Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Rehabenheter inom Vårdval rehab ska erbjuda rehabilitering på primärvårdsnivå i enlighet med de krav som anges i hälso- och sjukvårdslagen. Rehabenheternas uppdrag omfattar planerad och oplanerad rehabilitering i öppenvård på mottagning och i hemmet med insatser från arbetsterapeuter, fysioterapeut och vid tilläggsuppdrag neurovårdteam även logoped. Vid behov ska rehabenheterna samverka med andra vårdaktörer för multiprofessionella insatser.
Rehabenheten ska följa nationella och regionala riktlinjer, vård- och behandlingsprogram. Enheterna ska särskilt uppmärksamma insatser som föregåtts av annan medicinsk behandling i syfte att främja en samordnad vårdprocess, bland annat patienter som kommer direkt från slutenvården. Indikatorerna om rehab vid KOL och stroke har valts för att de visar på behov av samverkan mellan vårdcentraler och rehabenheter, samt för att rehab vid dessa sjukdomar starkt rekommenderas i nationella riktlinjer.
Rådgivande samtal och FaR viktiga delar av rehabenheternas behandlingen av exempelvis kroniska sjukdomar, smärta och inaktivitet. En indikator redovisar andelen patienter som har fått rådgivande samtal och FaR vid rehabenhet.
Uppföljning och implementering av PrimärvårdsKvalitet syftar till att stödja enhetens kvalitetsdrivna verksamhetsutveckling och systematiskt förbättringsarbete för att förbättra enhetens resultat och öka patientnyttan. Uppföljningen ger också möjlighet till regionala och nationella jämförelser.
Källa: VEGA-data med indikatorer enligt PrimärvårdsKvalitet
Periodinnehåll: 5 år respektive 18 månader
Nämnare: Antal listade patienter inom vårdval vårdcentral med KOL-diagnos registrerad under senaste 5 åren med indikation för rehabinsats. Indikation för rehabinsats definieras som: Underhållsbehandling med en kombination av 2 eller fler läkemedel. Akutbesök i öppenvård med luftvägsinfektion i kombination med uthämtade antibiotika samt patienter som vårdats i slutenvård med diagnos KOL med exacerbation.”
Täljare: Antal listade patienter med KOL-diagnos registrerad under senaste 5 åren med indikation för rehabinsats som vid besök på vårdval rehabenhet fått någon av följande KVÅ-koder (AV076 - 6-minuters gångtest, DV132, DV133, DV200 sjukdomsförebyggande metoder fysisk aktivitet, QD016, QG003 Kondition och styrketräning, QN000, QK003, QP000, QV010, QT006, QT007 Energibesparande tekniker).
Vad visar indikatorn: Resultatet visar en positiv utveckling av rehabiliteringsinsatser till patienter med KOL. Samtidigt ses en stor variation av insatser inom Västra Götalandsregionen och målnivån ligger högre än nuvarande resultat för samtliga nämndområden. Det finns ännu inga data för att göra jämförelser med riksgenomsnittet.
God samverkan mellan vårdcentral och rehabenhet, exempelvis KOL-team ses som en framgångsfaktor för att säkerställa att patienter med KOL får del av rehabiliteringsinsatser. Samlokaliserade verksamheter bedöms lättare samverka och genomföra teambesök för patientgruppen med KOL.
Tidig intervention med fysisk aktivitet och energibesparande åtgärder är viktigt del i behandlingen av KOL. För samtliga nämndområden ses en förbättring av resultat som följer prioriterade nationella och regionala medicinska riktlinjer.
Felkällor: Om diagnos (vårdcentral) eller KVÅ (rehab) inte registreras vid besöken kan patienterna inte identifieras och göras synliga i resultatet.
Skillnader inom regionen: Rehabenheterna inom västra hälso- och sjukvårdsnämnden som visar ett högre resultat än övriga nämnder. Bäst utveckling av resultat har skett inom södra hälso- och sjukvårdsnämnden, samtidigt ses behov av utveckling av resultat för samtliga nämndområden.
Källa: VEGA-data
Periodinnehåll: Täljare 12 månader och nämnare 24 månader
Nämnare: Antal listade individer inom vårdval vårdcentral som insjuknat i akut stroke under mätperioden på 24 månader. (Aktuellt datum - 36 månader = start, Aktuellt datum -12 månader = slut på mätperioden)
Täljare: Antal individer med akut stroke som inom ett år efter insjuknandedatum har vid besök på vårdval rehabenhet fått någon intervention enligt registrering av följande KVÅ-koder (DV132, DV133, DV200, UV010 sjukdomsförebyggande metoder fysisk aktivitet, QD016, QG003 Kondition och styrketräning, QB003, QB001, QG004, QM007, QM014, QM015, balansträning, fallprevention och träning relaterat till förflyttning, arm och hand, GA023, GA025, GD003 hjälpmedelsförskrivning och bostadsanpassning, QA007, QA011, QJ004, QT000 kognitiv intervention, QA012, QL000, QT016 afasi och kommunikationsträning, kommunikationspartnerträning, QN000, QP000 ADL-träning).
Vad visar indikatorn: Resultatet visar att andelen patienter, nyinsjuknande i stroke som får rehabilitering på vårdval rehabenhet har ökat från och med oktober 2014 till mars 2020 med mellan 24–28 % för de olika nämndområdena. Detta är en positiv utveckling av rehabiliteringsinsatser till patienter med stroke.
Överrapportering i vårdkedjan mellan sjukhus och primärvård är viktig för att säkerställa att patienter med stroke ges fortsatta rehabiliteringsinsatser efter sjukhusvård. För samtliga nämndområden ses en förbättring av resultat som följer prioriterade nationella och regionala medicinska riktlinjer.
Felkällor: Om KVÅ inte registreras vid besöken inom vårdval rehab kan patienterna inte identifieras och göras synliga i resultatet.
Skillnader inom regionen: Rehabenheterna inom södra nämndområdet ligger något lägre jämfört med regionssnittet. Ytterligare analys krävs för att säkerställa orsaker till skillnader. Hur arbetet sker i vårdkedjan kan ha betydelse för utfall.
Källa: HUGIN
Tidsserie: 6 månader, 2018-09-01 till 2020-03-31
Nämnare: Antal patienter som besökt rehabenheten de senaste 6 månaderna.
Täljare: Antal patienter som fått intervention sjukdomsförebyggande metoder för ökad fysisk aktivitet (enligt någon av följande KVÅ-koder DV132, DV133, DV200) rådgivande samtal, FaR-recept och eller stegräknare på rehabenheten, de senaste 6 månaderna.
Vad visar indikatorn: Resultatet visar en positiv utveckling av andel patienter som får intervention i sjukdomsförebyggande metoder för ökad fysisk aktivitet. Samtidigt ses en variation av insatser inom Västra Götalandsregionen och målnivån bedöms ligga högre än nuvarande resultat.
Sjukdomsförebyggande metoder är en viktig del i behandlingen av exempelvis kroniska sjukdomar, smärta och inaktivitet. Rådgivande samtal och FaR är ett viktigt verktyg för att stödja patienterna till egenvård. För samtliga nämndområden ses en förbättring av resultat som följer prioriterade nationella och regionala medicinska riktlinjer.
Felkällor: Om KVÅ inte registreras vid besöken på rehabenhet kan patienterna inte identifieras och göras synliga i resultatet.
Skillnader inom regionen: Rehabenheterna inom östra hälso- och sjukvårdsnämnden visar på ett lägre resultat än övriga nämnder. Ytterligare analys krävs för att säkerställa orsaker till skillnader. Bäst utveckling av resultat har skett inom norra hälso- och sjukvårdsnämnden, samtidigt ses behov av utveckling av resultat för samtliga nämndområden.