Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Efter sjukhusvistelse för akut sjukdom, oavsett vilken, räknar man vid utskrivningen med att patienternas tillstånd är så stabilt och välbehandlat, och uppföljningen så välplanerad att de inte oplanerat närmaste dagarna skall behöva återinskrivas för samma sjukdom. Ej heller att de skall behöva återinskrivas för någon virusinfektion eller annan infektion som de smittats av, eller drabbats av, under vårdtiden. Andelen som trots allt återinskrivs bör vara låg, men inte alltför låg då det skulle leda till orimlig överbehandling av många patienter. Inom vuxensjukvården finns inom vissa områden riktvärden för acceptabel återinskrivningsfrekvens. Några sådana riktnivåer finns inte för barnsjukvården.

Sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen (VGR) vill därför prova att införa sådana riktvärden för två vanliga sjukdomstillstånd hos barn under 6 års ålder; ett om maximalt 5 procents oplanerad återinskrivning inom 7 dagar efter sjukhusvård för gastroenterit (magsjuka), och ett om maximalt 3 procent efter sjukhusvård för astma och obstruktiva andningsbesvär.

Resultaten visar att oplanerad återinskrivning efter sjukhusvård för gastroenterit minskat så att frekvensen de senaste åren stabiliserats runt 4 procent. VGR når således rekommenderat mål om högst 5 procent oplanerat återinskrivna efter sjukhusvård för gastroenterit. Vissa inomregionala skillnader finns men tolkning av sjukhusspecifika resultat för enstaka år skall göras med försiktighet på grund av slumpvariation.

För astma och obstruktiva andningsbesvär ses inte någon sådan förbättring över tid. VGR når inte heller rekommenderat mål om högst 3 procent, vilket de senaste två åren framförallt beror på en hög återinskrivningsfrekvens vid SU.       


Publicerad 2017-06-07 Uppdaterad 2018-06-07

Oplanerad återinskrivning inom sju dagar efter sjukhusvård för gastroenterit

Källa: Vega

Vilket år avses: Tidsserie, 2009 – 2017 (Figur 1) respektive rullande perioder om två år under samma tidsperiod (Figur 2).

 

Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuellt år/period varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 och E86.9 som huvuddiagnos).

Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuellt år/period på grund av gastroenterit (ICD10-kod A08, A09 och E86.9 som huvuddiagnos).

Vad visar indikatorn: Byte av vårdnivå, från till exempel en intensivvårdsavdelning till vårdavdelning, eller från vårdavdelning till hemmet, är alltid förenat med viss risk. Syftet är förstås att patientens tillstånd skall vara så stabilt, och patient och föräldrar så väl förberedda, att byte av vårdnivå skall kunna genomföras utan problem eller risk för patienten. En oplanerad återinskrivning anses därför vara en indikation på att processen inte varit optimal.

Oplanerad återinskrivning efter sluten sjukhusvård för gastroenterit hos barn 0-6 år kan ha flera orsaker. Sådana orsaker kan till exempel vara att patientens tillstånd inte varit tillräckligt stabilt för att klara utskrivning, att instruktioner och råd inför utskrivningen inte varit tillräckligt tydliga, eller att barnet smittats av annan infektion under vårdtiden på sjukhuset.

Målnivå: Det finns inga nationellt erkända målnivåer att referera till. Inför att den första rapporten skulle publiceras i maj 2015 rekommenderade sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen en målnivå om högst 6 %, en nivå som gällde till och med år 2016. Från och med år 2017 är måltalet sänkt till högst 5 %.

Skillnader inom regionen: Andelen barn som oplanerat återinskrevs inom sju dagar efter sjukhusvård för gastroenterit (Figur 1) ökade under perioden 2009 till 2012/2013 för att därefter minska igen så att nivån från år 2015 varit stabil kring 4 %. VGR når således år 2017 målet om högst 5 %. Viss variation ses dock vid de olika sjukhusen. Vid NU-sjukvården har andelen under i princip hela mätperioden varit under 5 procent. Vid SkaS sågs en topp under 2013/2014, därefter har den oplanerade återinskrivningsfrekvensen varit under 4 %. SU hade en topp 2016, men 2017 är man nere på 3 %. Vid SÄS ses två höga toppar, dels 2013 och dels 2017. övriga år har andelen varit under 4 %. Figur 2 visar frekvensen oplanerad återinskrivning per rullande 2-årsperiod vilket minskar effekten av tillfälliga variationer.

Oplanerad återinskrivning inom sju dagar efter sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär

Källa: Vega

Vilket år avses: Tidsserie, 2009 – 2017 (Figur 3) respektive rullande perioder om två år under samma tidsperiod (Figur 4).

Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuellt år/period varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos).

Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuellt år/period på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos).

Vad visar indikatorn: Byte av vårdnivå, från till exempel en intensivvårdsavdelning till vårdavdelning, eller från vårdavdelning till hemmet, är alltid förenat med viss risk. Syftet är förstås att patientens tillstånd skall vara så stabilt, och patient och föräldrar så väl förberedda, att byte av vårdnivå skall kunna genomföras utan problem eller risk för patienten. En oplanerad återinskrivning anses därför vara en indikation på att processen inte varit optimal.

Oplanerad återinskrivning efter sluten sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär hos barn 0-6 år kan ha flera orsaker. Sådana orsaker kan till exempel vara att patientens tillstånd inte varit tillräckligt stabilt för att klara utskrivning, att instruktioner och råd inför utskrivningen inte varit tillräckligt tydliga, att instruktioner om eventuella andningshjälpmedel och inhalatorer inte varit tillräckligt tydliga, att eventuell uppföljning i öppenvården inte planerats, eller att barnet smittats av annan infektion under vårdtiden på sjukhuset.

Målnivå: Det finns inga nationellt erkända målnivåer att referera till. Inför att den första rapporten skulle publiceras i maj 2015 rekommenderade sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen en målnivå om högst 3 procent. I nuläget finns ingen strävan att sänka målnivån. Målnivån skall ej heller vara alltför låg då det för alltför många barn skulle innebära orimligt långa vårdtider och överbehandling.

Skillnader inom regionen: Andelen barn som oplanerat återinskrivs inom sju dagar efter sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär har i VGR de senaste åren varit över 3 % (Figur 3). VGR når således inte rekommenderad målnivå. Det beror framförallt på att SU de senaste två åren haft en oplanerad återinskrivningsfrekvens på cirka 5 %. Vid de övriga sjukhusen i VGR är frekvensen 3 % eller lägre. Figur 4 visar frekvensen oplanerad återinskrivning per rullande 2-årsperiod vilket minskar effekten av tillfälliga variationer.