Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Förlossningsvården i Västra Götaland är generellt god, resultaten är vanligtvis bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet, och skillnaderna mellan de olika förlossningsenheterna är oftast små.
Bland förstföderskor är allvarligare bristningar i bäckenbotten (grad III och IV) låg, mindre än 5 procent, vilket är någon procentenhet lägre än i riket. Skillnaderna inom regionen är små och ej statistiskt säkra.
Andelen kejsarsnitt bland förstföderskor med spontan värkstart har varit relativt konstant under perioden 2004 - 2014, motsvarande cirka 8 procent i såväl Västra Götaland som i riket. Lägst andel ses hos mödrar under 25 år. Andelen ökar sedan med stigande ålder. Hög andel kejsarsnitt ses också vid igångsatt (inducerad) förlossning, där andelen hos förstföderskor når drygt 25 procent. Då antalet inducerade förlossningar nästan dubblerats under perioden 2004 – 2014, har också antalet kejsarsnitt ökat. Det är därför viktigt att se över processen kring induktioner, framförallt rutiner för beslut om när man ska sätta igång en förlossning.
Apgar är ett standardiserat poängsystem för bedömning av nyfödda barns vitalitet, till exempel om barnet är påverkat till följd av syrebrist under förlossningen. Bedömningen görs vid 1, 5 och 10 minuter ålder, där barnet maximalt kan få 10 poäng vid varje mättillfälle. Låg Apgar–poäng brukar definieras som en poängsumma mindre än 7 vid fem minuter. I såväl riket som Västra Götaland är det få barn som har låg Apgar, drygt 1 procent.
Förlossningsvården vid sjukhusen i Västra Götaland 2002-2013 har belysts i en fördjupningsrapport inom ramen för Verksamhetsanalys. Rapporten, som publicerades januari 2015, kan nås via huvudmenyn eller direkt via länk.
I maj 2015 presenterades en rapport om förlossningssjukvården från det landstingsgemensamma forskningsprojektet Sveus. Västra Götalandsregionen var ett av sju deltagande landsting/regioner. Genom att samla in och justera resultaten med data från olika källor, kan kunskaperna bli bredare och förbättringsarbetet stödjas, visar rapporten. Resultaten i Sveus-rapporten stödjer de resultat som presenterats i VGRs fördjupningsrapport. Sveus-rapporten nås via huvudmenyn, eller direkt via länk.
Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.
Vilket år avses: 2004-2014
Täljare: Antal perinealbristningar grad III och IV. Innefattar såväl instrumentella som icke-instrumentella förlossningar, det vill säga sugklocka respektive tång.
Nämnare: Antal vaginala förlossningar i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart.
Vad visar indikatorn: Bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning, så kallade perinealbristningar, indelas i fyra grader. Första och andra gradens bristning omfattar ytligare vävnader i slidan och mellangården och är oftast mindre allvarliga. Tredje gradens bristning omfattar förutom ytliga vävnader även hela eller delar av ändtarmens slutmuskel och fjärde gradens bristning dessutom rektalslemhinnan. Kända riskfaktorer för grad III och IV-bristningar är att kvinnan är förstföderska, föder ett stort barn, har en långdragen förlossning eller att förlossningen avslutas instrumentellt, det vill säga med tång eller sugklocka. Bristningar som inte blir upptäckta och adekvat åtgärdade kan medföra allvarliga problem för de drabbade kvinnorna.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket:
Figur 1. Andelen perineala bristningar av grad III och IV har under hela perioden (2004 – 2014) varit lägre i VGR (4,4 % 2014) än i riket (6 % 2014). Skillnaden är statistiskt säkerställd och återspeglar en generellt god förlossningsvård. Åldersstandardiserade värden.
Figur 2. Andelen bristningar grad III och IV uppdelade efter mammans ålder. Som förval visas värdena för VGR, men öppnas diagrammet kan även riket väljas. Andelen perinealbristningar skiljer betydligt mellan de olika åldersgrupperna, där lägst andel ses för förstföderskor under 25 år (3,4 % i VGR). I åldersgrupperna 30 år och äldre är andelarna cirka 2 procentenheter högre.
Skillnader inom regionen: Genom att klicka på knappen serier i figur 1 kan man välja att visa andel perinealbristningar per sjukhus 2004-2014. I början av tidsserien ses en stor spridning inom regionen, men skillnaderna har över tid minskat. År 2014 föreligger en generellt låg andel perineala bristningar vid samtliga förlossningsenheter i VGR.
Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.
Vilket år avses: 2004-2014
Täljare: Antalet kejsarsnitt enligt Robson 1 respektive 2A.
Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1 respektive 2A.
Definition: Andel kejsarsnitt i Robsongrupp 1 respektive 2A. Robsongrupp 1 innefattar förstföderskor med fullgången graviditetslängd (≥37 veckor), enkelbörd med huvudbjudning samt spontan förlossningsstart. Robsongrupp 2A innefattar förstföderskor med fullgången graviditetslängd (≥37 veckor), enkelbörd med huvudbjudning samt inducerad förlossningsstart.
Vad visar indikatorn: Indikatorn redovisar andelen kejsarsnitt enligt Robsongrupp 1 respektive 2A. Det är framförallt i kategorin Robson 1 som man ur medicinsk synvinkel önskar att kejsarsnitten är få.
Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt har ökat i Sverige. Det finns inga vetenskapliga underlag för att kliniker med en högre kejsarsnittsfrekvens har bättre utfall då det gäller de nyfödda barnen än de kliniker som har lägre andel kejsarsnitt. För mamman innebär alla typer operationer en risk såväl vid det första kejsarsnittet som vid kommande graviditeter. Däremot innebär en ökad förekomst av kejsarsnitt att kostnaderna för förlossningar ökar. Både kostnadsaspekten och variationen i medicinsk praxis gör jämförelser mellan olika sjukhus och landsting intressant.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Kejsarsnittsfrekvensen i VGR totalt skiljer sig inte från riket i övrigt (figur 3), varken för Robsongrupp 1 (cirka 8 %) eller 2A (cirka 26 %). Andelen kejsarsnitt i gruppen Robson 1 har i VGR ökat någon procentenhet sedan 2004, medan den varit relativt oförändrad i riket. I Robsongrupp 2A har andelen varit relativt konstant under hela mätperioden, i såväl VGR som i Riket. Robsongrupp 1 visas som förval. Öppnas det interaktiva diagrammet kan man med knappen Robsongrp växla mellan Robsongrupp 1 och 2A.
I figur 4 visas andelen kejsarsnitt för Robsongrupp 1 respektive 2A uppdelade efter mammans ålder. Betydande skillnader ses, där andelen ökar med ökande ålder. För Robsongrupp 1 ökar andelen från knappt 5 % för åldersgruppen < 25 år, till drygt 16 % för åldersgruppen 35 år och äldre. I Robsongrupp 2A varierar andelen mellan 22 % och 34 %. VGR visas som förval. Öppnas det interaktiva diagrammet kan man med knappen Robsongrp välja mellan Robsongrupp 1 och 2A, och med flikarna kan man välja att visa riket och VGR. I knappen serier väljer man de sjukhus som skall visas.
Skillnader inom regionen: I figur 3 visas också andelen kejsarsnitt för de olika förlossningsenheterna i VGR. Öppnas det interaktiva diagrammet kan man med knappen serier välja att visa de olika sjukhusen i VGR. För Robsongrupp 1 var andelen vid SkaS, NU-sjukvården och SU jämförbart med riket. SäS har däremot under hela mätperioden haft en lägre andel kejsarsnitt än riket, även om skillnaderna de senaste åren inte varit statistiskt säkra. För Robsongrupp 2A är mönstret något annorlunda då SkaS har en högre andel kejsarsnitt, och SÄS en lägre andel, jämfört med riket. Andelen vid NU-sjukvården och SU är på samma nivå som riket.
Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen
Vilket år avses: 2004-2014
Täljare: Antal nyfödda med Apgar < 7 vid fem minuter.
Nämnare: Samtliga förlossningar.
Vad visar indikatorn: Apgar är ett poängsystem för standardiserad bedömning av det nyfödda barnet för att avgöra dess vitalitet. Man bedömer enligt fem kriterier; hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskeltonus och reflexer. Den totala poängsumman kan variera mellan 0 och 10 poäng. Låg Apgar brukar definieras som under sju poäng vid fem minuters ålder. Indikatorn visar andel nyfödda barn med låg Apgar-poäng (<7) vid fem minuter efter födseln.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I figur 5 visas åldersstandardiserade värden för riket, VGR och de olika förlossningsenheterna i VGR. Riket och VGR visas som förval, men öppnas diagrammet kan man med knappen serier välja de sjukhus man vill visa. Andelen barn med låg Apgar är låg i såväl VGR som riket, drygt 1 % av barnen.
I figur 6 visas andelen barn med låg Apgar uppdelade efter mammans ålder. Resultaten för VGR visas som förval, men öppnas det interaktiva diagrammet kan man med knappen region också välja att visa resultaten för riket. Några statistiskt säkra skillnader ses inte mellan de olika åldersgrupperna, varken för VGR eller riket.
Skillnader inom regionen: I figur 5 kan man också välja att visa andel barn med låg Apgar per sjukhus under perioden 2004-2014. Öppnas diagrammet kan man med knappen serier välja de sjukhus man vill visa. Andelen nyfödda med låg Apgar har vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och SÄS varit något lägre än riksgenomsnittet de senaste åren, även om skillnaderna för enskilda år inte varit statistiskt säkra. Vid NU-sjukvården och SkaS är andelen som i riket.