There is a license error on this site:
License has expired
The Web site remains functional, but this message will be displayed until the license error has been corrected.

To correct this error:If you do not have a license file, please request one from EPiServer License Center.
Operation av äggledare och äggstockar (adnexoperationer) - HSA

Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

I Sverige utförs cirka 8000 operationer av äggledare och äggstockar (adnexoperationer) per år var av cirka 1300 utförs i Västra Götalandsregionen. I riket såväl som i VGR påbörjas 80 procent av samtliga operationer med minimalinvasiv teknik (titthålskirurgi).

Titthålskirurgi (laparoskopi) är en så kallad minimalinvasiv teknik och är en mindre påfrestande operation än öppen bukkirurgi, då buken öppnas med ett snitt. Operationer av godartade tillstånd i adnex lämpar sig väl för minimalinvasiv kirurgisk teknik. Det finns väl dokumenterade fördelar för patienten med att använda denna teknik: kortare vårdtider, snabbare återhämtning och kortare sjukskrivning. Det finns även vetenskapliga belägg för att tekniken medför färre komplikationer. Det är därför önskvärt att ha en hög andel minimalinvasiv kirurgi.

Uppgifterna är hämtade ur Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi (Gynop), vilket ger en mycket god täckningsgrad i riket som helhet. Dock skiljer sig klinikerna åt i vilken mån alla patienter inkluderas. En relativt stor andel av adnexkirurgin är akut (till exempel utomkvedeshavandeskap, torsion eller cystruptur med blödning) och det är stor skillnad mellan klinikerna om denna patientkategori är inkluderad eller inte.

Vid frågor om redovisade resultat i avsnittet, kontakta skribenten (se nedan)


Skriven av Serney Bööj
Publicerad 2018-06-14 Uppdaterad 2020-10-16

Operation av äggledare och/eller äggstockar med titthålskirurgi

Källa: Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi (Gynop).

Vilket år avses: Tidsserie, 2014-2019.

Täljare: Antal adnexoperationer som utförts med titthålskirurgi.

Nämnare: Antal adnexoperationer.

Vad visar indikatorn: Indikatorn visar andelen operationer av äggstockar, äggledare, som genomförts med titthålskirurgi utan samtidig livmoder-, inkontinens- eller framfallsoperation och där tillståndet före operationen bedömts vara godartat.

Titthålskirurgi (laparoskopi) är en så kallad minimalinvasiv teknik och är en mindre påfrestande operation än öppen bukkirurgi, då buken öppnas med ett snitt. Operationer av godartade tillstånd i adnex lämpar sig väl för minimalinvasiv kirurgisk teknik. Det finns väl dokumenterade fördelar för patienten med att använda denna teknik: kortare vårdtider, snabbare återhämtning och kortare sjukskrivning. Det finns även vetenskapliga belägg för att tekniken medför färre komplikationer. Det är därför önskvärt att ha en hög andel minimalinvasiv kirurgi.

Uppgifterna är hämtade ur Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi (Gynop), vilket ger en mycket god täckningsgrad i riket som helhet. Dock skiljer sig klinikerna åt i vilken mån alla patienter inkluderas. En relativt stor andel av  adnexkirurgin är akut och det är stor skillnad mellan klinikerna om denna patientkategori är inkluderad eller inte.

 

 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Det föreligger ingen stor skillnad i andel opererade som genomförs med minimalinvasiv teknik mellan riket (94 procent) och Västra Götaland (96 procent) som helhet.

Skillnader inom regionen: Det föreligger relativt inga stora skillnader mellan opererande enheter inom VGR. Lägst andel som opereras med titthålsteknik har SkaS-Skövde med 87 procent, medan de övriga ligger på mellan 96 och 99 procent.

 

Patientrapporterad komplikationsfrihet 8 veckor respektive 1 år efter adnexoperationen.

Källa: Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi (Gynop).

Vilket år avses: Tidsserie, 2014-2019 (8 veckor efter operationen). 2014-2018 (1 år efter operationen).

                

Täljare: Antal patienter som rapporterade att de var komplikationsfria och utan oväntade besvär två månader och 1 år efter operation.

Nämnare: Antalet kvinnor som genomgått adnexoperation under året (avser de som svarat efter 8 veckor) och föregående år (avser de som svarat på enkäten efter 1 år).

Vad visar indikator: Indikatorn visar andelen kvinnor som angett att de var komplikationsfria och utan oväntade besvär efter adnexoperation, i enkätuppföljning två månader efter operation (opererade 2019) och 1 år efter operation (avser de som opererats 2018).

Variationen mellan landstingen och framförallt mellan klinikerna bör tolkas försiktigt eftersom ingen hänsyn tagits till skillnader i patientsammansättningen, som till exempel andelen akut opererade kvinnor. Även svarsbortfallet kan spela roll för resultatet (högre bortfall efter 1 år).

 

 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Det föreligger ingen skillnad i andel kvinnor som angett att de var komplikationsfria och utan oväntade besvär 8 veckor eller 1 år efter adnexoperationer mellan riket och Västra Götaland som helhet. Drygt 84 procent av kvinnorna som opererats 2019 i VGR uppger sig fria från komplikationer efter 8 veckor, medan siffran är 93 procent efter 1 år (opererade 2018). Resultatet skiljer sig inte stort under mätperioden.

Skillnader inom regionen: Det föreligger inga signifikanta skillnader mellan opererande enheter inom VGR, men ändå en viss variation. Mellan 80–90 procent av kvinnorna uppger efter 8 veckor att man inte har drabbats av en komplikation eller oväntade besvär, medan efter 1 år upplever kvinnorna sig som komplikationsfria och utan oväntade besvär mellan 90–100 procent. 

 

Adnexoperationer som påbörjats laparoskopiskt men som konverterats till öppen kirurgi

Källa: Nationellt kvalitetsregister inom gynekologisk kirurgi (Gynop).

Vilket år avses: Tidsserie, 2014-2019.

Täljare: Antalet adexoperationer som påbörjats med laparoskopisk teknik där man under operationen konverterat till öppen teknik.

Nämnare: Samtliga adnexoperationer som genomförts.

Vad visar indikatorn: Andelen adnexoperationer som påbörjats laparoskopisk, men som konverterats till och avslutats med öppen kirurgi av samtliga laparoskopiska adnexoperationer som registrerats i Gynop (akuta operationer kan vissa fall saknas i registret).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen operationer som påbörjats laparoskopiskt, som konverteras till ett öppet ingrepp har minskat (från 5 procent 2014) under mätperioden och är (2019) omkring 3 procent såväl i regionen som i riket.

Skillnader inom regionen: I VGR varierar konverteringsgraden år 2019 från 0,8 procent - 7,8 procent, en något större spridning än under 2018. Carlanderska sjukhuset har under 2019 konverterat störst andel medan SU ligger lägst nivå (har få akuta ingrepp med i registreringen).

 

Återinläggning efter Adnexoperation.

källa: Vega.

Vilket år avses: Tidsserie, 2014-2019.

Täljare: Antalet registrerade adnexoperationer som opererats med laparoskopisk teknik och som återlagts på sjukhus.

Nämnare: Samtliga registrerade adnexoperationer.

Vad visar indikatorn: Andelen patienter, som genomgått adnexoperation och som efter hemskrivning sökt sjukvård och blivit återinlagd på sjukhus, av alla de som genomgått adnexoperation.

Skillnader inom regionen: Under mätperioden har andelen återinläggningar efter adnexkirurgi varit låg (1,8 procent 2019), men med en variation mellan 1,1 procent och 5,4 procent. Högst siffra ses under 2019 på SÄS och NU medan endast 1,1 procent återinläggs på SU.  

Sammanställning av resultat för senaste mätperioden

I tabellen nedan visas senaste årets värden för redovisade indikatorer.

De ljusblå värdena i tabellen är signifikant sämre än genomsnittet i riket och de mörkblå värdena är signifikant bättre än genomsnittet i riket. De mellanblå värdena skiljer sig inte signifikant från genomsnittet i riket.