Barnhabilitering
Sammanfattning
Vid behandling av sjukdom är det viktigt att rätt diagnos registreras. En registrerad diagnos är en kvalitetsfaktor som innebär att behandlande läkare gjort en sammanfattande bedömning av sjukhistoria och undersökningsfynd där diagnosen vanligen baserats på fastställda kriterier. En korrekt ställd diagnos innebär oftast att sjukdomen liksom prognosen kan beskrivas. Diagnosen är också ett viktigt underlag för den fortsatta behandlingen.
Inom Habilitering och hälsa har det tidigare inte varit självklart att diagnos skall registreras vid alla öppenvårdsbesök till läkare. Men rutinerna har på senare tid ändrats och idag registreras diagnos vid cirka 87 procent av alla läkarbesök, även om en viss spridning ses inom Västra Götalandsregionen (VGR).
Det är i huvudsak vid läkarbesök och vid sluten sjukvård som diagnos registreras. Vid besök till andra personalkategorier inom habilitering och hälsa registreras aldrig eller nästan aldrig diagnos. Även om det oftast är läkare som ställer diagnos kan även andra yrkeskategorier ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens.
Vid cerebral pares (CP) är rörelseförmågan påverkad. CP beror på att hjärnan skadats innan födelsen eller någon gång under de första två levnadsåren. Epilepsi, utvecklingsstörning samt syn- och hörselnedsättning kan förekomma vid CP, men de flesta har bara försämrad rörelseförmåga. Av 400 födda barn drabbas cirka ett barn av CP. Genom noggrann uppföljning och behandling kan flera senkomplikationer förebyggas, bland annat kan risken för ledstelhet (kontraktur) minskas.
Uppföljningsprogrammet för CP (CPUP) rekommenderar att barn med CP regelbundet skall bedömas av fysioterapeut (sjukgymnast). Av de yngre barnen skall minst 90 procent bedömas årligen, medan intervallen kan vara något glesare för tonåringar med lindrig rörelsepåverkan.
En försämring över tid har till synes skett för såväl andel undersökta barn som andel barn med god sträckförmåga i knäled. Förändringen över tid beror inte på att vården försämrats utan den förklaras sannolikt av att andelen äldre barn ökat. Äldre barn undersöks inte lika ofta som de yngre och de har också i högre grad kontraktur med nedsatt rörlighet i knäleden.
I såväl Västra Götaland som riket undersöks nästan alla barn 0-5 år av fysioterapeut och nästan alla har god sträckförmåga i knäled.
Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenterna (nedan).
Diagnossättning inom Habilitering och hälsa, barn 0-17 år
Källa: Vårddatabasen VEGA
Vilket år avses: 2015 - 2019
Vad visar indikatorn: Vid såväl öppenvårdsbesök som vid vård på sjukhus och motsvarande vårdenheter (vårdtillfälle, VTF) skall den diagnos som föranlett besöket eller vårdtillfället anges, liksom vid behov relevanta bidiagnoser. Vid vårdtillfällen där patienten är inskriven på sjukhus har som regel alltid diagnos angivits men det har tidigare inom Habilitering och hälsa inte varit rutin att alltid ange diagnos vid öppenvårdsbesök till läkare. Rutinerna har dock ändrats så att diagnos allt oftare anges vid läkarbesök inom Habilitering och hälsa men det är fortfarande ovanligt vid besök hos andra personalkategorier. Figur 1 visar andelen diagnossatta besök och vårdtillfällen inom Habilitering och hälsa, uppdelat per personalkategori. Figur 2 visar andelen diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen per behandlande enhet och Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN) i Västra Götaland.
Registrering av diagnos vid habilitering och hälsa
Figur 1, diagnossättning per personalkategori: Vid öppenvårdsbesök till läkare inom Habilitering och hälsa registreras diagnos vid cirka 78,6 procent av alla besök och har minskat jämfört med 2018. Vid besök till övriga personalkategorier sker aldrig eller nästan aldrig registrering av diagnos.
Figur 2, skillnader inom VGR: Viss variation ses mellan de olika öppenvårdsmottagningarna, från 96,9 procent BUH Kungälv till BUH Uddevalla som har sjunkit från 92 procent 2018 till 42 procent 2019. Vid Knoppaliden i Skövde är patienterna inskrivna i slutenvård vilket innebär att alla patienter diagnosregistreras.
Könsskillnader: På VGR-nivå inga statistiskt säkra skillnader i andel diagnossatta besök och vårdtillfällen.
Andel barn med cerebral pares som bedömts av fysioterapeut
Källa: Nationellt kvalitetsregister för barn med CP (CPUP)
Vilket år avses: Tidsserie, 2013 - 2019.
Täljare: Antal barn (0-17 år) med cerebral pares, registrerade i CPUP, som respektive år bedömts av fysioterapeut.
Nämnare: Antal barn (0-17 år) med cerebral pares, registrerade i CPUP respektive år.
Vad visar indikatorn: Cerebral pares (CP) är en hjärnskada som uppkommer under de första två levnadsåren, där cirka 1 av 400 födda barn drabbas. Genom noggrann uppföljning och behandling kan flera senkomplikationer reduceras, till exempel att förebygga ledstelhet (kontraktur) i knäled. CPUP är ett uppföljningsprogram för cerebral pares, där målet är att minst 90 procent av de yngre barnen skall bedömas av fysioterapeut varje år. Indikatorn mäter andelen barn med cerebral pares som respektive år undersökts av fysioterapeut. Resultaten redovisas för åldersgrupperna 0-17 år, 0-5 år, 6-10 år och 11-17 år.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I riket har andelen undersökta barn varit lite drygt 90 procent fram till år 2015 (Figur 3). Från år 2015 har andelen undersökta barn minskat med cirka 2 procentenheter. Samma mönster ses i VGR även om andelen varit någon procentenhet lägre än i riket. Förändringen kan bero på att ålderssammansättningen förändrats med ökad andel äldre barn (år 2013 var cirka 30 procent av barnen 11-17 år, år 2019 har andelen ökat till cirka 41 procent). I den yngsta åldersgruppen (0-5 år) är andelen undersökta barn nästan 100 procent. I de äldre åldersgrupperna är något färre barn undersökta, cirka 90 procent i åldersgruppen 6-10 år och drygt 80 procent i gruppen 11-17 år. Andelen undersökta barn, oavsett åldersgrupp, är i princip på samma nivå i VGR som riket.
Skillnader inom regionen: Redovisas bara på regionnivå.
Könsskillnader: Inga statistiskt säkra skillnader i VGR eller riket. Jämförelsen avser år 2018 och åldersgruppen 0-17 år.
Andel barn med cerebral pares som har god sträckförmåga i knäled
Källa: Nationellt kvalitetsregister för barn med CP (CPUP)
Vilket år avses: Tidsserie, 2013 - 2019.
Täljare: Antal barn (0-17 år) med cerebral pares, registrerade i CPUP, som har god sträckförmåga i knäled.
Nämnare: Antal barn (0-17 år) med cerebral pares, registrerade i CPUP respektive år.
Vad visar indikatorn: Ledrörlighet bedöms vid den årliga kontrollen, där god rörlighet i en led innebär att den motoriska förmågan inte skall påverkas. Indikatorn mäter andelen barn med CP som har god rörlighet i knäled. Genom ett aktivt förebyggande arbete är målet att minst 90 procent av barnen skall ha god ledrörlighet. Resultaten redovisas för åldersgrupperna 0-17 år, 0-5 år, 6-10 år och 11-17 år.
Västra Götaland jämfört med riket: I såväl riket som Västra Götaland har andelen barn med god sträckförmåga i knäleden minskat, från 90 procent år 2013 till 84 procent år 2019 (Figur 4). Försämringen betingas av att andelen äldre barn ökat över tid. År 2013 var ca 30 procent av de registrerade barnen i åldrarna 11-17 år. År 2019 har andelen ökat till cirka 41 procent. Den förändrade ålderssammansättningen har stor påverkan på resultatet då nästan alla barn 0-5 år har god sträckförmåga i knäled medan motsvarande siffra för åldersgruppen 11-17 år är cirka 73 procent.
Skillnader inom regionen: Redovisas bara på regionnivå.
Könsskillnader: Inga statistiskt säkra skillnader i VGR eller riket. Jämförelsen avser år 2018 och åldersgruppen 0-17 år.
Sammanställning av indikatorer för år 2019
De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant sämre än riksgenomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant bättre. Mellanblå färg visar på att den observerade skillnaden inte är statistiskt säker.
