Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Tandhälsoläget i Västra Götalandsregionen för barn och ungdomar visar en alltjämt sjunkande kariesfrekvens även i mer utsatta områden.
Av Världshälsoorganisationens uppsatta mål för tandhälsa når Västra Götalandsregionen målet att den tredjedelen av 12- åringar med sämst tandhälsa (Sic-index) i genomsnitt ska ha färre än 3 skadade tänder. Samtliga kommuner och stadsdelar utom Angered i Göteborg klarar det målet.
För 2020 är WHO:s mål att det genomsnittliga antalet skadade tänder för samtliga 12-åringar inte ska överstiga 1,5. Västra Götalandsregionen har sedan många år nått det målet.
Regionen når dock ännu inte målet att andelen 6-åringar med kariesskadade tänder ska vara högst 20 procent 2020. Andelen 6-åringar med kariesskadade tänder uppgick till 22,5 procent 2015.
Även om tandhälsoläget varierar mellan nämnder och även inom orter, så är tandhälsoläget för barn, ungdomar och unga vuxna (3 - 24 år) gott i Västra Götaland, där hälsoläget som helhet väl överensstämmer med övriga Sverige.
Kariesfrihet för åldrarna 3,6,12,19, 21, 24 år beskrivs per kommun och Göteborgs stadsdelar i diagram (figur 1). Data finns att tillgå för åren 2006-2007, 2008-2009, 2010-2011, 2012-2013 och 2014-2015.
Orsaken till att data redovisas som tvåårsmedelvärden är att öka den statistiska säkerheten eftersom antal undersökta barn per kommun kan vara litet, samt att tiden mellan undersökning är 18 månader om inte patientens behov talar för att det behövs oftare.
Diagrammet nedan är interaktivt. Genom att klicka på diagrammet kan man välja tidsperiod, olika åldrar samt visa antal barn som tvåårsmedelvärdet grundar sig på.
Tandhälsans utveckling för 6- och 12-åringar i VGR regionen kan beskrivas på flera sätt. Det interaktiva diagrammet (figur 2) innehåller grafer över andel kariesfria, andel med karies, antal skadade tänder i medeltal (deft, DFT) och antal skadade tänder i medeltal (deft sic, DFT sic) hos den sjukaste tredjedelen av barnen under perioden 2006-2015. För 6-åringar har antal skadade tänder ökat sedan 2012. Det är hos den sjukaste tredjedel av 6- åringar som denna ökning är mest tydlig.
Antal kariesskadade tänder i medeltal bland 6-åringar per kommun och stadsdel finns redovisat i diagram (figur 3). Diagrammet är interaktivt och data finns att tillgå för åren 2006-2007, 2008-2009, 2010-2011, 2012-2013, 2014-2015.
Diagrammet innehåller också uppgifter över antal skadade tänder (deft) hos den sjukaste tredjedelen hos den beskrivna gruppen så kallat SIC-index. Denna uppgift är viktig för att kunna bedöma omfattningen av stor kariesförekomst i ett område.
12-åringars tandhälsa följs av Socialstyrelsen och av WHO som ett globalt mått. Medelvärdet i VGR för antal kariesskadade och/eller fyllda tänder (DFT: decayed, filled, teeth) var 0,64 för 2015 (Figur 4). Medelvärdet har i princip varit stabilt de senaste åren – men det fortsätter att förbättras i socioekonomiskt mer utsatta nämndområden.
Antal kariesskadade tänder bland 12-åringar per kommun och stadsdel finns redovisat i diagram (Figur 5). Diagrammet är interaktivt och data finns att tillgå för åren 2006-2007, 2008-2009, 2010-2011, 2012-2013, 2014-2015.
Diagrammet innehåller också uppgifter över antal skadade tänder (DFT) hos den sjukaste tredjedelen hos den beskrivna gruppen så kallat SIC- index. Denna uppgift är viktig för att kunna bedöma omfattningen av stor kariesförekomst i ett område.
19 år är det sista året med fri tandvård ur ett nationellt perspektiv. För denna åldersgrupp var medelvärdet antal kariesskadade och/eller fyllda tänder 2,16 för 2015 i Västra Götalandsregionen som helhet (Figur 6). En förbättring i alla nämndområden noteras.
Fri tandvård för unga vuxna upp till och med 20 års ålder infördes i Västra Götalandsregionen 2008.
Den fria tandvården har successivt utökats i VGR. 21-åringar har haft fri tandvård sedan 2010 och som helhet ses en förbättring i deras tandhälsa i regionen över åren, även om vissa områden uppvisar en mer oklar bild.
Andel individer med ny kariesskada i tandens mellanrumsyta (DSa) per åldersgrupp 20-24 år för 2015 per kommun och stadsdel finns redovisat i interaktiva diagram (Figur 7). Observera att i vissa kommuner är färre än 50 individer undersökta år 2015 vilket gör att statistiska osäkerheten blir hög.
De tänder som blir lagade på sidan av tandkronan i ytan mot en granntand (mellanrumsyta) är oftast de som senare i livet också behöver repareras och som medför både kostnader och lidande för patienten. Nya sådana skador på tänder, med en så djup kariesskada att den oftast behöver lagas, är därför ett mått som kan beskriva tandvårdsbehov med risk för fortsatta behov av tandvård.
Av tabell 1 framgår att det är något färre 19-åringar som har fått diagnosen djup kariesskada på tandens mellanrumsyta från år 2010 till 2015. Det går också att utläsa att det för 2015 är fler äldre individer som fått diagnosen ny djup kariesskada, 16 % för 24 åringar och 11 % för 19 åringar.
Tabell 1. Andel individer (%) med ny kariesskada i mellanrumsyta som betraktas som djup och som oftast behöver lagning. DSa (Decated Surfaces approximally)