Antibiotika
Sammanfattning
Antibiotikaresistens har på senare år utvecklats till ett snabbt växande globalt folkhälsoproblem.
Omfattningen av antibiotikaresistens varierar kraftigt mellan olika länder på grund av stora skillnader i antibiotikaanvändning och hygienrutiner. Även i Sverige ökar andelen resistenta bakterier vid våra vanligaste infektioner. En internationell rörlighet av varor, livsmedel och människor bidrar till en allt snabbare spridning av resistenta bakterier.
Flera faktorer påverkar utvecklingen:
•Det resistensförebyggande arbetet (rationell antibiotikaanvändning och minskad smittspridning).
•Uppkomst och spridning av nya typer av resistenta bakterier.
•Utveckling av nya behandlingsalternativ för infektioner, särskilt nya antibiotika och vacciner.
•Utvecklingen i samhället beträffande hälsa, resande, migration, handel och livsmedelsproduktion.
I Sverige är antibiotikaförbrukningen inom såväl human som veterinärmedicinen jämförelsevis låg, och Västra Götaland har minskat antalet antibiotikarecept med 25 % sedan 2012. Från att ha varit ett av de tre mest högförskrivande regionerna tillhör Västra Götalandsregionen numera de 9 regioner med lägst förskrivning i landet. Under 2018 minskade antalet antibiotikarecept i Västra Götaland med ytterligare 4 % jämfört med 2017.
Variationen är dock stor mellan olika kommuner vilket kräver fortsatta insatser.
I december 2018 var det tre kommuner som låg under målet 250 recept/1000 invånare och år; Dals-Ed, Lidköping och Grästorps kommun. Antalet recept per invånare var vid detta tillfälle lägst i Lidköpings kommun (232 recept/1000 invånare och år) och högst i Gullspångs kommun (364 recept/1000 invånare och år).
Regionens sjukhus fortsätter att minska sin användning av resistensdrivande medel, men den totala användningen av antibiotika till inneliggande patienter ökar.
Kungälvs sjukhus minskar sin användning av cefalosporiner liksom SkaS. Västra Götalandsregionen tillhör de landsting i landet som använder minst av de resistensdrivande antibiotikaklasserna cefalosporiner och kinoloner.
Mer information om Stramas nationella och regionala arbete mot antibiotikaresistens finns att tillgå på strama.se samt vgregion.se/strama
Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan).
Antibiotika på recept
Antibiotikaanvändningen 2017 per kommun
Antal recept per 1000 invånare.
Antibiotikaanvändningen 2018 per kommun
Antal recept per 1000 invånare.
Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten
Vilka år avses: Kartbilderna: 2017, 2018
Diagrammet: 2012-2018
Täljare: Antal uthämtade antibiotikarecept (ATC-kod: J01 exklusive metenamin (J01XX05)).
Nämnare: Antal folkbokförda invånare.
Vad visar indikatorn: Antibiotikaresistens är ett snabbt växande globalt hot. Antibiotikaanvändningen är kopplad till både uppkomst och spridning av resistens. Regionala Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) bedriver ett aktivt arbete med att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna och därmed minska onödig antibiotikaförskrivning och resistensutveckling.
Måltal: Nationellt finns ett mål om att minska till 250 antibiotikarecept/1000 invånare.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i Västra Götalandsregionen har minskat med 4 % under 2018 jämfört med 2017. Västra Götaland tillhör de 9 regioner med lägst förskrivning i landet.
Skillnader inom regionen: Spridningen i antal recept per kommuninvånare är stor i regionen. Dals-Ed, Lidköping och Grästorps kommun fortsätter att ligga under målet på 250 recept/1000 invånare och år. Antalet recept per kommuninvånare är lägst i Lidköpings kommun (232 recept/1000 invånare och år) och högst i Gullspångs kommun (364 recept/1000 invånare och år).
Könsskillnader: Ej analyserat
Intravenösa antibiotika
Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten
Vilka år avses: 2017-2018
Kommentar: Indikatorn har varit föremål för ändringar under åren, framförallt avseende vilka olika antibiotika som skall ingå. Siffrorna i ovanstående diagram baseras på 2017 års definition.
Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02).
Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC kod: J01CE01), kloxacillin (J01CF02), cefuroxim (J01DC02), cefotaxim (J01DD01), ceftazidim (J01DD02), ceftriaxon (J01DD04), piperacillin/tazobactam (J01CR05).
Vad visar indikatorn: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att särskilt följa upp hur stor andel av intravenösa antibiotika på sjukhuskliniker som utgörs av penicilliner. Strama bedriver ett aktivt arbete med att försöka minska användningen av cefalosporiner och piperacillin/tazobactam.
Måltal: Målet är att 70% av intravenösa antibiotika skall utgöras av penicilliner. Målet för Västra Götalandsregionen är en minskning med 10% under perioden 2015-2017. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Rekvisition av antibiotika per vårddygn ökar, senaste året med knappt 6 %, främst på grund av sjunkande antal vårddygn. Under 2018 var andelen penicilliner på regionens sjukhus strax över 60% i genomsnitt.
Skillnader inom regionen: Det är stor spridning mellan regionens sjukhus. Statistiken tar dock inte hänsyn till eventuella skillnader i patient- och diagnossammansättning. Alingsås och SÄS fortsätter att förbruka mer penicilliner och mindre parenterala cefalosporiner. SkaS och Kungälvs sjukhus har minskat användningen av parenterala cefalosporiner.
Könsskillnader: Ej analyserat