialys ingår. Det regionala målet är att minst 30 % av dialyspatienterna skall få dialys i hemmet.
Västra Götaland jämfört med riket: I Västra Götaland är det 31 % av patienterna som får dialys i hemmet. Västra Götaland når således det regionala målet om minst 30 %. I riket är det 25% som får dialys i hemmet. Skillnaden är inte statistiskt säker.
Skillnader inom regionen: Dialysenheterna vid NU-sjukvården, SkaS och SÄS når alla det regionala målet om minst 30 %. Sjukhusen i Göteborgsområdet (Capio Lundby och SU) har lägst måluppfyllelse med bara 24 % av patienterna som får dialys i hemmet medan SkaS har högst andel.
Könsskillnader: Dialys i hemmet var år 2018 lika vanligt för män som kvinnor, såväl i riket som i Västra Götaland.
Sammanställning av resultat för senaste mätperioden
