Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Behovet av hälso- och sjukvÃ¥rd i en region bestäms i hög grad av befolkningens struktur, sammansättning och förutsättningar. Det handlar om faktorer pÃ¥ olika nivÃ¥er - bÃ¥de direkta, sÃ¥ som befolkningsstorlek och Ã¥lder, och indirekta i form av t.ex. dess utbildningsnivÃ¥ och ekonomi.  

I Västra Götaland bor drygt 1,67 miljoner invÃ¥nare. Länet har haft en kraftig befolkningsökning de senaste Ã¥rtiondena och prognosen visar pÃ¥ en fortsatt befolkningstillväxt de kommande decennierna. Ökningen av antalet invÃ¥nare i regionen beror bl.a. pÃ¥ positiva flytt- och födelsenetton; fler flyttar hit än lämnar och fler föds än dör. Samtidigt blir invÃ¥narna allt äldre. Nästan en femtedel (19 procent) av invÃ¥narna i Västra Götaland är idag 65 Ã¥r eller äldre. Befolkningsprognosen visar dessutom att andelen äldre kommer att fortsätta öka. InvÃ¥nare 80 Ã¥r eller äldre beräknas t.ex. öka med 65 procent 2035, jämfört med idag.

Västra Götaland är ett av landets största län sett till yta och befolkningen är ojämnt spridd över regionen. Det finns stora geografiska och sociala skillnader. En tredjedel av regionens befolkning är exempelvis centrerade till Göteborgs stad, tvÃ¥ tredjedelar till Storgöteborg (Göteborgs stad med kranskommuner). 

Andelen 65 Ã¥r eller äldre varierar mellan 11 och 34 procent bland länets kommuner och Göteborgs stadsdelar och andelen utrikesfödda varierar mellan 5 och 25 procent. NÃ¥gra av kommunerna i GöteborgsomrÃ¥det är vidare bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare läge i vissa andra kommuner som t.ex. Trollhättan, Ã…mÃ¥l, GullspÃ¥ng och Bengtsfors. Skillnaderna är desstuom stora även inom kommuner. I Göteborg förvärvsarbetar t.ex. över 80 procent av invÃ¥narna i stadsdelsnämndsomrÃ¥det Örgryte-Härlanda medan motsvarande andel i Angered är under 60 procent. 


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-11-07

Västra Götaland och befolkningens vårdbehov

Västra Götalands län är ett till ytan stort och brokigt sammansatt län. Här samsas städer och samhällen i olika storlekar och naturen växlar friskt mellan bl.a. skogar, slätter, Ã¥kermark, kustlandskap, hav och insjöar. Länet omfattar hela landskapet Bohuslän, huvuddelarna av Dalsland och Västergötland samt mindre delar av Halland (Lindome socken) och Värmland (Södra RÃ¥da socken). Det bestÃ¥r av totalt 49 kommuner och bebos av drygt 1,6 miljoner människor i olika Ã¥ldrar, ojämnt fördelade över länets yta.

Länets demografiska och strukturella sammansättning är av central betydelse både sett till förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och hur behovet av denna vård ser ut bland dess invånare. Hälsa bestäms nämligen till stor del av invånarnas skilda livsvillkor och dess genetiska bagage. Samhällsutvecklingen avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge vård på lika villkor, dels av förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattepengar - en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård.

Västra Götalandsregionen har ett omfattande vårdutbud fördelat över länet. Här finns exempelvis 19 sjukhus inriktade mot patienter som behöver specialistsjukvård och invånarna i regionen kan välja bland cirka 200 vårdcentraler och ännu fler tandläkarmottagningar. Sedan 2015 är Västra Götaland indelad i fem hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN) med politiskt utsedda ledamöter. Nämndernas uppgift är att verka för god vård och hälsa på lika villkor. De har ett befolkningsansvar vilket bl.a. innebär att de ska säkerställa befolkningens vårdbehov, verka för en förbättrad folkhälsa samt säkra tillgången till regionens vårdinsatser och anpassning för funktionsnedsättningar.

Länktips:

För att bättre kunna förstå utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland ges i det följande en övergripande bild av några av de demografiska och strukturella faktorer som direkt eller indirekt påverkar denna. På en övergripande nivå handlar det framförallt om att befolkningen i länet blir allt fler samt att vi blir allt äldre, vilket i sin tur bl.a. beror på en ökad inflyttning, en större invandring, ökade födelseantal, högre utbildning och ökad sysselsättningsgrad.

Statistiken presenteras så långt det är möjligt utifrån de fem hälso- och sjukvårdsnämndeområdena (HSN), de 49 kommunerna samt de tio stadsdelsnämndsområdena i Göteborgs kommun (SDN) och bygger i huvudsak på uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).

En kraftigt växande befolkning

Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med mer än en sjättedel av Sveriges befolkning. Totalt bor här drygt 1,67 miljoner invÃ¥nare. En tredjedel av dessa är bosatta i Göteborg. Dals-Ed är den befolkningsmässigt minsta kommunen med 4777 invÃ¥nare 2016.

InvÃ¥narna i Västra Götaland har genom Ã¥ren blivit allt fler. PÃ¥ ett halvt sekel har antalet invÃ¥nare växt med ca 25 procent. Under 2016 växte Västra Götalands befolkning, liksom Sveriges, rekordmycket. Drygt 23.000 fler västra götalänningar fanns vid Ã¥rets slut jämfört Ã¥rets början. 

Länktips: 
Kvartal 4:2016 - Utveckling Västra Götaland 
Kvartal 3:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 2:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 1:2016 - Utveckling Västra Götaland

Befolkningsökningen finns i samtliga hälso- och sjukvÃ¥rdsnämndsomrÃ¥den. Under 2000-talet har den dock varit som störst i HSN Västra och HSN Göteborg och prognosen visar att dessa bÃ¥da omrÃ¥den ocksÃ¥ kommer att ha fortsatt störst befolkningstillväxt de närmaste decennierna. I HSN Göteborg förväntas exempelvis befolkningen ha ökat med närmare en fjärdedel (24,2 procent) 2035. Lägst befolkningstillväxt beräknas HSN Östra och Norra ha (tabell 1 och figur 1).

Sett till länet som helhet förväntas Västra Götalands befolkning fortsätta växa till drygt 1,95 miljoner invÃ¥nare Ã¥r 2035. Det innebär 285 000 fler invÃ¥nare jämfört med dagens befolkning och betyder drygt 15.000 fler invÃ¥nare i genomsnitt för varje Ã¥r. Befolkningstillväxttakten väntas dock succesivt avstanna nÃ¥got efter 2020 om man ser till den beräknade befolkningsförändringen frÃ¥n Ã¥r till Ã¥r. Störst ökning av befolkningen beräknas ske i Strömstad, Göteborg och kommunerna runt Göteborg (figur 1). 

Länktips: 
Befolkningsprognos Västra Götaland 2017-2035
Rapport 2016:7 - Befolkningsprognos i Västra Götaland 2016-2030

Tabell 1. Invånare i Västra Götaland och dess hälso- och sjukvårdsnämndsområden 2016 samt prognos för 2035 (antal och andel av VG)

Befolkningsantal 2016-2035

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramvisning: Befolkningsmängd fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1984-2016 samt prognos för åren 2017-2021. Befolkningsförändring från tidigare år fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden för åren 1969-2016 samt prognos för 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1984-2016 (ingen prognos).
Kommentar: k (y-axeln) stÃ¥r för tusental. Befolkningsmängd: Uppgifterna avser förhÃ¥llandena den 31 december för valda Ã¥r enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari Ã¥ret efter. Befolkningsförändring definieras som skillnaden mellan folkmängden vid Ã¥rets början och Ã¥rets slut.

En förändrad befolkningsstruktur innebär ett förändrat tryck pÃ¥ vÃ¥rdinrättningarna i region. Fler invÃ¥nare, kräver generellt sett ökade vÃ¥rdinsatser och där med ocksÃ¥ mer vÃ¥rdresurser. Kunskap om befolkningsutvecklingen i regionen är sÃ¥ledes central för planeringen och resurstilldelningen av hälso- och sjukvÃ¥rden.

Störst procentuell befolkningstillväxt bland kommunerna i Västra Götaland de senaste tio Ã¥ren har Härryda kommun haft som vuxit med 14,5 procent, följt av Göteborg och Strömstad (13,7 respektive 13,1 procent). GullspÃ¥ng och Mellerud är de kommuner som minskat mest under samma period (-3,6 respektive -3,1 procent), följt av Dals-Ed, Sotenäs och Färgelanda (-2,2 till -2,5 procent). Även Grästorp, Bengtsfors, Vara, Orust, Essunga och Lysekil uppvisar en negativ befolkningsutveckling i detta avseende 2016 jämfört med 2006. Senaste Ã¥ret (2016) ökade dock befolkningen i samtliga kommuner i Västra Götaland förutom i Dals-Ed (figur 1).

Sedan början av 1990-talet har länet succesivt förtätats med ca 10 invÃ¥nare per kvadratkilometer (km2). Idag har Västra Götaland 70 invÃ¥nare/km2. Det kan jämföras med Stockholms län som har en befolkningstäthet pÃ¥ 347,8 invÃ¥nare/km2 och SkÃ¥ne län pÃ¥ drygt 120. Men befolkningen i Västra Götaland är mycket ojämnt fördelad över länets yta. Göteborgs kommun har idag en befolkningstäthet pÃ¥ 1242,8 invÃ¥nare per km2, vilket kan jämföras med Dals-Ed 6,6 (figur 2). 

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Uppgifterna för Göteborgs stadsdelsnämndsomrÃ¥den (SDN Gbg) visar befolkningstäthet för Göteborgs kommun totalt - inte per stadsdelsnämndsomrÃ¥den som kartan ger sken av.
Kommentar: Vid beräkning av befolkningstätheten (invånare/km²) sätts befolkningen den 31 december i relation till landarealen den 1 januari året därpå.

En anledning till att befolkningsmängden i Västra Götaland växer är att länet, de senaste 50 Ã¥ren (med nÃ¥gra fÃ¥ Ã¥rs undantag i), präglats av ett födelseöverskott, dvs. det har fötts fler än det har dött. Detta överskott förväntas fortsätta öka kraftigt de närmaste Ã¥ren och kulminera nÃ¥gon gÃ¥ng i början av 2020-talet.

Utveckling av antalet födda och avlidna har emellertid sett nÃ¥got olika ut i Västra Götalands olika delomrÃ¥den. Under slutet av 1990-talet och 2000-talets inledande decennium var det t.ex. endast HSN Göteborg och Västra som hade ett födelseöverskott i länet. Övriga omrÃ¥den uppvisade ett underskott; det föddes färre än det dog (figur 3). 

Göteborgsregionen har haft ett särskilt ökat födelseöverskott de senaste decennierna. Mellan 2000 och 2010 ökade exempelvis födelseöverskottet med över 500 procent; från 650 till dryga 3390 i HSN Göteborg. Överskottet berodde både på ett kraftigt ökat antal födslar och ett något minskat antal döda (figur 3).

2016 är det endast Norra hälso- och sjukvårdsnämndsområdet som uppvisar ett födelseunderskott, men prognosen ger vid handen att även detta underskott troligtvis kommer att vändas till ett överskott redan inom något år (figur 3).