Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod, från 2015 till 2019

Täljare: Figur 1, antal barn med uppgift om AKT. Figur 2, antal barn med AKT 20 eller mer.

Nämnare: Figur 1, antal barn 0-17 år med astma, registrerade i luftvägsregistret. Figur 2, antal barn med uppgift om AKT.

Vad visar indikatorn: Målet med all astmabehandling är att astman skall vara så välkontrollerad att barnet kan leka, idrotta och leva som barn utan astma. Det innebär bl.a. att barnet inte skall ha några astmaattacker, att den fysiska aktiviteten inte påverkas, att sömnen inte påverkas och att extra luftrörsvidgande medicin inte behövs oftare än två gånger per vecka.

Astma Kontroll Test (AKT) är ett sätt att mäta hur väl astman är kontrollerad, ett självskattningsinstrument där patienten själv graderar hur mycket besvär de haft senaste fyra veckorna. AKT finns för barn 4-11 år och för 12 år och äldre. God astmakontroll räknas från värden om minst 20 poäng. I figur 1 visas hur instrumentet används, dvs. hur vanligt det är att AKT används för att mäta astmakontroll. I figur 2 visas andelen med god astmakontroll, dvs. med AKT > 19 poäng.

Andelen registrerande enheter i Västra Götaland har fram till år 2016 varit lågt. Åren därefter har allt fler barn- och ungdomsmottagningar anslutit sig till Luftvägsregistret.

Målnivåer: Socialstyrelsen rekommenderar 2015 att AKT skall användas för minst 95 % av barnen vid besök för astmakontroll.

Västra Götalandsregionens (VGR) målnivå för god astmakontroll är att minst 80 % av barnen skall ha AKT> 19 poäng.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Vid de specialiserade barn- och ungdomsmottagningarna i VGR ökade användandet av AKT mellan åren 2015 och 2016, och ökningen har sedan dess fortsatt att försiktigt öka så att andelen 2018 når över 90 %, vilket då var klart högre än riket. Allt eftersom fler barn- och ungdomsmottagningar har anslutit sig till registret har värdet för VGR sjunkit, beroende på att utfallet för vissa mottagningar är väldigt lågt.

Figur 2 visar andelen barn med god astmakontroll, med AKT 20 eller mer. Här är nivån i VGR (79 %) högre än i riket (74 %).  

Skillnader inom regionen: Användandet av AKT är mycket högt vid flera mottagningar inom den specialiserade barnsjukvården i VGR (Figur 1) där BUM-Alingsås, BUM-Gamlestaden samt BUM-Viskan även når Socialstyrelsens mål om minst 95 %. Även om inte alla mottagningar når Socialstyrelsens mål så är nivån i VGR högre än riksgenomsnittet för sex av mottagningarna.

Även andelen barn med god astmakontroll, det vill säga AKT 20 eller mer, är högre i VGR än i riket där BUM-Alingsås, BUM-Gamlestaden, BUM-Mölnlycke och DSBUS når VGR:s mål om minst 80 % med god astmakontroll. Andelen med god astmakontroll är vid de övriga mottagningarna på samma nivå som i riket eller något lägre.  

Könsskillnader: AKT används lika ofta för pojkar som flickor men andelen pojkar med god astmakontroll är större än andelen flickor. Jämförelsen görs på riket och VGR.  

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod från 2015 till 2019

Täljare: Figur 3, antal barn med uppgift om spirometri. Figur 4, antal barn med FEV1 minst 80 % av förväntat före reversering med luftrörsvidgande läkemedel.

Nämnare: Figur 3, antal barn 0-17 år med astma registrerade i Luftvägsregistret. Figur 4, antal barn med genomförd spirometri.

Om indikatorerna: Ett viktigt mål vid behandling av astma är att barnens lungfunktion inte skall försämras, d.v.s. att den är och förblir normal. En lungfunktionsmätning är också en av flera indikatorer som används för att bedöma om astman är välbehandlad. Det lungfunktionsmått som oftast används vid utredning och uppföljning av astma är hur stor volym luft som barnet maximalt kan blåsa ut under en sekund (Forcerad Exspiratorisk Volym under en sekund, FEV1). Den utandade volymen korreleras bl.a. till barnets längd och kön, där man med normal lungfunktion menar att FEV1 skall vara minst 80 % av förväntat värde. Lungfunktionsmätning (spirometri) är möjligt från cirka 5-6 års ålder. I figurerna redovisas dels andelen barn med uppgift om spirometri, och andelen barn med FEV1 minst 80 % av förväntat före reversering.

Målnivå: I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att spirometri med reversibilitetstest skall användas vid diagnostik av misstänkt astma på barn och vuxna från 6 års ålder (målnivå minst 95 %).  I riktlinjerna anges också att återbesök med bland annat spirometri skall göras minst en gång årligen på barn med underhållsbehandling mot astma.

Västra Götaland jämfört med riket: Inom den specialiserade barnsjukvården har 78 % av barn 6 år och äldre med astma genomgått spirometri senaste 15 månaderna. VGR når således inte Socialstyrelsens målnivå. Motsvarande siffra i riket är cirka 88 % (Figur 3).

I riket har 78 % av barnen en normal lungfunktion, i VGR 73 % (Figur 4).

Skillnader inom Västra Götaland: (Figur 3) Uppgift om spirometri varierar. Flera mottagningar har en 100-procentig registrering medan siffran för Kungälv, Hisingen och Partille är drygt hälften.

(Figur 4) Andelen med normal lungfunktion innan reversering är varierande. Medelvärdet i riket är 78 %. Vid de olika mottagningarna i VGR är andelen över 80 % vid BUM Alingsås, BUM Partille och DSBUS. Vid övriga mottagningar är den mellan 64 % och 78 %.

Könsskillnader: Spirometri används lika ofta för båda könen. Däremot är andelen med normal lungfunktion något högre för flickor än pojkar. Jämförelserna görs för riket och VGR. 

Källa: Luftvägsregistret (LVR)

Vilka år avses: 15-månadersperiod från 2015 till 2019

Täljare: Antal barn med uppgift om minst två exacerbationer senaste året (Figur 7), patientutbildning senaste fem åren (Figur 5) och uppgift om rökning (Figur 6).

Nämnare: Antal barn 0 - 17 år med astma, registrerade i LVR. 

Om indikatorerna: För att astmabehandlingen skall lyckas är det av stor vikt att barn och föräldrar har god kännedom och kunskap om sjukdomen, om egenvård och riskfaktorer, samt om de läkemedel barnet använder. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 80 % av barn och ungdomar 12 år och äldre skall ha fått strukturerad patientutbildning inom 12 månader från diagnos. Luftvägsregistret registrerar för alla åldrar andelen som fått sådan utbildning de senaste fem åren.

För att så många barn och föräldrar som möjligt skall få utbildning om astma och astmabehandling har Allergi- och lungmottagningen tagit fram fem korta undervisningsfilmer. I filmerna går vi igenom vad astma är, hur behandlingen fungerar och vad man själv kan göra för att astman skall vara välbehandlad och ge så lite besvär som möjligt. Filmerna nås på:

https://www.sahlgrenska.se/dunder/sa-gar-det-till/astma-utredning-och-behandling/

Tobaksrökning, även passiv rökning, påverkar inte bara den aktuella astmakontrollen utan egen rökning kan på sikt även leda till kronisk lungfunktionsnedsättning och andra sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom. Det är därför av stor vikt att barn och ungdomar med astma inte börjar röka, eller att de utsätts för passiv rökning. I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 rekommenderas att minst 97 % av ungdomarna skall ha blivit tillfrågade om tobaksrökning. I Luftvägsregistret registreras för alla åldrar uppgifter om såväl egen rökning som passiv rökning.  

En exacerbation är en klar försämring av astman som inneburit oplanerat besök till sjukvården eller tillfälligt ändrad medicinering. Ett av målen med astmabehandlingen är att patienten inte skall behöva ha några exacerbationer. I Luftvägsregistret registreras antalet exacerbationer senaste året. 

Vid uppföljning och kontroll av astma är det flera punkter som behöver kontrolleras och värderas.

I Socialstyrelsens riktlinjer från 2015 anges att ett besök för astmakontroll skall innefatta:

• Bedömning av symtom med validerat frågeformulär, t ex AKT
• Anamnes om rökning/passiv rökning, exacerbationer, fysisk aktivitet samt frånvaro från förskola och skola
• Uppföljning av skriftlig behandlingsplan
• Undersökning av inhalationsteknik och mätning av längd och vikt
• Spirometri (från 6 år) 

I diagram 5 - 7 visas hur ofta (andel) man registrerat uppgifter om patientutbildning, rökning och exacerbation. 

Figur 5. Vid de specialiserade barnmedicinska mottagningarna har graden av registrerad patientutbildning ökat över tid och är numer genomgående hög, i både riket och i VGR (95 %). Tolkningen av siffrorna är dock svår då det råder oklarhet om vad som menas med "strukturerad patientutbildning" och hur den skall genomföras. Det viktiga är kanske att varje enhet har kontroll på sina siffror så att man blir påmind om att kontrollera att patienten verkligen fått utbildning inom de fyra områdena sjukdomskunskap, egenvård, riskfaktorer och läkemedelsbehandling inklusive inhalationsteknik.

Figur 6. Uppgift om rökning registreras i mycket varierande grad. Vid SÄS, BUM Viskan och BUM Alingsås registreras uppgiften hos nästan 100 % av alla patienter. Vid flera mottagningar är dock den siffran närmast noll, varför det är mycket svårt att tolka uppgifterna.

Figur 7. Uppgift om exacerbation senaste året registreras både i VGR och i riket i en mycket låg nivå (25 %). Det varierar också en hel del mellan de olika barnmottagningarna inom VGR, allt ifrån 0 % till 98 %. Anledningen till den stora variationen kan vara att tillståndet är svårdefinierat. Det gäller särskilt de yngre barnen med frekventa förkylningar, förkylningar som ibland ger astma men ibland bara hosta och snuva.