Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Dödligheten i hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har varit i sjunkande under flera år, men är fortfarande betydande. Resultaten för Västra Götalandsregionen (VGR) skiljer sig dock inte från riket i stort. 

Vid hjärtinfarkt leder en blodpropp i de centrala kranskärlen snabbt till skada på hjärtmuskeln. Ju snabbare cirkulationen kan återupprättas genom reperfusion, desto mindre blir den bestående skadan på hjärtat. Reperfusion görs oftast med ballongsprängning, men kan även göras med blodproppslösande läkemedel eller bypass-kirurgi.

I såväl VGR som riket når man målet för andelen patienter som behöver sådan behandling, även om varken riket eller VGR alltid lyckas ge behandlingen inom utsatt tid.

Andelen patienter med hjärtinfarkt utan ST-höjning som kranskärlsröntgas inom 72 timmar är lägre i VGR än i riket, därtill finns det regionala skillnader.

Behandlingsmålen nås för flera andra viktiga utrednings- och behandlings-steg vid hjärtinfarkt. Däremot finns ytterligare områden där såväl riket som VGR skulle behöva nå något längre när det gäller att förebygga ny hjärtinfarkt och fortskridande hjärt- kärlsjukdom. Det gäller till exempel kontroll av blodtryck och blodfetter, samt rökstopp och fysisk träning.

Rapporteringen från SÄS-Borås är osäker på grund av tekniska problem med dataöverföringen till Swedeheart för perioden 2010-2014. Därför visas endast resultat för 2015, och för en del indikatorer för 2016, och framåt för SÄS-Borås. Se tidigare verksamhetsanalyser för rapportering gällande perioden före 2015.


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2017-09-27

Hjärtinfarkt

 

Död efter hjärtinfarkt

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 1987 till 2015

Täljare: Antal patienter som avlider inom 28 dagar efter hjärtinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för hjärtinfarkt (ICD10=I21, 20 år och äldre, och som registrerats i patientregistret under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Åldersstandardiserad letalitet. Mäter andelen som dör inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, dvs. ett kvalitetsmått på hur väl hela vårdkedjan fungerar.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under tidsperioden 1987 - 2015 har andelen döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt minskat betydligt, från cirka 48 % till 27 % i VGR och 26 % i riket. Andelen döda 28 dagar efter hjärtinfarkt är på samma nivå i VGR som i riket.

Skillnader inom regionen: Ej analyserat

Könsskillnader: Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

 

Vad visar indikatorn: Hjärtinfarkt orsakas av ett stopp, en blodpropp, i något av de blodkärl som förser hjärtat och hjärtmuskeln med blod. Hjärtmuskeln skadas snabbt ifall ett centralt kranskärl täpps till, och sådana allvarliga cirkulationsstörningar brukar synas på EKG som ST-höjning eller nytillkommet vänstergrenblock. Skadan på hjärtmuskeln minskar ifall cirkulationen snabbt årerupprättas. Reperfusionsbehandling syftar till att återställa blodcirkulationen, och det görs med ballongsprängning (PCI), blodproppslösande behandling (trombolys) eller genom bypass-operation. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, som reperfusionsbehandlats.

Målnivå: 85 % eller mer enligt Socialstyrelsen. Regionalt måltal 88 % eller mer. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl VGR som riket har andelen reperfunderade ökat från cirka 80 % år 2010 till drygt 90 % 2016. Fram till 2013 var andelen reperfunderade 4-5 procentenheter lägre i VGR än i riket, men 2016 görs reperfusionsbehandling nästan lika ofta i VGR som i riket och båda når målnivån.

Skillnader inom regionen: De avvikelser man ser för flertalet av sjukhusen förefaller vara tillfälliga variationer då dessa inte är konstanta över tid utan varierar från ett år till ett annat.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

 

 

Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion inom målsatt tid, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

 

Vad visar indikatorn: Ju snabbare blodcirkulationen till hjärtat kan återställas, desto mindre blir den bestående hjärtmuskelskadan. Reperfusionsbehandling skall därför ges så snart det är möjligt. Ballongsprängning (PCI) är förstahandsmetod, och måltiden för PCI är 90 minuter. Ifall transporttiden till ett PCI-center är 120 minuter eller mer, skall trombolys ges inom 30 minuter. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, där reperfusionsbehandling givits inom målsatt tid.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Socialstyrelsen. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid har ökat i såväl VGR som riket, från cirka 70 % till 75 % respektive 77 %. Varken regionen eller riket når målnivån.

Skillnader inom regionen: SkaS-Skövde når som enda sjukhus i regionen Socialstyrelsens mål om minst 90 % reperfunderade inom målsatt tid. Deras resultat har också under hela mätperioden varit bättre än riksgenomsnittet. Alingsås resultat ligger under riksgenomsnittet 2016. De övriga sjukhusen i regionen följer riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt inom 72 timmar

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt, icke-ST-höjning, som kranskärlsröntgats inom 72 timmar från inskrivning på hjärtavdelning, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Vid vissa hjärtinfarkter orsakar blodproppen inte ett komplett stopp av blodflödet, vilket ger en annan EKG-bild och dessa benämns icke ST-höjningsinfarkt. Kranskärlsröntgen är viktigt för att bedöma behov av ballongsprängning eller bypass-operation. Utredningen ska göras skyndsamt men inte lika akut som vid ST-höjningsinfarkt.

Indikatorn anger andelen patienter, 79 år och yngre, med icke ST-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som gjort undersökningen inom 72 timmar från inskrivning på hjärtavdelningen.

Målnivå: Regionalt måltal 85 % eller mer. Gäller för patienter under 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I VGR är andelen krans-kärlsröntgade patienter med icke ST-höjningsinfarkt 2016 64 %, i riket är motsvarande andel 79 %.

Skillnader inom regionen: Resultaten i VGR varierar mellan sjukhusen. SKAS Skövde utför fler kranskärlsröntgen inom 72 timmar än riket. NU-sjukvården, SU Sahlgrenska och SKAS Lidköping har resultat i nivå med riket. Övriga sjukhus ligger under nivån i riket.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 79 år och yngre. Såväl i riket som i VGR är andelen kranskärlsröntgande inom 72 timmar något lägre för kvinnor jämfört med män.

Blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter med blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST- höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Efter en hjärtinfarkt behöver man skydda hjärtat från nya blodproppar. Det görs med blodproppsförebyggande läkemedel. Den första tiden efter hjärtinfarkten används ofta en kombination av läkemedel, vanligen acetylsalicylsyra tillsammans med trombocythämmande läkemedel av typen ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare). Indikatorn visar andelen patienter, 79 år och yngre, som vid utskrivning efter ST-höjnings eller icke ST-höjningsinfarkt behandlas med ADP-receptorblockerare.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket har långsamt ökat sedan 2010 för att nå drygt 97 % 2016. Såväl VGR som riket når således rekommenderat mål.

Skillnader inom regionen: Samtliga sjukhus i VGR följer riksgenomsnittet, och samtliga klarar rekommenderat mål.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 79 år och yngre. I såväl riket som VGR är andelen kvinnor som behandlas med ADP-receptorblockerare lägre än andelen män. Skillnaden når statistisk säkerhet i riket men ej i VGR.

ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorblockerare vid utskrivning (RAAS-hämmare)

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter patienter med blodproppshämmande behandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiontensin II-receptorantagonist) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Vid riskfaktorer såsom diabetes, hypertoni eller hjärtsvikt, tidigare eller aktuell, rekommenderas tilläggsbehandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorantagonist). Behandlingen skyddar hjärtat, vilket innebär minskad risk att avlida, få ny hjärtinfarkt eller bli återinskriven för hjärtsvikt. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt och någon av ovanstående riskfaktorer som vid utskrivningen behandlas med RAAS-hämmare.

Målnivå: 90 % eller mer enligt Swedeheart, även en regional målnivå. Gäller för patienter yngre än 80 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket når det rekommenderade målet om minst 90 % behandlade.

Skillnader inom regionen: Resultaten för sjukhusen i VGR är generellt bättre eller på nivå motsvarande riksgenomsnittet. Även om resultaten för vissa sjukhus tangerar målnivån så är ingen avvikelse från rekommenderat mål statistiskt säker. SÄS Borås nivå är säkerställt högre än i riket och SU Mölndals nivå är säkerställt lägre än i riket.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 79 år och yngre. I såväl riket som i VGR var andelen kvinnor och män som behandlas med RAAS-hämmare lika.

Andel patienter som når mål för systoliskt blodtryck < 140 mm Hg 12 -14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat systoliskt blodtryck mindre än 140 mm Hg.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat systoliskt blodtryck mindre än 140 mm Hg.

Målnivå: 75 % eller mer enligt Swedeheart.

 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i VGR som når målet för rekommenderat blodtryck år 2015 är 72 %. VGR når således inte målnivån om minst 75 %. Andelen i riket som når det rekomenderade målet 2016 är 77 %.

Skillnader inom regionen: Tre sjukhus i VGR, Alingsås, Kungälv och SU-Östra når alla det rekommenderade målet om minst 75 % med systoliskt blodtryck < 140 mm Hg. NU-sjukvården och SU-Sahlgrenska har visserligen nivåer som 2016 är aningen lägre än utsatt mål, men skillnaden är inte statistiskt säker. SU-Mölndal, SkaS Skövde och SkaS-Lidköping når däremot ej uppsatt mål. SU-Mölndals och SkaS Skövdes nivåer är statistisk säkert lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 75 år och yngre. I VGR var det 10 procentenheter färre kvinnor än män som nådde målnivån för systoliskt blodtryck. I riket var skillnaden 6 procentenheter. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda.

Andel patienter som vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Ökad fysisk aktivitet är en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det kan ske genom egen träning, att patienten förskrivs fysisk aktivitet på recept eller att de deltagit i fysiskt träningsprogram. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Målnivå: 60 % eller mer enligt Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram har ökat i såväl VGR som riket, för att 2016 nå drygt 51 %. Varken riket eller VGR når rekommenderat mål om minst 60 %.

Skillnader inom regionen: Betydande variation ses i VGR där resultaten för Kungälv, SU-Mölndal och SU-Östra var bättre än i riket.  Alingsås,  SkaS-Lidköping och SU-Sahlgrenska når nivå motsvarande rikets, medan andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram vid övriga sjukhus i regionen är lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Andel patienter som vid uppföljning efter 12-14 månader når mål för LDL-kolesterol

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/l).

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

Vad visar indikatorn: Behandling av förhöjda blodfetter är ytterligare en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det sker oftast med hjälp av blodfettsänkande läkemedel, vanligen statiner. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för LDL-kolesterol (< 1,8 mmol/L eller minst 50 % reduktion).

Målnivå: 60 % eller mer, måltal enligt såväl Socialstyrelsen som Swedeheart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: VGR och riket når 2016 rekommenderat mål med  61 % respektive 60 %.

Skillnader inom regionen: Vid SU Sahlgrenska redovisade 2016 resultat bättre än målet för LDL-kolesterol. Övriga sjukhus i VGR redovisar resultat som är på samma nivå som riksgenomsnittet, förutom Alingsås som 2016 ligger under riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Andel patienter som slutat röka vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2016.

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader slutat röka.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden).

 Vad visar indikatorn: Tobaksrökning är en starkt bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom, varför rökstopp är viktigt för att förhindra ytterligare försämring efter en hjärtinfarkt. I behandlingen och uppföljningen av hjärtinfarkt ingår därför att hjälpa och stödja patienten att sluta röka. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare slutat röka.

Målnivå: 75 % eller mer enligt Socialstyrelsen.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nivån har varit relativt stabil över tid, där knappt 60 % av patienterna i såväl VGR som riket lyckats sluta röka. Varken VGR eller riket når således rekommenderat mål om minst 75 %.

Skillnader inom regionen: Sjukhusen i VGR redovisar resultat som i stort följer riksgenomsnittet. Ett undantag är Alingsås som 2016 ligger under riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2016 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Sammanställning hjärtsjukvård 2016

Andelar i procent (%). Åldersindelat på samma sätt som ovan. Ingen könsuppdelning.