Västra Götalands län är ett till ytan stort och brokigt sammansatt län. Här samsas städer och samhällen i olika storlekar och naturen växlar friskt mellan bl.a. skogar, slätter, åkermark, kustlandskap, hav och insjöar. Länet omfattar hela landskapet Bohuslän, huvuddelarna av Dalsland och Västergötland samt mindre delar av Halland (Lindome socken) och Värmland (Södra Råda socken). Det består av totalt 49 kommuner och bebos av drygt 1,6 miljoner människor i olika åldrar, ojämnt fördelade över länets yta.

Länets demografiska och strukturella sammansättning är av central betydelse både sett till förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och hur behovet av denna vård ser ut bland dess invånare. Hälsa bestäms nämligen till stor del av invånarnas skilda livsvillkor och dess genetiska bagage. Samhällsutvecklingen avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge vård på lika villkor, dels av förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattepengar - en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård.

Västra Götalandsregionen har ett omfattande vårdutbud fördelat över länet. Här finns exempelvis 19 sjukhus inriktade mot patienter som behöver specialistsjukvård och invånarna i regionen kan välja bland cirka 200 vårdcentraler och ännu fler tandläkarmottagningar. Sedan 2015 är Västra Götaland indelad i fem hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN) med politiskt utsedda ledamöter. Nämndernas uppgift är att verka för god vård och hälsa på lika villkor. De har ett befolkningsansvar vilket bl.a. innebär att de ska säkerställa befolkningens vårdbehov, verka för en förbättrad folkhälsa samt säkra tillgången till regionens vårdinsatser och anpassning för funktionsnedsättningar.

Länktips:

• Öppna jämförelser 2014 - Folkhälsa,  
• Hälsoläget - Västra Götaland,  
• Vården i siffror

För att bättre kunna förstå utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland ges i det följande en övergripande bild av några av de demografiska och strukturella faktorer som direkt eller indirekt påverkar denna. På en övergripande nivå handlar det framförallt om att befolkningen i länet blir allt fler samt att vi blir allt äldre, vilket i sin tur bl.a. beror på en ökad inflyttning, en större invandring, ökade födelseantal, högre utbildning och ökad sysselsättningsgrad.

Statistiken presenteras så långt det är möjligt utifrån de fem hälso- och sjukvårdsnämndeområdena (HSN), de 49 kommunerna samt de tio stadsdelsnämndsområdena i Göteborgs kommun (SDN) och bygger i huvudsak på uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).

Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med mer än en sjättedel av Sveriges befolkning. Totalt bor här drygt 1,67 miljoner invånare. En tredjedel av dessa är bosatta i Göteborg. Dals-Ed är den befolkningsmässigt minsta kommunen med 4777 invånare 2016.

Invånarna i Västra Götaland har genom åren blivit allt fler. På ett halvt sekel har antalet invånare växt med ca 25 procent. Under 2016 växte Västra Götalands befolkning, liksom Sveriges, rekordmycket. Drygt 23.000 fler västra götalänningar fanns vid årets slut jämfört årets början. 

Länktips: 
Kvartal 4:2016 - Utveckling Västra Götaland 
Kvartal 3:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 2:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 1:2016 - Utveckling Västra Götaland

Befolkningsökningen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Under 2000-talet har den dock varit som störst i HSN Västra och HSN Göteborg och prognosen visar att dessa båda områden också kommer att ha fortsatt störst befolkningstillväxt de närmaste decennierna. I HSN Göteborg förväntas exempelvis befolkningen ha ökat med närmare en fjärdedel (24,2 procent) 2035. Lägst befolkningstillväxt beräknas HSN Östra och Norra ha (tabell 1 och figur 1).

Sett till länet som helhet förväntas Västra Götalands befolkning fortsätta växa till drygt 1,95 miljoner invånare år 2035. Det innebär 285 000 fler invånare jämfört med dagens befolkning och betyder drygt 15.000 fler invånare i genomsnitt för varje år. Befolkningstillväxttakten väntas dock succesivt avstanna något efter 2020 om man ser till den beräknade befolkningsförändringen från år till år. Störst ökning av befolkningen beräknas ske i Strömstad, Göteborg och kommunerna runt Göteborg (figur 1). 

Länktips: 
Befolkningsprognos Västra Götaland 2017-2035
Rapport 2016:7 - Befolkningsprognos i Västra Götaland 2016-2030

En förändrad befolkningsstruktur innebär ett förändrat tryck på vårdinrättningarna i region. Fler invånare, kräver generellt sett ökade vårdinsatser och där med också mer vårdresurser. Kunskap om befolkningsutvecklingen i regionen är således central för planeringen och resurstilldelningen av hälso- och sjukvården.

Störst procentuell befolkningstillväxt bland kommunerna i Västra Götaland de senaste tio åren har Härryda kommun haft som vuxit med 14,5 procent, följt av Göteborg och Strömstad (13,7 respektive 13,1 procent). Gullspång och Mellerud är de kommuner som minskat mest under samma period (-3,6 respektive -3,1 procent), följt av Dals-Ed, Sotenäs och Färgelanda (-2,2 till -2,5 procent). Även Grästorp, Bengtsfors, Vara, Orust, Essunga och Lysekil uppvisar en negativ befolkningsutveckling i detta avseende 2016 jämfört med 2006. Senaste året (2016) ökade dock befolkningen i samtliga kommuner i Västra Götaland förutom i Dals-Ed (figur 1).

Sedan början av 1990-talet har länet succesivt förtätats med ca 10 invånare per kvadratkilometer (km2). Idag har Västra Götaland 70 invånare/km2. Det kan jämföras med Stockholms län som har en befolkningstäthet på 347,8 invånare/km2 och Skåne län på drygt 120. Men befolkningen i Västra Götaland är mycket ojämnt fördelad över länets yta. Göteborgs kommun har idag en befolkningstäthet på 1242,8 invånare per km2, vilket kan jämföras med Dals-Ed 6,6 (figur 2). 

En anledning till att befolkningsmängden i Västra Götaland växer är att länet, de senaste 50 åren (med några få års undantag i), präglats av ett födelseöverskott, dvs. det har fötts fler än det har dött. Detta överskott förväntas fortsätta öka kraftigt de närmaste åren och kulminera någon gång i början av 2020-talet.

Utveckling av antalet födda och avlidna har emellertid sett något olika ut i Västra Götalands olika delområden. Under slutet av 1990-talet och 2000-talets inledande decennium var det t.ex. endast HSN Göteborg och Västra som hade ett födelseöverskott i länet. Övriga områden uppvisade ett underskott; det föddes färre än det dog (figur 3). 

Göteborgsregionen har haft ett särskilt ökat födelseöverskott de senaste decennierna. Mellan 2000 och 2010 ökade exempelvis födelseöverskottet med över 500 procent; från 650 till dryga 3390 i HSN Göteborg. Överskottet berodde både på ett kraftigt ökat antal födslar och ett något minskat antal döda (figur 3).

2016 är det endast Norra hälso- och sjukvårdsnämndsområdet som uppvisar ett födelseunderskott, men prognosen ger vid handen att även detta underskott troligtvis kommer att vändas till ett överskott redan inom något år (figur 3).

En annan förklaring till befolkningsökningen är att vi lever allt längre. Vi blir allt äldre. Men befolkningens ålderssammansättning är av stor betydelse för behovet av hälso- och sjukvård även ur en annan aspekt eftersom kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder. Andelen äldre används därför ofta som ett mått på resursbehov för vård.

Länktips: 
Öppna jämförelser 2016 - Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län

Inom länet varierar befolkningssammansättningen påtagligt sett till ålder. Härryda kommun har den yngsta medelåldern i länet på 38,7 år, tätt följt av Göteborgs kommun med 38,9 år. Sotenäs är den kommun med högst medelålder; 49,1 år. Ungefär var tredje invånare är 65 år eller äldre i denna kommun, vilket kan jämföras med Härryda kommun där de som är 65 år eller äldre endast utgör ca 15 procent av invånarna (figur 4). 

Sett till utvecklingen det senaste decenniet (2006-2016) har befolkningens medelålder minskat i endast fyra av länets 49 kommuner. Strömstad har minskat mest (-0,6 år), följt av Borås, Göteborg (båda -0,3 år) och Falköping (-0,2 år). På öarna Orust, Öckerö och Tjörn samt i Sotenäs har medelåldern ökat mest under samma period (+3,1; +2,9; +2,7 samt +2,8 år) (figur 4).

Befolkningens ålderssammansättning i Västra Götaland liknar den i Sverige som helhet. Nästan en femtedel av invånarna i Västra Götaland är idag 65 år eller äldre. 5 procent är 80 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar att andelen äldre kommer att fortsätta öka det närmaste decenniet. Invånare 80 år eller äldre blir 65 procent fler till 2035, från 84.300 år 2016 till 133.300 år 2035 (figur 5).

Länktips: 
Befolkningsprognos Västra Götaland 2017-2035
Rapport 2016:7 - Befolkningsprognos i Västra Götaland 2016-2030

Ökningen av andelen äldre går att ses i samtliga nämndområden förutom Göteborgs HSN. Där minskade tvärtemot andelen 65 år eller äldre mellan åren 1990-2008, för att därefter förbli relativt oförändrad på en lägre nivå än övriga HSN. Prognosen visar dock på en ökad andel äldre även i detta nämndområde det kommande decenniet (figur 5).

Förutom Göteborg har ytterligare åtta av länets 49 kommuner en befolkning som utgörs av mindre än en femtedel äldre (65 år eller äldre); Mölndal, Härryda, Partille (16 procent äldre), Ale, Lerum (18 procent äldre), Borås, Trollhättan och Skövde (19 procent äldre) (figur 5 och 6).

Andelen äldre personer (65 år eller äldre) varierar mellan 11 och 34 procent mellan länets kommuner och stadsdelar. Högst andel äldre finns i Sotenäs, Orust, Karlsborg och Lysekil där 30-34 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. Minst andel äldre finns i Göteborgs Östra stadsdelsnämnsområde (SDN) (11,5 procent) och SDN Angered (11,9). Befolkningen är som äldst i Norra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndsområdet (HSN) där 22-23 procent av befolkningen är 65 år eller äldre (figur 5 och 6). 

Inom Västra Götaland skiljer framförallt Göteborgsregionen ut sig sett till ålderssammansättningen. Här är andelen invånare i arbetsför ålder (18-64 år) ungefär tio procentenheter högre än i regionens övriga områden (65 procent jmf med ca 55 procent). Det är framförallt unga människor (18-44 år) som är överrepresenterade, samtidigt som andelen över 45 är underrepresenterade (figur 5 och 6).

Samtidigt råder det stora skillnader inom Göteborgsregionen. I centrum är exempelvis närmare 75 procent i arbetsför ålder, medan motsvarande andel i Göteborgs Västra stadsdelnämndsområde är 56 procent. Vidare är andelen barn (0-17 år) lägre i de centrala delarna (10 procent) och högre i exempelvis Angered (27 procent), Västra Hisingen (25 procent) och Västra Göteborg (24 procent) (figur 5 och 6).

Befolkningsökningen i Västra Götaland de senaste tio åren beror inte bara på ökade födelseöverskott och att vi lever allt längre - den kan också förklaras av ett positivt flyttnetto. Det innebär att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Flyttnettot har de senaste åren givit det största bidraget till befolkningsökningen och förväntas fortsätta vara den största enskilda faktorn de kommande åren. 

Totalt flyttade över 50.000 personer till Västra Götaland under 2016 samtidigt som ca 34.000 lämnade länet. Det ger ett inflyttningsöverskott på dryga 16.000 personer (figur 7).

Både antalet in- och utflyttningar i länet har ökat successivt under hela 2000-talet. 2016 minskade dock antalet utflyttningar för första gången. Samtidigt skedde en kraftig ökning av antalet inflyttade. 2016 var det endast en kommun som hade ett negativt flyttnetto. Dals-Ed tappade 5 invånare. Störst positivt flyttnetto finns i Göteborgs, Borås, Uddevalla, Mölndal, Ale, Vänersborg och Lilla-Edet (figur 7). 

Många av flyttningarna (ca 200.000) är emellertid inom regionala, dvs. sker inom Västra Götalands län och ungefär en fjärdedel av dess sker över kommungränser. 

En stor del av inflyttning till Västra Götaland sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet. Sedan slutet av 1990-talet har invandringen till Västra Götaland, liksom till Sverige i helhet, ökat succesivt. 1996 invandrade drygt 6500 personer till länet, två decennier senare var motsvarande antal drygt 25.000. Invandringen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden (figur 8).

Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.

Samtidigt som invandringen ökar har emellertid också utvandringen, dvs. dem som lämnat Västra Götaland för att bosätta sig utomlands, ökat. Denna ökning är dock långt ifrån lika markant som för invandringen och de senaste åren tenderar utvandringen att avta eller till och med minska (figur 8).

År 2016 hade Västra Götaland drygt 294.000 invånare som var födda utomlands och ytterligare 86.000 invånare som var födda i Sverige men med två utrikes födda föräldrar. Antalet utrikes födda personer boende i Västra Götaland har ökat med drygt 90.000 det senaste decenniet (2006-2016) (figur 9). 

Andelen utrikes födda varierar emellertid mycket mellan Västra Götalands delregioner och kommuner. Cirka två tredjedelar av de utrikes födda bor i Göteborgsregionen. Högst andel bland kommunerna har följaktligen Göteborg, där var fjärde invånare (25 procent) är utrikes född. Den kommun i Västra Götaland som har lägst andel utrikes födda är Öckerö kommun med fem procent (figur 9).

Under 2000-talet har andelen utrikes födda procentuellt sett ökat i samtliga regionens kommuner. Bengtsfors, Gullspång och Mellerud är de kommuner där andelen utrikes födda ökat mest under perioden (+10-11 procentenheter) samtidigt som Lerum, Kungälv, Härryda och Öckerö återfinns i andra ändan (+1,5-1,7 procentenheter) (figur 9).

Det råder emellertid stora inomregionala skillnader sett till utvecklingen under 2000-talet. I HSN Göteborg har andelen utrikes födda exempelvis ökat kraftigt i vissa stadsdelar, medan utvecklingen varit den motsatta i andra. Störst procentuell ökning under perioden finns i Angered (+33,4 procentenheter) och Östra Göteborg (+24,4 procentenheter), medan Majorna-Linné (-4 procentenheter), Örgryte-Härlanda (-3,6 procentenheter), Västra Göteborg (-2,6 procentenheter) och Centrum (-0,2 procentenheter) minskar procentuellt sett (figur 9).

En betydande del av den kraftiga befolkningsökningen och invandringen de senare åren beror på ökade flyktingströmmar till vårt land.

Antalet nyanlända, d.v.s. asylsökande personer som fått uppehållstillstånd och blivit kommunplacerade i Västra Götaland har ökat för varje år, från ca 2000 2011 till knappt 11.500 2016. Drygt 1200 av de nyanlända 2016 var ensamkommande barn. (figur 10). 

Alla kommuner i Västra Götaland beviljade uppehållstillstånd till flyktingar 2016. Flest välkomnades i Göteborg (drygt 3300), Borås, Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan (698, 585, 507 respektive 477) och minst i Grästorp, Essunga och Dals-Ed (22, 23 respektive 34). Sett i proportion till kommunernas befolkningsantal hamnar Lerum, Kungälv och Lilla-Edet i botten (0,3%), medan Mellerud, Bengtsfors och Åmål placerar sig i topp på över 2 procent (figur 10).

Utöver de folkbokförda invånarna fanns det ca 20.000 asylsökande placerade i Västra Götaland i slutet av 2016. Antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt hösten 2015, för att under 2016 minska påtagligt. I januari 2017 fanns 18.000 asylsökande i Västra Götaland. Därtill finns ett okänt antal personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) och antalet förväntas öka som en följd av lagändringar. Den asylsökande populationen är mycket yngre än den folkbokförda. Majoriteten är pojkar och unga män, medan väldigt få asylsökande är över 65 år. 

Asylsökande står för en mycket liten del av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen i Västra Götalandsregionen, drygt en procent år 2016. En hälsoundersökning erbjuds alla asylsökande, men endast ungefär hälften av alla asylsökande genomför en sådan. 

Det finns indikatorer på att det faktiska vårdbehovet bland asylsökande inte är tillfredsställt, vilket ökar risken för ett större och mer kostsamt framtida behov av sjukvård. Särskilt när det gäller psykiatrisk vård bland vuxna talar data för att det föreligger ett avsevärt vårdbehov som inte är tillfredsställt. Dessutom förväntas antalet personer som vistas i Sverige utan tillstånd (papperslösa) öka vilket kan leda till stora utmaningar, inte minst inom infektionsvård, förlossningsvård och i synnerhet barn- och vuxenpsykiatrin.

Länktips: Asylsökandes vårdbehov i Västra Götaland 2011-2016

Sämre hälsa och livskvalitet följer ofta med kort utbildning, låga inkomster och svag anknytning till arbetsmarknaden. Lågutbildade drabbas t.ex. i högre utsträckning av värk från rygg, nacke och leder, samt röker mer, är mindre fysiskt aktiva och har oftare sämre kostvanor. De besväras även i större utsträckning av ängslan, oro och ångest. 

Utbildning skapar bättre förutsättningar för individerna, vilket i sin tur leder till en bättre hälsa. En högre utbildning leder exempelvis ofta till mindre utsatta jobb och mindre ekonomisk sårbarhet och stress. Utbildningen rustar vidare människorna till att lättare ta till sig information, omsätta den till handling och därmed göra hälsosamma val. Dessutom innebär en högre utbildning inte sällan också bättre ekonomiska förutsättningar att göra dessa val och upprätthålla mer hälsosamma vanor. 

Länktips: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Utbildningsnivån hos Västra Götalands befolkning har, liksom i övriga Sverige, stigit successivt under de senaste två decennierna. Dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels eftersom andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Nivån förväntas dessutom öka ytterligare det kommande årtiondet, om än i något långsammare takt än tidigare.

Idag har 37 procent av befolkningen i Västra Götaland i åldrarna 20–64 år en eftergymnasial utbildning (40 procent om vi exkluderar dem som vi saknar uppgift om utbildning). År 2025 väntas andelen vara dryga 40 procent (figur 11). 

Utbildningsnivån i Västra Götaland är totalt sett densamma som för riket, men skiljer sig markant inom regionen. Dessutom råder större könsskillnader än jämfört med riket som helhet. Kvinnors utbildningsnivå har ökat i snabbare takt än mäns utbildningsnivå de senaste två decennierna och idag är det fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning (45 respektive 36 procent) (figur 11).

Andelen med eftergymnasial utbildning är betydligt högre i HSN Göteborg (47,6 procent) än i de övriga hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. I HSN Östra, Södra och Norra utgör andelen invånare med eftergymnasial utbildning 28-29 procent (figur 11). Till år 2025 beräknas andelen med eftergymnasial utbildning öka i ungefär samma utsträckning i samtliga fem nämndområden. Skillnaderna mellan områdena kommer således bestå.

Länktips: Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025.

I slutet av mars 2017 var arbetslösheten i Västra Götaland 6,7 procent av den registrerade arbetskraften 16-64 år. Motsvarande andel för riket var 7,7 procent. Totalt var drygt 54.700 personer inskrivna som arbetslösa (öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd) på Arbetsförmedlingen i Västra Götaland. Det är en minskning med över 1300 personer eller 0,3 procentenheter jämfört med mars 2016.

Andelen förvärvsarbetande i Västra Götaland har totalt sett ökat med 6 procentenheter det senaste två decennierna (bland 18-64 åringar). Från ca 72 procent sysselsatta 1995 till drygt 78 procent 2016. Ökningen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden, men nivåerna skiljer sig åt. Lägst andel förvärvsarbetande finns i HSN Göteborg (74,6 procent) och högst i HSN Västra (84, i procent) (figur 12). 

Sysselsättningsgraden skiljer sig inte oväntat åt sett till olika åldersgrupper; de yngre (16-29 år) förvärvsarbetar i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper. Men det råder också stora geografiska skillnader på arbetsmarknaden i Västra Götaland. Några av kommunerna i Göteborgsregionen är bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare i vissa andra kommuner som t.ex. Strömstad, Gullspång, Mellerud, Bengtsfors, Åmål och vissa stadsdelar i Göteborg (figur 12).

Länktips: 

• Arbetsmarknadsläget i Västra Götaland
• Regionfakta - Arbete