Antibiotika

Sammanfattning

Omfattningen av antibiotikaresistens varierar kraftigt mellan olika länder på grund av stora skillnader i antibiotikaanvändning och hygienrutiner. Även i Sverige ökar andelen resistenta bakterier vid våra vanligaste infektioner. En internationell rörlighet av varor, livsmedel och människor bidrar till en allt snabbare spridning av resistenta bakterier.

Flera faktorer påverkar utvecklingen:

Det resistensförebyggande arbetet (rationell antibiotikaanvändning och minskad smittspridning).
Uppkomst och spridning av nya typer av resistenta bakterier.
Utveckling av nya behandlingsalternativ för infektioner, särskilt nya antibiotika och vacciner.
Utvecklingen i samhället beträffande hälsa, resande, migration, handel och livsmedelsproduktion.

I Sverige är antibiotikaförbrukningen inom såväl human som veterinärmedicinen jämförelsevis låg, och Västra Götaland har minskat antalet antibiotikarecept med 25 % sedan 2012. Från att ha varit ett av de tre mest högförskrivande landstingen tillhör Västra Götalandsregionen numera de 11 landsting med lägst förskrivning i landet. Under 2017 minskade antalet antibiotikarecept i Västra Götaland med ytterligare 2 % jämfört med 2016.

Variationen är dock stor mellan olika kommuner vilket kräver fortsatta insatser.

I december 2017 var det fyra kommuner som låg under målet 250 recept/1000 invånare och år; Dals-Ed, Essunga, Lidköping och Grästorps kommun. Antalet recept per invånare var vid detta tillfälle lägst i Grästorps kommun (221 recept/1000 invånare och år) och högst i Öckerö kommun (348 recept/1000 invånare och år).

Regionens sjukhus fortsätter att minska sin användning av resistensdrivande medel, men den totala användningen av antibiotika till inneliggande patienter ökar.

Kungälvs sjukhus minskar dramatiskt sin användning av cefalosporiner liksom SkaS. Västra Götalandsregionen tillhör de landsting i landet som använder minst av de resistensdrivande antibiotikaklasserna cefalosporiner och kinoloner.

Mer information om Stramas nationella och regionala arbete mot antibiotikaresistens finns att tillgå på strama.se samt vgregion.se/strama

Skriven av Samuel Adamsson Eryd, John Karlsson Sondell

Publicerad 2018-05-18 Uppdaterad 2018-05-18

Antibiotika på recept

Antibiotikaanvändningen 2016 per kommun

Antal recept per 1000 invånare.

Antibiotikaanvändningen 2017 per kommun

Antal recept per 1000 invånare.

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: Kartbilderna: 2016, 2017
Diagrammet: 2012-2017

Täljare: Antal uthämtade antibiotikarecept (ATC-kod: J01 exklusive metenamin (J01XX05)).

Nämnare: Antal folkbokförda invånare.

Vad visar indikatorn: Antibiotikaresistens är ett snabbt växande globalt hot. Antibiotikaanvändningen är kopplad till både uppkomst och spridning av resistens. Regionala Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) bedriver ett aktivt arbete med att öka följsamheten till behandlingsriktlinjerna och därmed minska onödig antibiotikaförskrivning och resistensutveckling.

Måltal: Nationellt finns ett mål om att minska till 250 antibiotikarecept/1000 invånare.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i Västra Götalandsregionen har minskat med 2 % under 2017 jämfört 2016. Västra Götaland tillhör de 11 regioner/landsting med lägst förskrivning i landet.

Skillnader inom regionen: Spridningen i antal recept per kommuninvånare är stor i regionen. Grästorp, Essunga, Dals-Ed och Lidköpings kommun fortsätter att ligga under målet på 250 recept/1000 invånare och år. Antalet recept per kommuninvånare är lägst i Grästorps kommun (221 recept/1000 invånare och år) och högst i Öckerö kommun (348 recept/1000 invånare och år).

Könsskillnader: Ej analyserat

Intravenösa antibiotika

Källa: Concise, försäljningsstatistik från E-hälsomyndigheten

Vilka år avses: 2017

Kommentar: Indikatorn har varit föremål för ändringar under åren, framförallt avseende vilka olika antibiotika som skall ingå. Siffrorna i ovanstående diagram baseras på 2017 års definition.

Täljare: Antal definierade dygnsdoser (DDD) bensylpenicillin (ATC-grupp J01CE01) och kloxacillin (ATC-grupp J01CF02).

Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ATC kod: J01CE01), kloxacillin (J01CF02), cefuroxim (J01DC02), cefotaxim (J01DD01), ceftazidim (J01DD02), ceftriaxon (J01DD04), piperacillin/tazobactam (J01CR05).

Vad visar indikatorn: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att särskilt följa upp hur stor andel av intravenösa antibiotika på sjukhuskliniker som utgörs av penicilliner. Strama bedriver ett aktivt arbete med att försöka minska användningen av cefalosporiner och piperacillin/tazobactam.

Måltal: Målet är att 70% av intravenösa antibiotika skall utgöras av penicilliner. Målet för Västra Götalandsregionen är en minskning med 10% under perioden 2015-2017. Måltalet bör sättas individuellt för varje sjukhusförvaltning beroende på nuläget.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Rekvisition av antibiotika per vårddygn ökar, senaste året med knappt 6 %, främst på grund av sjunkande antal vårddygn. Under 2016 var andelen penicilliner på regionens sjukhus strax över 60% i genomsnitt.

Skillnader inom regionen: Det är stor spridning mellan regionens sjukhus. Statistiken tar dock inte hänsyn till eventuella skillnader i patient- och diagnossammansättning. På SkaS liksom i regionen som helhet ökar användningen av penicillin. Alingsås och SÄS fortsätter att förbruka mer penicilliner och mindre parenterala cefalosporiner. Kungälvs sjukhus har kraftigt minskat användningen av parenterala cefalosporiner.

Könsskillnader: Ej analyserat