Befolkningen i Västra Götaland
Sammanfattning
Behovet av hälso- och sjukvård i en region bestäms i hög grad av befolkningens struktur, sammansättning och förutsättningar. Det handlar om faktorer på olika nivåer - både direkta, så som befolkningsstorlek och ålder, och indirekta i form av t.ex. dess utbildningsnivå och ekonomi.
I Västra Götaland bor drygt 1,67 miljoner invånare. Länet har haft en kraftig befolkningsökning de senaste årtiondena och prognosen visar på en fortsatt befolkningstillväxt de kommande decennierna. Ökningen av antalet invånare i regionen beror bl.a. på positiva flytt- och födelsenetton; fler flyttar hit än lämnar och fler föds än dör. Samtidigt blir invånarna allt äldre. Nästan en femtedel (19 procent) av invånarna i Västra Götaland är idag 65 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar dessutom att andelen äldre kommer att fortsätta öka. Invånare 80 år eller äldre beräknas t.ex. öka med 65 procent 2035, jämfört med idag.
Västra Götaland är ett av landets största län sett till yta och befolkningen är ojämnt spridd över regionen. Det finns stora geografiska och sociala skillnader. En tredjedel av regionens befolkning är exempelvis centrerade till Göteborgs stad, två tredjedelar till Storgöteborg (Göteborgs stad med kranskommuner).
Andelen 65 år eller äldre varierar mellan 11 och 34 procent bland länets kommuner och Göteborgs stadsdelar och andelen utrikesfödda varierar mellan 5 och 25 procent. Några av kommunerna i Göteborgsområdet är vidare bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare läge i vissa andra kommuner som t.ex. Trollhättan, Åmål, Gullspång och Bengtsfors. Skillnaderna är desstuom stora även inom kommuner. I Göteborg förvärvsarbetar t.ex. över 80 procent av invånarna i stadsdelsnämndsområdet Örgryte-Härlanda medan motsvarande andel i Angered är under 60 procent.
Avsnittet kommer att uppdateras med data för år 2017 i slutet av augusti 2018.
Västra Götaland och befolkningens vårdbehov
Västra Götalands län är ett till ytan stort och brokigt sammansatt län. Här samsas städer och samhällen i olika storlekar och naturen växlar friskt mellan bl.a. skogar, slätter, åkermark, kustlandskap, hav och insjöar. Länet omfattar hela landskapet Bohuslän, huvuddelarna av Dalsland och Västergötland samt mindre delar av Halland (Lindome socken) och Värmland (Södra Råda socken). Det består av totalt 49 kommuner och bebos av drygt 1,6 miljoner människor i olika åldrar, ojämnt fördelade över länets yta.
Länets demografiska och strukturella sammansättning är av central betydelse både sett till förutsättningarna att bedriva hälso- och sjukvård och hur behovet av denna vård ser ut bland dess invånare. Hälsa bestäms nämligen till stor del av invånarnas skilda livsvillkor och dess genetiska bagage. Samhällsutvecklingen avgör dels sjukvårdens resursbehov givet ambitionen att ge vård på lika villkor, dels av förutsättningarna att finansiera detta resursbehov med i huvudsak skattepengar - en grundpelare för svensk hälso- och sjukvård.
Västra Götalandsregionen har ett omfattande vårdutbud fördelat över länet. Här finns exempelvis 19 sjukhus inriktade mot patienter som behöver specialistsjukvård och invånarna i regionen kan välja bland cirka 200 vårdcentraler och ännu fler tandläkarmottagningar. Sedan 2015 är Västra Götaland indelad i fem hälso- och sjukvårdsnämndsområden (HSN) med politiskt utsedda ledamöter. Nämndernas uppgift är att verka för god vård och hälsa på lika villkor. De har ett befolkningsansvar vilket bl.a. innebär att de ska säkerställa befolkningens vårdbehov, verka för en förbättrad folkhälsa samt säkra tillgången till regionens vårdinsatser och anpassning för funktionsnedsättningar.
Länktips:
För att bättre kunna förstå utvecklingen av hälso- och sjukvården i Västra Götaland ges i det följande en övergripande bild av några av de demografiska och strukturella faktorer som direkt eller indirekt påverkar denna. På en övergripande nivå handlar det framförallt om att befolkningen i länet blir allt fler samt att vi blir allt äldre, vilket i sin tur bl.a. beror på en ökad inflyttning, en större invandring, ökade födelseantal, högre utbildning och ökad sysselsättningsgrad.
Statistiken presenteras så långt det är möjligt utifrån de fem hälso- och sjukvårdsnämndeområdena (HSN), de 49 kommunerna samt de tio stadsdelsnämndsområdena i Göteborgs kommun (SDN) och bygger i huvudsak på uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB).
En kraftigt växande befolkning
Befolkningsmässigt är Västra Götaland Sveriges näst största län med mer än en sjättedel av Sveriges befolkning. Totalt bor här drygt 1,67 miljoner invånare. En tredjedel av dessa är bosatta i Göteborg. Dals-Ed är den befolkningsmässigt minsta kommunen med 4777 invånare 2016.
Invånarna i Västra Götaland har genom åren blivit allt fler. På ett halvt sekel har antalet invånare växt med ca 25 procent. Under 2016 växte Västra Götalands befolkning, liksom Sveriges, rekordmycket. Drygt 23.000 fler västra götalänningar fanns vid årets slut jämfört årets början.
Länktips:
Kvartal 4:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 3:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 2:2016 - Utveckling Västra Götaland
Kvartal 1:2016 - Utveckling Västra Götaland
Befolkningsökningen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Under 2000-talet har den dock varit som störst i HSN Västra och HSN Göteborg och prognosen visar att dessa båda områden också kommer att ha fortsatt störst befolkningstillväxt de närmaste decennierna. I HSN Göteborg förväntas exempelvis befolkningen ha ökat med närmare en fjärdedel (24,2 procent) 2035. Lägst befolkningstillväxt beräknas HSN Östra och Norra ha (tabell 1 och figur 1).
Sett till länet som helhet förväntas Västra Götalands befolkning fortsätta växa till drygt 1,95 miljoner invånare år 2035. Det innebär 285 000 fler invånare jämfört med dagens befolkning och betyder drygt 15.000 fler invånare i genomsnitt för varje år. Befolkningstillväxttakten väntas dock succesivt avstanna något efter 2020 om man ser till den beräknade befolkningsförändringen från år till år. Störst ökning av befolkningen beräknas ske i Strömstad, Göteborg och kommunerna runt Göteborg (figur 1).
Länktips:
Befolkningsprognos Västra Götaland 2017-2035
Rapport 2016:7 - Befolkningsprognos i Västra Götaland 2016-2030
Tabell 1. Invånare i Västra Götaland och dess hälso- och sjukvårdsnämndsområden 2016 samt prognos för 2035 (antal och andel av VG)
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramvisning: Befolkningsmängd fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1968-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1984-2016 samt prognos för åren 2017-2021. Befolkningsförändring från tidigare år fördelat på kön går att visa för Västra Götaland (totalt) samt för respektive hälso- och sjukvårdsnämndsområden för åren 1969-2016 samt prognos för 2017-2035; för Västra Götalands kommuner för åren 1969-2016 samt prognos för åren 2017-2030; för respektive stadsdelsnämndsområden i Göteborg för åren 1984-2016 (ingen prognos).
Kommentar: k (y-axeln) står för tusental. Befolkningsmängd: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december för valda år enligt den regionala indelning som gäller den 1 januari året efter. Befolkningsförändring definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut.
En förändrad befolkningsstruktur innebär ett förändrat tryck på vårdinrättningarna i region. Fler invånare, kräver generellt sett ökade vårdinsatser och där med också mer vårdresurser. Kunskap om befolkningsutvecklingen i regionen är således central för planeringen och resurstilldelningen av hälso- och sjukvården.
Störst procentuell befolkningstillväxt bland kommunerna i Västra Götaland de senaste tio åren har Härryda kommun haft som vuxit med 14,5 procent, följt av Göteborg och Strömstad (13,7 respektive 13,1 procent). Gullspång och Mellerud är de kommuner som minskat mest under samma period (-3,6 respektive -3,1 procent), följt av Dals-Ed, Sotenäs och Färgelanda (-2,2 till -2,5 procent). Även Grästorp, Bengtsfors, Vara, Orust, Essunga och Lysekil uppvisar en negativ befolkningsutveckling i detta avseende 2016 jämfört med 2006. Senaste året (2016) ökade dock befolkningen i samtliga kommuner i Västra Götaland förutom i Dals-Ed (figur 1).
Sedan början av 1990-talet har länet succesivt förtätats med ca 10 invånare per kvadratkilometer (km2). Idag har Västra Götaland 70 invånare/km2. Det kan jämföras med Stockholms län som har en befolkningstäthet på 347,8 invånare/km2 och Skåne län på drygt 120. Men befolkningen i Västra Götaland är mycket ojämnt fördelad över länets yta. Göteborgs kommun har idag en befolkningstäthet på 1242,8 invånare per km2, vilket kan jämföras med Dals-Ed 6,6 (figur 2).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Uppgifterna för Göteborgs stadsdelsnämndsområden (SDN Gbg) visar befolkningstäthet för Göteborgs kommun totalt - inte per stadsdelsnämndsområden som kartan ger sken av.
Kommentar: Vid beräkning av befolkningstätheten (invånare/km²) sätts befolkningen den 31 december i relation till landarealen den 1 januari året därpå.
En anledning till att befolkningsmängden i Västra Götaland växer är att länet, de senaste 50 åren (med några få års undantag i), präglats av ett födelseöverskott, dvs. det har fötts fler än det har dött. Detta överskott förväntas fortsätta öka kraftigt de närmaste åren och kulminera någon gång i början av 2020-talet.
Utveckling av antalet födda och avlidna har emellertid sett något olika ut i Västra Götalands olika delområden. Under slutet av 1990-talet och 2000-talets inledande decennium var det t.ex. endast HSN Göteborg och Västra som hade ett födelseöverskott i länet. Övriga områden uppvisade ett underskott; det föddes färre än det dog (figur 3).
Göteborgsregionen har haft ett särskilt ökat födelseöverskott de senaste decennierna. Mellan 2000 och 2010 ökade exempelvis födelseöverskottet med över 500 procent; från 650 till dryga 3390 i HSN Göteborg. Överskottet berodde både på ett kraftigt ökat antal födslar och ett något minskat antal döda (figur 3).
2016 är det endast Norra hälso- och sjukvårdsnämndsområdet som uppvisar ett födelseunderskott, men prognosen ger vid handen att även detta underskott troligtvis kommer att vändas till ett överskott redan inom något år (figur 3).