Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Varje år får cirka 700 kvinnor äggstockscancer (ovarialcancer) i Sverige. Antalet fall har minskat betydligt de senaste tio åren. Det beror troligen på att fler kvinnor som kommer upp i 60-årsåldern har använt p-piller, vilket ger en skyddseffekt. När man refererar till kvinnor med äggstockscancer så innefattar det oftast även kvinnor med äggledarcancer (tubarcancer) och bukhinnecancer (peritoneal cancer). Vanligtvis benämns alla dessa tre diagnoser av praktiska skäl som äggstockscancer.
Sedan 2011 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen ett nationellt ansvar för omhändertagandet av kvinnor med avancerade stadier av äggstockscancer.
De första symtomen på äggstockscancer är ofta vaga, till exempel svullen mage och diffusa magbesvär som illamående, aptitlöshet, värk, tyngdkänsla eller sura uppstötningar. Man kan också uppleva ett ökat tryck mot ändtarmen, eller att man behöver kissa ofta.
Eftersom äggstockarna ligger fritt i bukhålan kan en tumör växa sig ganska stor innan den ger kännbara symtom. Därför upptäcks sjukdomen ofta i ett sent skede. Många kan dock leva länge med cancer och med god livskvalitet.
Sjukdomen behandlas oftast med kirurgi och efterföljande cytostatika. Andelen kvinnor i Sverige som överlever minst fem år är cirka 50 procent.
De flesta som får äggstockscancer är runt 60-70 år. Orsakerna till sjukdomen är oklara, men antalet ägglossningar har betydelse. Tillstånd som innebär att ägglossningen hämmas, till exempel graviditet, amning och användning av kombinerade p-piller, minskar risken att insjukna.
Indikatorerna nedan visar bland annat att:
Täckningsgraden mot Cancerregistret för Västra Götalandsregionen diagnosår 2015 är 100 procent.
Data i diagrammen presenteras per hälso- och sjukvårdsnämnd samt för Västra Götalandsregionen och riket.
Karta över hälso- och sjukvårdsnämnderna samt befolkningsstatistik
Källa: Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer, delregister äggstockscancer, 2016-10-12
Vilka år avses: Diagnosår 2013-2015
Täljare: Patienter bedömnda på multidisciplinär konferens
Nämnare: Registrerade patienter med FIGO-stadie III-IV som fått diagnos under tiden 2013-2015.
Vad visar indikatorn: Med multidisciplinär konferens (MDK) menas att läkarrepresentanter från gynekologisk tumörkirurgi, gynonkologi tillsammans med radiologer och som oftast patologer träffas för att planera och diskutera optimal handläggning och behandling av patienter.
MDK är ett globalt vedertaget arbetssätt som implementerats i cancervården i syfte att säkra jämlik bedömning av hög kvalitet, korta beslutsvägar och öka följsamheten till vårdprogram och behandlingsriktlinjer. MDK innebär en schemalagd, återkommande och strukturerad värdering av patienten utifrån diagnostiska och behandlingsrelaterade perspektiv. Genom samverkan mellan olika discipliner får patienten en behandlingsrekommendation baserad på flera experters synpunkter. Dessutom kan MDK användas för att identifiera patienter som kan behandlas inom kliniska studier.
Målnivå: Nationella riktlinjer (vårdprogram) rekommenderar att majoriteten av avancerade stadier av äggstockscancer bör tas upp på MDK för optimal, likvärdig och evidensbaserad behandling.
Västra Götaland jämfört med riket:Västra Götalandsegionen har ökat andeleln patienter som diskuteras på multidisciplinär konferen från 80 procent 2013 till närmare 100 procent 2015.
Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har sedan 2011 haft ett nationellt ansvar för omhändertagande av avancerade stadier av äggstockscancer.
När en nationell rekommendation som den om multidisciplinär konferens tillkommer så implementeras den förhållandevis snabbt och därför har Västra Götalandsregionen 100 procent jämtfört med 95 procent i riket. Detta beror på att alla regioner i riket ännu inte har nivåstrukturerat full ut.
Skillnader inom regionen: Det föreligger inga skillnader inom regionen då vården för äggstockscancer är gemensamt organiserad och välfungerande. Årliga dialogmöten mellan de olika regionala sjukhusen (SKAS, SÄS, NÄL och Halland) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har genomförts sedan 2011 där data från kvalitetsregistret som behandling, ledtider och resultat analyseras och studeras.
Könsskillnader: Endast kvinnor kan få äggstockscancer.
Källa: Svenska kvalitetsregistret för gynekologisk cancer, delregister äggstockscancer, 2016-10-12
Vilka år avses: År för påbörjad behandling 2011-2015
Vad visar indikatorn: Den ledtid en kvinna med misstänkt äggstockscancer får vänta från det att beslut tagits om primär kirurgisk behandling till den dagen operationen faktiskt genomförs.
Diagnosen äggstockscancer fås vanligen inte förrän efter operationen då den mikroskopiska bedömningen är gjord och ställer diagnos. Detta är unikt med äggstockscancer då man med hjälp av bilddiagnostik och gynekologisk undersökning inkluderat vaginalt ultraljud bedömer om det föreligger välgrundad misstanke på äggstockscancer eller inte och beslutar om operation. Provtagning från äggstockarna är svårt att göra icke invasivt och om man sticker genom buken eller vagina kan det leda till spridning varvid det inte primärt rekommenderas.
Median samt 25:e och 75:e percentil i antal dagar, det vill säga dag då hälften respektive 25 procent eller 75 procent av patienterna slutfört ledtiden.
Urvalet består av registrerade patienter som genomgått primäroperation 2011-2015. Fall då registrerad behandlingsstart ligger före remiss eller då väntetiden överstiger 365 dagar har uteslutits.
Målnivå: Enligt standardiserat vårdförlopp för äggstockscancer bör tiden från välgrundad misstanke om cancer till startad behandling med kirurgi ske inom 24 dagar.
Västra Götaland jämfört med riket: Västra Götalandsregionen är den enda regionen i riket som har 100 procent täckning i kvalitetsregistret där denna information och ledtid kan fås fram tillförlitligt. Övriga delar i riket har bristande täckningsgrad på denna variabel vilket blir osäkert och otillförlitligt. Sammantaget har denna ledtid i Västra Götalandsregionen varit tämligen stabil med mediantid på 15-18 dagar och 75% inom cirka 22-24 dagar.
Skillnader inom regionen: Det finns inga direkta skillnader inom regionen, men det finns skillnader mellan årstiderna, de olika kvartalen. Tredje kvartalet (juli, augusti och september) har vid analyser haft längst ledtider inklusive denna ledtid de senaste åren. Tolkningen har varit att det finns mindre operationsutrymme stora delar av sommaren och därvid är denna period sämst.
Könsskillnader: Endast kvinnor kan få äggstockscancer.
Källa: Vården i siffror, 2016-10-12
Vilka år avses: 1994-2013 (femårs-perioder)
Vad visar indikatorn: Hur stor andel av kvinnor med äggstockscancer, oavsett ålder, histologi eller stadium, som lever efter fem år. Avser patienter 30–89 år vid diagnos (åldersstandardiserade värden).
Målnivå: Målnivå saknas.
Västra Götaland jämfört med riket: Femårsöverlevnaden är cirka 45% och har ökat minimalt de senaste åren både i Västra Götalandsregionen och riket. Det finns ingen statistisk skillnad på femårsöverlevnaden mellan Västra Götalandsregionen och riket.
Västra Götalandsregionen centraliserade omhändertagandet och den kirurgiska behandlingen av kvinnor med avancerade äggstockscancer 2011 till Sahlgrenska Universitetssjukhuset och har vetenskapligt kunnat visa på en förbättrad överlevnad. Möjligen kan man förvänta sig en ökning av överlevnaden i framtida analyser.
Skillnader inom regionen: Det finns inga skillnader inom regionen i femårsöverlevnaden vid äggstockscancer.
Könsskillnader: Endast kvinnor kan få äggstockscancer.