Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Dödligheten i hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har varit sjunkande under flera år, men är fortfarande betydande. Resultaten för Västra Götalandsregionen (VGR) skiljer sig dock inte från riket i stort. 

År 2018 fick knappt 25 000 personer i Sverige en akut hjärtinfarkt och cirka 5 800 personer dog med hjärtinfarkt som underliggande eller bidragande orsak. Hjärtinfarkt är vanligare hos män.

Vid hjärtinfarkt leder en blodpropp i de centrala kranskärlen snabbt till skada på hjärtmuskeln. Ju snabbare cirkulationen kan återupprättas genom att återställa cirkulationen (reperfusion), desto mindre blir den bestående skadan på hjärtat. Reperfusion görs oftast med ballongvidgning, men kan även göras med bypass-kirurgi samt med blodproppslösande behandling, även om sådan behandling numer är mindre vanligt.

I avsnittet redovisas dels indikatorer som gäller för alla typer av hjärtinfarkt och dels indikatorer som är specifika för antingen ST-höjningsinfarkt (stor hjärtinfarkt, STEMI) eller icke ST-höjningsinfarkt (mindre hjärtinfarkt, NSTEMI). Vid större hjärtinfarkt är det mer bråttom. Där bör cirkulationen i hjärtat återställas inom 90 minuter, annars riskerar man att hjärtmuskelceller dör, vilket kan leda till hjärtsvikt. Vid icke ST-höjningsinfarkt är det inte lika bråttom. Där bör rerperfusion helst göras inom första dygnet, men absolut senast inom tre dygn. Uppsatta målvärden gäller för patienter som är under 80 år.

I såväl VGR som riket får en hög andel av patienter som är under 80 år reperfusionsbehandling. Varken riket eller VGR lyckas ge behandlingen inom utsatt tid, till alla patienter.

Andelen patienter med hjärtinfarkt utan ST-höjning som kranskärlsröntgas inom 72 timmar är något lägre i VGR än i riket. De senaste åren har andelen som behandling inom tidsgränsen ökat, betydligt och når nästan målet som är 85 % (VGR 83,4 %).

Sekundärprevention är en viktig del i ett strukturerat eftervårdsprogram. Målet är att med multifaktoriell intervention, genom farmakologisk behandling och modifiering av patientens riskfaktorer och livsstil minimera risken för återinsjuknande efter en akut kranskärlssjukdom. Behandlingsmålen nås för flera andra viktiga utrednings- och behandlingssteg vid hjärtinfarkt. Däremot finns ytterligare områden där såväl riket som VGR skulle behöva nå något längre för att förebygga ny hjärtinfarkt och fortskridande hjärt- och kärlsjukdom. Det gäller till exempel kontroll av blodtryck och blodfetter, samt rökstopp och fysisk träning. När det gäller fysisk aktivitet, är den indikatorn mycket svårvärderad då den enbart mäter patienter som genomför träning enligt ett speciellt program inom specialiserad hjärtrehabilitering. Från och med 2018 görs beräkningen av dessa kvalitetsindikatorer på åldersgruppen   0 – 79 år, till skillnad från tidigare år då beräkningen gjordes på åldersgruppen 0 – 74 år. Den nya definitionen är applicerad även på data från tidigare år, vilket medför att utfallet från föregående år ändrats.

Rapporteringen från SÄS-Borås är osäker på grund av tekniska problem med dataöverföringen till Swedeheart för perioden 2010 - 2014. Därför visas endast resultat för 2015, och för en del indikatorer för 2016, och framåt för SÄS-Borås. Se tidigare verksamhetsanalyser för rapportering gällande perioden före 2015.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (se nedan)


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2020-05-19

Hjärtinfarkt

 

Död efter hjärtinfarkt

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 1987 till 2018

Täljare: Antal patienter som avlider inom 28 dagar efter hjärtinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för hjärtinfarkt (ICD10=I21, 20 år och äldre, och som registrerats i patientregistret under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Åldersstandardiserad dödlighet. Mäter andelen som dör inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Indikatorn är ett kvalitetsmått på hur väl hela vårdkedjan fungerar.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under tidsperioden 1987 - 2018 har andelen döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt minskat betydligt, från cirka 48 % till 25 % i VGR och 26 % i riket.

Skillnader inom regionen: Ej analyserat

Könsskillnader: Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion, 18 - 79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 18 - 79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Hjärtinfarkt orsakas av ett stopp, en blodpropp, i något av de blodkärl som förser hjärtat och hjärtmuskeln med blod. Hjärtmuskeln skadas snabbt ifall ett centralt kranskärl täpps till, och sådana allvarliga cirkulationsstörningar brukar synas på EKG som ST-höjning eller nytillkommet vänstergrenblock. Skadan på hjärtmuskeln minskar ifall där cirkulationen snabbt återupprättas. Reperfusionsbehandling syftar till att återställa blodcirkulationen, och det görs med ballongvidgning (PCI) eller genom bypass-operation samt i en del fall genom blodproppslösande behandling (trombolys). Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, som reperfusionsbehandlats.

Målnivå: 85 % eller mer enligt Socialstyrelsen. Regionalt måltal 88 % eller mer. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl VGR som riket har andelen reperfunderade ökat från cirka 80 % år 2010 till 93 % 2019. Reperfusionsbehandling görs lika ofta i VGR som i riket och båda når målnivån.

Skillnader inom regionen: De avvikelser som man ser varierar från ett år till ett annat. Andelen som genomgår reperfusionsbehandling varierar 2019 mellan lägst 80 % (SkaS-Lidköping) och högst 100 % (Kungälvs sjukhus).

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. I VGR görs signifikant färre reperfusionsbehandlingar på kvinnor.

 

Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion inom målsatt tid, 18 - 79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 18 - 79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Ju snabbare blodcirkulationen till hjärtat kan återställas, desto mindre blir den bestående hjärtmuskelskadan. Reperfusionsbehandling skall därför ges så snart det är möjligt. Ballongvidgning (PCI) är förstahandsmetod, och skall ges inom 90 minuter. Ifall transporttiden till ett PCI-center är 120 minuter eller mer, säger regelverket att trombolys ska startas inom 30 minuter. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, där reperfusionsbehandling givits inom målsatt tid, enligt ovan.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Socialstyrelsen. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid har ökat något i såväl VGR som riket. I både VGR och i riket ligger måluppfyllelsen på 80 %. Varken regionen eller riket når således målnivån.

Skillnader inom regionen: I VGR är det bara SkaS-Skövde och SU-Sahlgrenska som når Socialstyrelsens mål om minst 90 % reperfunderade inom målsatt tid. Resultat för SU-Sahlgrenska har förbättrats under de två senaste mätperioderna och är 2019 över 96 %. Lägst måluppfyllelse har NU-NÄL med 62 %, 39 patienter utav 104 stycken fick inte reperfusion inom 90 minuter.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt inom 72 timmar

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt, utan ST-höjning, som kranskärlsröntgats inom 72 timmar från inskrivning på hjärtavdelning, 18 - 79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 18 - 79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Vid vissa hjärtinfarkter orsakar blodproppen inte ett komplett stopp av blodflödet, vilket ger en annan EKG-bild och dessa benämns icke ST-höjningsinfarkt. Kranskärlsröntgen är viktigt för att bedöma behov av ballongvidgning eller bypass-operation. Utredningen ska göras skyndsamt, helst inom första dygnet och absolut inom 72 timmar.

Indikatorn anger andelen patienter, 79 år och yngre, med icke ST-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som gjort undersökningen inom 72 timmar från inskrivning på sjukhuset (ankomst till akuten eller till hjärtavdelning vid direktinskrivning).

Målnivå: Regionalt måltal 85 % eller mer. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR är andelen kranskärlsröntgade patienter med icke ST-höjningsinfarkt 2019 83 %, i riket är motsvarande andel 86 %. Andelen kranskärlsröntgade inom målsatt tid har ökat det senaste året (79 % 2018 och 83 % 2019).

Skillnader inom regionen: Resultaten i VGR varierar mellan sjukhusen, men betydligt mindre jämfört med tidigare. För SU-Sahlgrenska är andelen 91 %. NÄL 90 %, SkaS-Lidköping och Skövde strax över 85 %. SÄS-Borås ligger på 81 % medan för SU-Östra är andelen 76 %, Kungälv 79 % och Alingsås 74 % och SU-Mölndal är andelen 68 %. Utfallet för de kliniker som inte har egen verksamhet och som måste skicka patienten till SU-Sahlgrenska eller SÄS-Borås, har förbättrats avsevärt den senaste mätperioden.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. I VGR är andelen kranskärlsröntgande inom 72 timmar samma för kvinnor jämfört med män. I riket är andelen kranskärlsröntgade män inom 72 timmar något högre än för kvinnor.

Blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter med blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST- höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Efter en hjärtinfarkt behöver man skydda hjärtat från nya blodproppar. Det görs med blodproppsförebyggande läkemedel. Den första tiden efter hjärtinfarkten används ofta en kombination av läkemedel, vanligen acetylsalicylsyra tillsammans med trombocythämmande läkemedel av typen ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare). Indikatorn visar andelen patienter, 79 år och yngre, som vid utskrivning efter ST-höjnings eller icke ST-höjningsinfarkt behandlas med ADP-receptorblockerare.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket har långsamt ökat sedan 2010 för att nå runt 98 % 2019. Såväl VGR som riket når således rekommenderat mål.

Skillnader inom regionen: Samtliga sjukhus i VGR följer riksgenomsnittet, och samtliga klarar rekommenderat mål.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. I riket är andelen kvinnor som behandlas med ADP-receptorblockerare lägre än andelen män.

ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorblockerare (RAAS-hämmare) vid utskrivning

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorantagonist) efter ST- och icke ST-höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Vid riskfaktorer såsom diabetes, hypertoni eller hjärtsvikt, tidigare eller aktuell, rekommenderas tilläggsbehandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorantagonist). Behandlingen skyddar hjärtat, vilket innebär minskad risk att avlida, få ny hjärtinfarkt eller bli återinskriven för hjärtsvikt. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt och någon av ovanstående riskfaktorer som vid utskrivningen behandlas med RAAS-hämmare.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Swedeheart, även en regional målnivå. Gäller för patienter yngre än 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket når det rekommenderade målet om minst 90 % behandlade.

Skillnader inom regionen: Resultaten för sjukhusen i VGR är generellt bättre eller på nivå motsvarande riksgenomsnittet. Även om resultaten för vissa sjukhus tangerar målnivån så avviker flertalet sjukhus inte från rekommenderat mål. SU Mölndal har tidigare legat på en betydligt lägre nivå, men har under 2019 ökat från 48 % till 79 %.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. I riket var andelen kvinnor som behandlas med RAAS-hämmare lägre än andelen behandlade män.

Andel patienter som når mål för systoliskt blodtryck (<140 mm Hg) 12 - 14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter, 79 år och yngre med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader senare når mål för rekommenderat systoliskt blodtryck mindre än 140 mm Hg.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 79 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader senare når målet för rekommenderat systoliskt blodtryck (<140 mm Hg).

Målnivå: 75 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i VGR och i riket som når målet för rekommenderat blodtryck år 2019 är 79 % respektive 80 %. Både VGR och riket når således målnivån om minst 75 %.

Skillnader inom regionen: Två sjukhus i VGR, når inte det rekommenderade målet om minst 75 % med systoliskt blodtryck <140 mm Hg, SkaS Skövde och SU-Sahlgrenska.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. Tidigare har det varit färre kvinnor än män som nått målnivån för systoliskt blodtryck i VGR. Dessa skillnader har vid senaste mätningen utjämnats.

Andel patienter som vid uppföljning 12 - 14 månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter, 79 år och yngre med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 79 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Ökad fysisk aktivitet är en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det kan ske genom egen träning, att patienten förskrivs fysisk aktivitet på recept eller att de deltagit i fysiskt träningsprogram. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram inom specialiserad hjärtrehabilitering. Årets utfall påverkas betydligt av att åldersgruppen numera gäller 79 år och yngre, jämfört med tidigare 74 år och yngre. År 2017 var måluppfyllelsen i VGR 49 % och 54 % i riket. I den utvidgade åldersgruppen blir istället måluppfyllelsen för 2017 12 % respektive 20 %. Resultatet för 2019 visar att det i VGR är 18 % och i riket 19 % som deltar i fysiskt träningsprogram inom den specialiserade hjärtrehabiliteringen.

Målnivå: 60 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram är 2019 i VGR 18 % och i riket 19 %. Varken riket eller VGR når rekommenderat mål om minst 60 %.

Skillnader inom regionen: Betydande variationer ses i VGR mellan 3,2 % (SkaS-Lidköping) och 39 % (Alingsås). Resultatet för Alingsås är statistiskt högre än rikets. Övriga sjukhus ligger i nivå eller under rikets nivå.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Andel patienter som vid uppföljning efter 12 - 14 månader når mål för LDL-kolesterol

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter, 79 år och yngre med hjärtinfarkt om vid uppföljning 12 - 14 månader senare når mål för rekommenderat mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/l).

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 79 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Behandling av förhöjda blodfetter är ytterligare en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det sker oftast med hjälp av blodfettsänkande läkemedel, vanligen statiner. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader senare når mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/L eller minst 50 % reduktion).

Målnivå: 60 % eller mer, måltal enligt såväl Socialstyrelsen som Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR ligger måluppfyllelsen 2019 på 67 %. I riket ligger nivån på 68 %. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.

Skillnader inom regionen: Kungälvs sjukhus och SU-Mölndal redovisar resultat som är bättre än riket och uppsatt mål. Övriga sjukhus förutom NÄL visar resultat som är i nivå med riket.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. I riket såväl som i VGR är andelen kvinnor som når målet lägre än för män.

Andel patienter som slutat röka vid uppföljning 12 - 14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2011 till 2019.

Täljare: Antal patienter, 79 år och yngre med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader slutat röka.

Nämnare: Antal rökande patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 eller I22, 79 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Tobaksrökning är en starkt bidragande orsak till hjärt- och kärlsjukdom, varför rökstopp är viktigt för att förhindra ytterligare försämring efter en hjärtinfarkt. I behandlingen och uppföljningen av hjärtinfarkt ingår därför att hjälpa och stödja patienten att sluta röka. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12 - 14 månader senare slutat röka.

Målnivå: 70 % eller mer enligt kvalitetsregistret Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nivån har varit relativt stabil över tid, där andelen patienter som slutat röka i VGR såväl som riket är 59 %. Varken VGR eller riket når således rekommenderat mål om minst 70 %

Skillnader inom regionen: Sjukhusen i VGR redovisar resultat mellan 40 och 70 %.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2019 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Sammanställning hjärtsjukvård 2019

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.

Andelar i procent (%). Åldersindelat på samma sätt som ovan. Ingen könsuppdelning.