Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Patientsäkerhet handlar ytterst om skydd mot vårdskada. En vårdskada är när en patient drabbas av en skada som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Inga vårdskador kan därför anses acceptabla och arbetet för en gemensam och stark patientsäkerhetskultur samt för att minska vårdskador måste prioriteras på alla nivåer.
Det politiskt övergripande målet är att minska förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner. Som grund för arbetet 2016 ligger Patientsäkerhetsplan 2016 (Appendix C) med mål och aktiviteter. Uppföljningen görs i denna patientsäkerhetsberättelse (Appendix B).
I dec 2016 kom SKL-rapporten Skador i vården på nationell- samt region- och landstingsnivå. Den redovisade skador och vårdskador baserat på drygt 58000 vårdtillfällen på akutsjukhus under januari 2013-juni 2016 med metoden markörbaserad journalgranskning (MJG). Av rapporten framkommer att det totala antalet vårdskador nationellt har minskat mellan första halvåret 2013 och motsvarande period 2016. Andel vårdtillfällen där patienter utlokaliseras ökar och frekvensen vårdskador är dubbelt så hög för utlokaliserade patienter, varför utlokaliseringar bör undvikas alternativt att ske på ett sätt som minimerar riskerna för patienterna. Kostnaden för den extra vårdtid på sjukhus som beror på vårdskador beräknas till ungefär 7 miljarder årligen. Data presenteras även på landsting/regionnivå och i Västra Götalandsregionen har andelen vårdtillfällen med vårdskador dessvärre ökat mellan första halvåret 2013 (4,8 %) och samma period 2016 (8,5 %). En djupare analys av utvecklingen i VGR under perioden 2013-2015 inom somatiska slutenvården av vuxna återfinns i rapporten Vårskadeutvecklingen och vårdresursanvändningen vid vårdskador i Västra Götalandsregionen som tagits fram under året. Kostnaderna enbart för de extra vårddygn som vårdskadorna medför beräknas uppgå till drygt 600 miljoner kronor årligen.
Utöver en ökande trend vad gäller vårdskador inom somatisk slutenvård ses även en ökande trend sedan 2013 gällande vårdplatsreduktion, medelbeläggningsgrad samt överbeläggningar sommartid. Medelbeläggningsgraden inom somatisk slutenvård för vuxna var rekordhög sommaren 2016 på 99 % vilket ökar risken för vårdskador påtagligt. En djupare analys återfinns i rapporten Vårdplatssituationen och patientsäkerheten i Västra Götalandsregionen sommaren 2016. En veckorapport gällande vårdplatssituation och beläggningsgrad, samt överbeläggningar och utskrivningsklara har tagits fram inför sommaren. Rapporten har fortsatt distribuerats till förvaltningarna även under hösten, då en fortsatt vårdplats- och beläggningsproblematik förelegat. Svårigheter att rekrytera och behålla kompetenser är en starkt bidragande faktor och det finns ett nära samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den höga beläggningsgraden är sannolikt bidragande till ökningen av vårdskador och åtgärder mot detta bör ses som ett prioriterat område för att stärka skyddet mot vårdskada.
Patientens och närståendes synpunkter på vården tas tillvara i verksamheterna. Klagomålen bemöts i större omfattning direkt i de berörda verksamheterna och registreras även i större omfattning i avvikelsehanteringssystemet. Antalet klagomål till Patientnämnderna har minskat något medan ansökningarna till Löf har fortsatt öka. Antalet klagomål till IVO gällande Västra Götalandsregionen är väsentligen oförändrat och andelen beslut där IVO riktar kritik ligger oförändrat kring 21-24 %.
Patienter och/eller närstående erbjuds rutinmässigt att delta i händelseanalyser vid vårdskador.
Patientsäkerhetsarbetet och dess resultat följs upp genom flera system för egenkontroll, där markörbaserad journalgranskning och Infektionsverktyget nu är väl etablerade. Den systematiska användningen av avvikelsehanteringssystemet och utredning med händelseanalyser, där metodstödet Nitha används i de flesta förvaltningarna, gör att brister i sjukvårdens processer kan identifieras och åtgärdas. Våra förvaltningar lämnar också ett betydande bidrag av händelseanalyser till den nationella Kunskapsbanken (Nitha) för lärande över förvaltnings- och vårdgivargränserna. En fortsatt ökad rapportering av skador ses, vilket kan tala för en ökad medvetenhet om patientsäkerhet hos personalen. Ytterligare insatser gällande återföring och kommunikation kring avvikelser behövs, där innehållet i Nitha Kunskapsbank kan utgöra en värdefull resurs.
Patientsäkerhetskulturen är avgörande för en hög patientsäkerhet och patientsäkerhetsronder används frekvent, ersatt i vissa förvaltningar med ”gå och förstå” (executive walk rounds). Gröna Korset med daglig styrning har nu blivit standard vid en av sjukhusförvaltningarna (SÄS) och allt fler förvaltningar följer efter. Att dagligen sätta fokus på säkerhet och lyfta risker och händelser, särskilt i kombination med förbättringsåtgärder, tycks stärka patientsäkerhetskulturen. En ökad medvetenhet om riskerna för vårdskador bidrar också till ökad inrapportering i avvikelserapporteringssystemet, till gagn för det gemensamma lärandet.
Samverkan mellan olika aktörer som sjukhus, primärvård och kommuner har fortsatt stärkts, dock osäkert om andelen utskrivningsklara patienter på sjukhusen har påverkats, vilket skulle bidra till en viss förbättring gällande vårdplatssituationen.
Infektionsverktyget i kombination med rekvisitionsdata används nu för att följa antibiotikaordinationer inom slutenvården. Stora insatser har gjorts i implementering av behandlingsriktlinjer, med bl.a. utbildningsinsatser för såväl läkare som sjuksköterskor särskilt om urinvägsinfektioner och lunginflammation, samt de vanligaste infektionerna i öppenvård. Mobilappen Strama VGR uppdateras kontinuerligt. Inom primärvården sker reflekterande möten med falldiskussioner samt reflektion över antibiotikaförskrivning på invid- och enhetsnivå. Varje enhet sammanfattar sina slutsatser om enhetens följsamhet till behandlingsriktlinjerna i en årlig självdeklaration. Stramas sammanställning av dessa blir ett viktigt underlag för det fortsatta arbetet att förbättra följsamheten inom primärvården. Antibiotika på recept fortsätter att minska, om än marginellt under 2016. Inom sjukhusvården ökar såväl totalanvändningen som valet av bredspektrumantibiotika. Smalspektrumanvändningen var för låg jämfört målet undantaget de förvaltningar som lyckats minska användningen av cefalosporiner påtagligt.
Regionens övergripande mål 2016 att incidensen vårdrelaterade infektioner på sjukhusförvaltningarna ska understiga 6 % uppnåddes, med en incidens i somatisk vård på 5,5 %. Data behöver dock tolkas med försiktighet då viss osäkerhet kring data föreligger. En interaktiv webbutbildning för att höja registreringskvaliteten i Infektionsverktyget har tagits fram och publiceras under våren 2017. Rapporter har distribuerats kvartalsvis som stöd i den lokala användningen av Infektionsverktyget i förbättringsarbetet. Under året har verksamhetsutvecklare utbildats i framtagning av data från Infektionsverktyget, vilket förväntas stimulera användningen ytterligare.
Följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler är integrerade i det fortlöpande patientsäkerhetsarbetet i verksamheterna på alla sjukhus. Regionövergripande resultat har förbättrats jämfört med 2015 och ligger strax över riksgenomsnittet. Ledningssystemen i flera förvaltningar har förstärkts för att säkerställa en god vårdhygienisk standard och för att förebygga infektioner. Någon regional bild av omfattningen av vårdrelaterad smittspridning och sjukdomsutbrott på sjukhusförvaltningarna har inte kunnat sammanställas.
Regionens övergripande mål att prevalensen trycksår kategori 2-4 inte ska överstiga 5 % uppnåddes inte. Punktprevalensmätning vecka 10 visade en prevalens kategori 1-4 på 13,8 % (i nivå med 2015). Förekomst av trycksår kategori 2-4 6,9 % (även detta i nivå med 2015).
Under 2016 har en kartläggning av arbetet med fall och fallprevention inom VGR slutförts. Resultatet av arbetet finns presenterat i dokumentet: Fallprevention inom Västra Götalands sjukhus. Här är framgångsfaktorer, kunskapsunderlag och praktiska tillämpningar samlade för att ge en översiktlig bild av de olika delarna i det fallförbyggande arbetet som stöd till förvaltningarna i det preventiva arbetet.
Sammanfattningsvis görs många goda insatser för att minska vårdskador, men arbetet behöver fortsätta och intensifieras för en hållbart minskande trend. Sambandet mellan hög beläggningsgrad gällande vårdplatser, arbetsmiljö och risken för vårdskador behöver beaktas för att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt förbättringsarbete.