Befolkningen i Västra Götaland
Sammanfattning
Behovet av hälso- och sjukvård i en region bestäms i hög grad av befolkningens struktur, sammansättning och förutsättningar. Det handlar om faktorer på olika nivåer - både direkta, så som befolkningsstorlek och ålder, och indirekta i form av t.ex. dess utbildningsnivå och ekonomi.
I Västra Götaland bor drygt 1,67 miljoner invånare. Länet har haft en kraftig befolkningsökning de senaste årtiondena och prognosen visar på en fortsatt befolkningstillväxt de kommande decennierna. Ökningen av antalet invånare i regionen beror bl.a. på positiva flytt- och födelsenetton; fler flyttar hit än lämnar och fler föds än dör. Samtidigt blir invånarna allt äldre. Nästan en femtedel (19 procent) av invånarna i Västra Götaland är idag 65 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar dessutom att andelen äldre kommer att fortsätta öka. Invånare 80 år eller äldre beräknas t.ex. öka med 65 procent 2035, jämfört med idag.
Västra Götaland är ett av landets största län sett till yta och befolkningen är ojämnt spridd över regionen. Det finns stora geografiska och sociala skillnader. En tredjedel av regionens befolkning är exempelvis centrerade till Göteborgs stad, två tredjedelar till Storgöteborg (Göteborgs stad med kranskommuner).
Andelen 65 år eller äldre varierar mellan 11 och 34 procent bland länets kommuner och Göteborgs stadsdelar och andelen utrikesfödda varierar mellan 5 och 25 procent. Några av kommunerna i Göteborgsområdet är vidare bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare läge i vissa andra kommuner som t.ex. Trollhättan, Åmål, Gullspång och Bengtsfors. Skillnaderna är desstuom stora även inom kommuner. I Göteborg förvärvsarbetar t.ex. över 80 procent av invånarna i stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda medan motsvarande andel i Angered är under 60 procent.
Västra Götaland och befolkningens vårdbehov
Västra Götalands län är ett till ytan stort och brokigt sammansatt län. Här samsas städer och samhällen i olika storlekar och naturen växlar friskt mellan bl.a. skogar, slätter, åkermark, kustlandskap, hav och insjöar. Länet omfattar hela landskapet Bohuslän, huvuddelarna av Dalsland och Västergötland samt mindre delar av Halland (Lindome socken) och Värmland (Södra Råda socken). Det består av totalt 49 kommuner och bebos av drygt 1,6 miljoner människor i olika åldrar, ojämnt fördelade över länets yta.
Länets demografiska och strukturella sammansättning är av central betydelse både sett till förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och hur behovet av denna vård ser ut bland dess invånare. Hälsa bestäms nämligen till stor del av invånarnas skilda livsvillkor och dess genetiska bagage. Samhällsutvecklingen avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge vård på lika villkor, dels av förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattepengar - en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård.
Västra Götalandsregionen har ett omfattande vårdutbud fördelat över länet. Här finns exempelvis 19 sjukhus inriktade mot patienter som behöver specialistsjukvård och invånarna i regionen kan välja bland cirka 200 vårdcentraler och ännu fler tandläkarmottagningar. Sedan 2015 är Västra Götaland indelad i fem hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN) med politiskt utsedda ledamöter. Nämndernas uppgift är att verka för god vård och hälsa på lika villkor. De har ett befolkningsansvar vilket bl.a. innebär att de ska säkerställa befolkningens vårdbehov, verka för en förbättrad folkhälsa samt säkra tillgången till regionens vårdinsatser och anpassning för funktionsnedsättningar.
Länktips:
För att bättre kunna förstå utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland ges i det följande en övergripande bild av några av de demografiska och strukturella faktorer som direkt eller indirekt påverkar denna. På en övergripande nivå handlar det framförallt om att befolkningen i länet blir allt fler samt att vi blir allt äldre, vilket i sin tur bl.a. beror på en ökad inflyttning, en större invandring, ökade födelseantal, högre utbildning och ökad sysselsättningsgrad.
Statistiken presenteras så långt det är möjligt utifrån de fem hälso- och sjukvårdsnämndeområdena (HSN), de 49 kommunerna samt de tio stadsdelsnämndsområdena i Göteborgs kommun (SDN) och bygger i huvudsak på uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).
En kraftigt växande befolkning
Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med mer än en sjättedel av Sveriges befolkning. Totalt bor här drygt 1,67 miljoner invånare. En tredjedel av dessa är bosatta i Göteborg. Dals-Ed är den befolkningsmässigt minsta kommunen med 4777 invånare 2016.
Invånarna i Västra Götaland har genom åren blivit allt fler. På ett halvt sekel har antalet invånare växt med ca 25 procent. Under 2016 växte Västra Götalands befolkning, liksom Sveriges, rekordmycket. Drygt 23.000 fler västra götalänningar fanns vid årets slut jämfört årets början.
Länktips:
Kvartal 4:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 3:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 2:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 1:2016 - Utveckling Västra Götaland
Befolkningsökningen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Under 2000-talet har den dock varit som störst i HSN Västra och HSN Göteborg och prognosen visar att dessa båda områden också kommer att ha fortsatt störst befolkningstillväxt de närmaste decennierna. I HSN Göteborg förväntas exempelvis befolkningen ha ökat med närmare en fjärdedel (24,2 procent) 2035. Lägst befolkningstillväxt beräknas HSN Östra och Norra ha (tabell 1 och figur 1).
Sett till länet som helhet förväntas Västra Götalands befolkning fortsätta växa till drygt 1,95 miljoner invånare år 2035. Det innebär 285 000 fler invånare jämfört med dagens befolkning och betyder drygt 15.000 fler invånare i genomsnitt för varje år. Befolkningstillväxttakten väntas dock succesivt avstanna något efter 2020 om man ser till den beräknade befolkningsförändringen från år till år. Störst ökning av befolkningen beräknas ske i Strömstad, Göteborg och kommunerna runt Göteborg (figur 1).
Länktips:
Befolkningsprognos Västra Götaland 2017-2035
Rapport 2016:7 - Befolkningsprognos i Västra Götaland 2016-2030
Tabell 1. Invånare i Västra Götaland och dess hälso- och sjukvårdsnämndsområden 2016 samt prognos för 2035 (antal och andel av VG)
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramvisning: Befolkningsmängd fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1984-2016 samt prognos för åren 2017-2021. Befolkningsförändring från tidigare år fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden för åren 1969-2016 samt prognos för 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1984-2016 (ingen prognos).
Kommentar: k (y-axeln) står för tusental. Befolkningsmängd: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter. Befolkningsförändring definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut.
En förändrad befolkningsstruktur innebär ett förändrat tryck på vårdinrättningarna i region. Fler invånare, kräver generellt sett ökade vårdinsatser och där med också mer vårdresurser. Kunskap om befolkningsutvecklingen i regionen är således central för planeringen och resurstilldelningen av hälso- och sjukvården.
Störst procentuell befolkningstillväxt bland kommunerna i Västra Götaland de senaste tio åren har Härryda kommun haft som vuxit med 14,5 procent, följt av Göteborg och Strömstad (13,7 respektive 13,1 procent). Gullspång och Mellerud är de kommuner som minskat mest under samma period (-3,6 respektive -3,1 procent), följt av Dals-Ed, Sotenäs och Färgelanda (-2,2 till -2,5 procent). Även Grästorp, Bengtsfors, Vara, Orust, Essunga och Lysekil uppvisar en negativ befolkningsutveckling i detta avseende 2016 jämfört med 2006. Senaste året (2016) ökade dock befolkningen i samtliga kommuner i Västra Götaland förutom i Dals-Ed (figur 1).
Sedan början av 1990-talet har länet succesivt förtätats med ca 10 invånare per kvadratkilometer (km2). Idag har Västra Götaland 70 invånare/km2. Det kan jämföras med Stockholms län som har en befolkningstäthet på 347,8 invånare/km2 och Skåne län på drygt 120. Men befolkningen i Västra Götaland är mycket ojämnt fördelad över länets yta. Göteborgs kommun har idag en befolkningstäthet på 1242,8 invånare per km2, vilket kan jämföras med Dals-Ed 6,6 (figur 2).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Uppgifterna för Göteborgs stadsdelsnämndsområden (SDN Gbg) visar befolkningstäthet för Göteborgs kommun totalt - inte per stadsdelsnämndsområden som kartan ger sken av.
Kommentar: Vid beräkning av befolkningstätheten (invånare/km²) sätts befolkningen den 31 december i relation till landarealen den 1 januari året därpå.
En anledning till att befolkningsmängden i Västra Götaland växer är att länet, de senaste 50 åren (med några få års undantag i), präglats av ett födelseöverskott, dvs. det har fötts fler än det har dött. Detta överskott förväntas fortsätta öka kraftigt de närmaste åren och kulminera någon gång i början av 2020-talet.
Utveckling av antalet födda och avlidna har emellertid sett något olika ut i Västra Götalands olika delområden. Under slutet av 1990-talet och 2000-talets inledande decennium var det t.ex. endast HSN Göteborg och Västra som hade ett födelseöverskott i länet. Övriga områden uppvisade ett underskott; det föddes färre än det dog (figur 3).
Göteborgsregionen har haft ett särskilt ökat födelseöverskott de senaste decennierna. Mellan 2000 och 2010 ökade exempelvis födelseöverskottet med över 500 procent; från 650 till dryga 3390 i HSN Göteborg. Överskottet berodde både på ett kraftigt ökat antal födslar och ett något minskat antal döda (figur 3).
2016 är det endast Norra hälso- och sjukvårdsnämndsområdet som uppvisar ett födelseunderskott, men prognosen ger vid handen att även detta underskott troligtvis kommer att vändas till ett överskott redan inom något år (figur 3).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR)
Diagramvisning: Antal födda samt födelseöver-/underskott fördelat på kön, går att visa för Västra Götaland (totalt), för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden samt för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos (ej könsuppdelat) för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1995-2016 (ingen prognos). Antal döda fördelat på kön, går att visa för Västra Götaland (totalt), för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden samt för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1995-2016 (ingen prognos).
Kommentar: k (y-axeln) står för tusental.
En allt äldre befolkning
En annan förklaring till befolkningsökningen är att vi lever allt längre. Vi blir allt äldre. Men befolkningens ålderssammansättning är av stor betydelse för behovet av hälso- och sjukvård även ur en annan aspekt eftersom kostnaderna för slutenvård per individ ökar brant från 65 års ålder. Andelen äldre används därför ofta som ett mått på resursbehov för vård.
Länktips:
Öppna jämförelser 2016 - Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län
Inom länet varierar befolkningssammansättningen påtagligt sett till ålder. Härryda kommun har den yngsta medelåldern i länet på 38,7 år, tätt följt av Göteborgs kommun med 38,9 år. Sotenäs är den kommun med högst medelålder; 49,1 år. Ungefär var tredje invånare är 65 år eller äldre i denna kommun, vilket kan jämföras med Härryda kommun där de som är 65 år eller äldre endast utgör ca 15 procent av invånarna (figur 4).
Sett till utvecklingen det senaste decenniet (2006-2016) har befolkningens medelålder minskat i endast fyra av länets 49 kommuner. Strömstad har minskat mest (-0,6 år), följt av Borås, Göteborg (båda -0,3 år) och Falköping (-0,2 år). På öarna Orust, Öckerö och Tjörn samt i Sotenäs har medelåldern ökat mest under samma period (+3,1; +2,9; +2,7 samt +2,8 år) (figur 4).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen
Kommentar: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter.
Befolkningens ålderssammansättning i Västra Götaland liknar den i Sverige som helhet. Nästan en femtedel av invånarna i Västra Götaland är idag 65 år eller äldre. 5 procent är 80 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar att andelen äldre kommer att fortsätta öka det närmaste decenniet. Invånare 80 år eller äldre blir 65 procent fler till 2035, från 84.300 år 2016 till 133.300 år 2035 (figur 5).
Länktips:
Befolkningsprognos Västra Götaland 2017-2035
Rapport 2016:7 - Befolkningsprognos i Västra Götaland 2016-2030
Ökningen av andelen äldre går att ses i samtliga nämndområden förutom Göteborgs HSN. Där minskade tvärtemot andelen 65 år eller äldre mellan åren 1990-2008, för att därefter förbli relativt oförändrad på en lägre nivå än övriga HSN. Prognosen visar dock på en ökad andel äldre även i detta nämndområde det kommande decenniet (figur 5).
Förutom Göteborg har ytterligare åtta av länets 49 kommuner en befolkning som utgörs av mindre än en femtedel äldre (65 år eller äldre); Mölndal, Härryda, Partille (16 procent äldre), Ale, Lerum (18 procent äldre), Borås, Trollhättan och Skövde (19 procent äldre) (figur 5 och 6).
Andelen äldre personer (65 år eller äldre) varierar mellan 11 och 34 procent mellan länets kommuner och stadsdelar. Högst andel äldre finns i Sotenäs, Orust, Karlsborg och Lysekil där 30-34 procent av befolkningen är 65 år eller äldre. Minst andel äldre finns i Göteborgs Östra stadsdelsnämnsområde (SDN) (11,5 procent) och SDN Angered (11,9). Befolkningen är som äldst i Norra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndsområdet (HSN) där 22-23 procent av befolkningen är 65 år eller äldre (figur 5 och 6).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramvisning: Antal invånare eller andel (procent) i valt geografiskt område uppdelat i olika åldersgrupper går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområde för åren 1968-2016 samt prognos för 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1984-2016 samt prognos för 2017-2021.
Kommentar: k (y-axeln) står för tusental. Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter.
Inom Västra Götaland skiljer framförallt Göteborgsregionen ut sig sett till ålderssammansättningen. Här är andelen invånare i arbetsför ålder (18-64 år) ungefär tio procentenheter högre än i regionens övriga områden (65 procent jmf med ca 55 procent). Det är framförallt unga människor (18-44 år) som är överrepresenterade, samtidigt som andelen över 45 är underrepresenterade (figur 5 och 6).
Samtidigt råder det stora skillnader inom Göteborgsregionen. I centrum är exempelvis närmare 75 procent i arbetsför ålder, medan motsvarande andel i Göteborgs Västra stadsdelnämndsområde är 56 procent. Vidare är andelen barn (0-17 år) lägre i de centrala delarna (10 procent) och högre i exempelvis Angered (27 procent), Västra Hisingen (25 procent) och Västra Göteborg (24 procent) (figur 5 och 6).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Andel av befolkningen i olika åldersgrupper går att visa för Västra Götalands kommuner för enskilda år 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1984-2016 samt prognos för 2017-2021. Observera att data för Göteborgs stadsdelsnämndsområden för åren 1968-1987 samt (prognosen för) 2022-2030, visar åldersgruppering för Göteborgs kommun totalt - inte per stadsdelsnämndsområden som kartan ger sken av.
Kommentar: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter.
En mer rörlig befolkning
Befolkningsökningen i Västra Götaland de senaste tio åren beror inte bara på ökade födelseöverskott och att vi lever allt längre - den kan också förklaras av ett positivt flyttnetto. Det innebär att det är fler som flyttar till länet än som flyttar därifrån. Flyttnettot har de senaste åren givit det största bidraget till befolkningsökningen och förväntas fortsätta vara den största enskilda faktorn de kommande åren.
Totalt flyttade över 50.000 personer till Västra Götaland under 2016 samtidigt som ca 34.000 lämnade länet. Det ger ett inflyttningsöverskott på dryga 16.000 personer (figur 7).
Både antalet in- och utflyttningar i länet har ökat successivt under hela 2000-talet. 2016 minskade dock antalet utflyttningar för första gången. Samtidigt skedde en kraftig ökning av antalet inflyttade. 2016 var det endast en kommun som hade ett negativt flyttnetto. Dals-Ed tappade 5 invånare. Störst positivt flyttnetto finns i Göteborgs, Borås, Uddevalla, Mölndal, Ale, Vänersborg och Lilla-Edet (figur 7).
Många av flyttningarna (ca 200.000) är emellertid inom regionala, dvs. sker inom Västra Götalands län och ungefär en fjärdedel av dess sker över kommungränser.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal in- och utflyttningar samt flyttningsöver-/underskott fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 1999-2016; för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1998-2016 (ej prognos, ej könsuppdelad). Flyttningsöver-/underskott förändring från föregående år (antal) fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) för åren 2000-2016 ; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2016 samt prognos för 2018-2030, för stadsdelsnämndsområde i Göteborg för åren 1999-2016 (ej prognos, ej könsuppdelad).
Kommentar: k (y-axeln) står för tusental. Med inrikes inflyttningar avses inflyttningar minus immigration och med inrikes utflyttningar avses utflyttningar minus emigration.
En stor del av inflyttning till Västra Götaland sker i form av invandring, dvs. inflyttning från utlandet. Sedan slutet av 1990-talet har invandringen till Västra Götaland, liksom till Sverige i helhet, ökat succesivt. 1996 invandrade drygt 6500 personer till länet, två decennier senare var motsvarande antal drygt 25.000. Invandringen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden (figur 8).
Fram till 2025 beräknas inga kommuner i Västra Götaland att minska i befolkningsantal, vilket framförallt beror på en förväntad stor inflyttning från utlandet.
Samtidigt som invandringen ökar har emellertid också utvandringen, dvs. dem som lämnat Västra Götaland för att bosätta sig utomlands, ökat. Denna ökning är dock långt ifrån lika markant som för invandringen och de senaste åren tenderar utvandringen att avta eller till och med minska (figur 8).