Hälso- och sjukvårdsbarometern är en nationell undersökning som mäter hur svenska medborgare, 18 år eller äldre, uppfattar hälso- och sjukvården i det egna landstinget/regionen. Målet med undersökningen är att fånga attityder, förväntningar och erfarenheter hos tidigare, nuvarande och framtida patienter.

Samtliga landsting och regioner i Sverige deltar årligen i undersökningen som samordnas av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Sedan 2002 medverkar Västra Götalandsregionen med extraurval genom de lokala hälso- och sjukvårds­nämnderna. År 2017 uppgick antal respondenter till 7 590 i Västra Götaland och till 41 174 i Sverige som helhet.

Förändrad metodik

Undersökningen har sitt ursprung i den tidigare så kallade Vårdbarometern som startade 2001. Det nya namnet, Hälso- och sjukvårdsbarometern, antogs i samband med att undersökningen gjordes om i grunden inför 2016 års mätning. Då moderniserades bland annat undersökningsmetodiken och man började tillämpa en mixad datainsamlingsmetod (webbenkät cirka 85% och telefonintervjuer cirka 15%). Vidare förkortades frågeformuläret radikalt och möjligheten att besvara frågorna på åtta olika språk erbjöds.

Syftet med förändringen var framförallt att öka tillförlitlighet genom bättre representativitet i olika befolkningsgrupper samt att öka svarsbenägenheten totalt sett. Metoden har bidragit till en mer korrekta köns- och åldersfördelningar samt fler utrikes födda personer, vilket leder till mer pålitliga och korrekta resultat.

Tidsserier och jämförbara resultat 2016-2017

Förändringarna i metod och frågeformulär har medfört att resultatjämförelser med tidigare års Vårdbarometer försvårats. Vi rekommenderar därför att 2016 års mätresultat betraktas som ny baselinemätning och att jämförelser med tidigare års mätresultat snarare ses som tendenser och pekar på riktning snarare än som säkerställda skillnader. Tidsserierna för respektive fråga redovisas övergripande, men fokus i följande avsnitt ligger på jämförelser de senaste två åren (2016 och 2017).

För resultat av frågor som ställts i tidigare undersökningsomgångar, innan 2016, hänvisas till tidigare upplaga av Verksamhetsanalysen.

Resultatredovisning

Resultaten av Hälso- och sjukvårdsbarometern redovisas årligen i februari-mars. Förutom här i Verksamhetsanalysen redovisas resultatet också på SKL:s hemsida i form av en årlig rapport. Det är också möjligt att ta del av underlaget i det interaktiva verktyget för kvalitets- och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård; Vården i siffror. 

Länk till Årsrapport, SKL

Länk till Vården i siffror

Tillgång till vård

2017 ansåg 82 procent av befolkningen i Västra Götaland att de hade tillgång till den vård de behövde, ett resultat som tangerar föregående års mätning. De tillfrågade tar i undersökningen ställning i frågan genom att i olika grad instämma eller ta avstånd från påståendet: ”Jag har tillgång till den vård jag behöver.”

Under första årtiondet av 2000-talet ökade andelen som ansåg sig ha tillgång till sjukvården succesivt för att efter 2010 ta en ny riktning. Mellan 2010 och 2015 minskade andelen som ansåg sig ha tillgång till behövd vård i regionen från 81 procent till 75 procent. 2016 sker en kraftig ökning, men denna ska framförallt betraktas som ett resultat av den förändrade mätmetoden. Möjligen skulle 2017 års resultat kunna peka mot att andelen som anser att de har tillgångtill den vård de behöver inte längre minskar – vilket är tvärt emot utvecklingen i landet i stort (se figur 1).

Jämfört med övriga regioner/landsting är det en något lägre andel som tycker att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de är i behov av i Västra Götaland. Regionen hamnar under riksgenomsnittet i detta avseende. Det finns förhållandevis små skillnader mellan Västra Götalands olika nämndområden. I Göteborg och Södra hälso- och sjukvårdsnämndområdet instämmer man i något lägre grad än övriga (se figur 1)

Genom att klicka på figur 1 nedan kan du välja att visa resultaten per hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Utvecklingen över tid går inte att hänföra någon specifik grupp. Den drivs på i samma riktning såväl bland män och kvinnor som respondenter i olika åldersgrupper och med olika utbildningsbakgrund. Skillnaden inom grupperna är vidare tämligen små. Äldre och lågutbildade upplever förvisso i något högre utsträckning att de har tillgång till vården än övriga (figur 2).

Störst skillnader får vi om vi ser till respondenternas upplevda hälsotillstånd där det skiljer nästan 30 procentenheter. 57 procent av dem som anser sig ha dåligt hälsotillstånd upplever att de har tillgång till den vård de behöver, vilket ska jämföras med dem som tycker sig ha bra hälsa där 86 procent gör samma bedömning. 

Det går också att skönja skillnader sett till utländsk bakgrund där respondenter födda utanför Norden och speciellt utanför Europa i lägre grad anser sig ha tillgång till den vård de behöver.

Genom att klicka på figur 2 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även visa resultat från 2016 samt antal respondenter, konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Jag har tillgång till den hälso- och sjukvård jag behöver." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Befolkningens uppfattning om väntetiderna till vården mäts i Hälso- och sjukvårdsbarometern genom två påståenden. De tillfrågade får instämma eller ta avstånd på en femgradig skala till huruvida man upplever att väntetider till besök och behandling på sjukhusen, respektive besök till vårdcentraler, är rimliga.

Väntetider till sjukhusen

Drygt två femtedelar (42 procent) av befolkningen i Västra Götaland ansåg 2017 att väntetiderna till besök och behandling på sjukhusen var rimliga. Motsvarande andel sett till riket i övrigt ligger på drygt hälften (51 procent). Att regionen ligger under riksgenomsnittet i det här avseendet är ingen ny företeelse. Skillnaden har gått att skönja sedan mätningarna av uppfattningen om väntetiderna startade 2010. I jämförelse med samtliga regioner/landsting i Sverige faller Västra Götaland sämst ut i detta avseende.

Under de första fem mätåren pendlade andelen som instämde i påståendet mellan 30 och 38 procent i Västra Götaland. Ungefär lika många tog avstånd från påståendet. Och riksgenomsnittet låg i genomsnitt på 6 procentenheter över.

I och med de nya mätmetoderna som tillämpades från och med 2016 ökade andelen som ansåg att väntetiderna var rimliga med ungefär 10 procentenheter. Det gällde både för Västra Götaland specifikt och riket generellt. Resultatet ska betraktas mot bakgrund av den förändrade mätmetodiken och inte som en reell ökning i sig. 

2017 års mätning visar på en svag minskning i andelen instämmande i påståendet om rimliga väntetider till sjukhusen - både i Västra Götalandsregionen och i Sverige generellt.

Det råder en del skillnader inom Västra Götalands olika nämndområden i uppfattningen om väntetider till sjukhusen. De boende i Göteborgs hälso- och sjukvårdnämndområde instämmer i lägst utsträckning i påståendet att väntetiderna till sjukhusen är rimliga (37 procent). Detta kan jämföras med andelen instämmande i Östra nämndområdet som är knappt hälften (49 procent).

Uppfattningarna om väntetider bör ses både mot bakgrund av att regionens väntetidsrapportering visar att antalet väntande till första besök på sjukhus har ökat de senaste åren i Västra Götaland och det faktum att uppfattningarna kan vara ett resultat av ökade krav och förväntningar på samhället i allmänhet.

Väntetider till vårdcentraler

Det är något fler som anser att väntetiderna till besök vårdcentralerna i Västra Götaland är rimliga, jämfört med till sjukhusen. Men bedömningen ligger likväl signifikant under riksgenomsnittet. 57 procent anser att väntetiderna till besök till vårdcentraler i Västra Götaland är rimliga, vilket kan jämföras med motsvarande andel för övriga riket som ligger på 61 procent.

Sedan 2014 tenderar Västra Götaland att tappa något i jämförelsen med riksgenomsnitt, vilket indikerar ett svagt trendbrott jämfört med tidigare, då skillnaderna tidigare varit marginell eller obefintlig. Liknande resultat sågs även i nationell patientenkät primärvård, där andelen patientupplevd tillgänglighet minskat något sedan 2010.

Genom att klicka på figur 3 nedan kan du välja att visa resultaten fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde. Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus [respektive vårdcentral/hälsocentral] rimliga." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen

Hur respondenterna bedömer väntetiden till sjukhusen och vårdcentralerna hänger samman med ålder och välmående. Ålder korrelerar positivt med bedömning av väntetider. Äldre tycker med andra ord än yngre att dessa är rimliga och det är framförallt dem som är 70 år eller äldre som skiljer ut sig i detta avseende.

Resultatet slår även igenom i utbildningsbakgrund, men denna variabel hänger intimt samman med ålder såtillvida att de äldre är överrepresenterade i gruppen med grundskoleutbildning som högsta utbildning. Då det finns ett samband med befolkningens svar och dess utbildningsnivå är denna inte sällan därför ytterst relaterad till ålder. Så också i detta avseende.

De som bedömer att det egna hälsotillståndet är dåligt tycker i avsevärt större utsträckning än övriga att väntetiderna såväl till sjukhusen som till vårdcentralerna inte är rimliga (figur 4).

Genom att klicka på figur 4 nedan kan du välja att visa resultaten  uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl. VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "I mitt/min landsting/region är väntetider till besök och behandling på sjukhus [respektive vårdcentral/hälsocentral] rimliga." Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

I ett institutionsperspektiv är förtroendet för hälso- och sjukvården hög i Sverige. I jämförelse med andra institutioner hamnar denna i topp tätt följt av förtroendet för universitet/högskolor, polisen, radio/TV samt domstolarna (se t.ex. SOM-institutet).

Förtroendekapitalet för hälso- och sjukvården i Sverige. Andelen som har stort eller ganska stort förtroende för hälso- och sjukvården som helhet varierar mellan 46 och 72 procent i de olika landstingen/regionerna. I Västra Götaland landar denna andel på 57 procent, vilket är signifikant lägre än riksgenomsnittet.

Befolkningen i Västra Götaland har också i lägre utsträckning än invånarna i landet i övrigt, förtroende för såväl sjukhusen som vårdcentraler. Det råder emellertid vissa inomregionala skillnader i bedömningen av förtroendet för sjukhusen. I Västra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet har t.ex. 70 respektive 71 procent av befolkningen ganska eller mycket stort förtroende för sjukhusen, medan motsvarande andel i Norra nämndområdet ligger drygt 11-12 procentenheter lägre.

Utvecklingstrenden de senaste åren har indikerat ett succesiv försvagat förtroende för hälso- och sjukvården, såväl för sjukhusen som för vårdcentraler. För de senare innebär detta en vändning efter flera år av ökat förtroendekapital. Förändringen är inte unik för Västra Götaland utan följer den nationella trenden.

Sedan 2016 tillfrågas respondenterna som deltar i undersökningen också om vilket förtroende de har för 1177 Vårdguiden i olika plattformar (via telefon och webb). Nytt för årets mätning var att även förtroendet för 1177 e-tjänster efterfrågades. Resultatet ger vid handen att förtroendet för 1177 Vårdguide är jämförelsevis högt i regionen sett till såväl tjänsten förmedlad via telefon som webb. Västra Götaland hamnar något över riksgenomsnittet i dessa avseenden, samtidigt som förtroendet för 1177 e-tjänster är något lägre.

Genom att klicka på figur 5 nedan kan du välja att visa resultaten samt per hälso- och sjukvårdsnämndområde och riket (exkl. VG). Du kan även välja att titta på för troendet för 1177 via telefon, webb och e-tjänster samt för hälso- och sjukvården som helhet. Vidare kan du i det interaktiva diagrammet visa antal respondenter, samt konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de har ganska eller mycket stort förtroende för respektive vårdform eller hälso- och sjukvården som helhet. Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Förtroendet för hälso- och sjukvården som helhet och för såväl sjukhusen som för vårdcentraler ligger signifikant under riksgenomsnittet i Västra Götaland i samtliga demografiska grupper, med ett undantag: de äldre. Personer som är 70 år eller äldre i regionen har i större omfattning stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det gäller även om vi ser till förtroendet för 1177 Vårdguiden via telefon, dock inte via webb eller till 1177 e-tjänster.

Förtroendet för 1177 vårdguiden via webb samt 1177 e-tjänster är inte helt oväntat signifikant högre bland unga individer i 18-29-års åldern än bland äldre. Ett resultat som till stor del förklaras av de olika åldersgruppernas användning och erfarenhet av webben som medieplattform.

Förtroendet för 1177 är generellt lägre bland dem som är födda utanför norden.

Kvinnor har generellt något lägre förtroendekapital än män kopplat till sjukhus och vårdcentraler samt till hälso- och sjukvården i sin helhet, medan förhållandet mellan könen är det omvända ifråga om förtroende till 1177 tjänster i olika plattformar.

Dem som skattat sin hälsa som dålig har genomgående lägre förtroende i alla avseenden kopplat till hälso- och sjukvården, jämfört med övriga. 

Genom att klicka på figur 6 nedan kan du välja att visa resultaten uppdelat på åldersgrupper, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl. VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som angivit att de har ganska eller mycket stort förtroende för respektive vårdform eller hälso- och sjukvården som helhet. Femgradig svarsskala, "vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. När befolkningen i Västra Götaland får frågan om de uppfattar att vården ges på lika villkor, det vill säga att behovet av vård avgör och inte något annat, är det nästan en fjärdedel som inte anser sig kunna, eller vilja, ta ställning.

Av dem som tar ställning tycker 56 procent att vården ges på lika villkor.  I jämförelse med föregående år är det en ökning med 5 procentenheter i Västra Götaland. 2017 års mätning ger vid handen att befolkningen i regionen närmar sig riksgenomsnittet (57 procent) av hur befolkningen i övriga Sverige ställer sig i frågan. Ökningen är signifikant och går att härleda inom samtliga Västra Götaland nämndområden (se figur 7).

Ser vi till de olika landstingen/regionerna i Sverige är det en relativt stor skillnad i resultatet. Som mest skiljer det 24 procentenheter. Inom Västra Götalandsregionen är de inomregionala skillnaderna emellertid förhållandevis små. Det skiljer som mest 7 procentenheter mellan de nämndområden som i störst respektive minst utsträckning anser att vården ges på lika villkor i regionen. I södra hälso- och sjuknämndområdet anser 60 procent att vården är likställd, medan motsvarande andel i det norra hälso- och sjuknämndområdet är 53 procent (se figur 7).

Genom att klicka på figur 7 nedan kan du välja att visa resultaten för Västra Götaland, per hälso- och sjukvårdsnämndområde och riket (exkl. VG). Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som svarat ja på frågan: "Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?" Vet-ej-svar ingår inte i basen.

Uppfattningen om vården ges på lika villkor ser väldigt olika ut i olika demografiska grupper. Bara mellan kvinnor och män skiljer det 12 procentenheter. 62 procent av männen anser att vården i Västra Götaland ges på lika villkor, medan endast hälften av kvinnorna är av samma åsikt.

Ser vi till befolkningen i olika åldergrupper skiljer det som mest 21 procentenheter. Det är framförallt individer i åldern 50-69 år som inte anser att vården ges på lika villkor. Störst skillnad i olika grupper får vi då hänsyn tas till födelseland. Endast 54 procent av dem födda i Sverige eller övriga norden anser att vården är jämlik. Motsvarande andel bland dem födda i övriga världen är 72 procent.

Genom att klicka på figur 8 nedan kan du välja att visa resultaten  uppdelat på kön, högsta utbildningsnivå, födelseområde samt självskattad hälsa. Du kan även jämföra resultatet med föregående år och med riksgenomsnittet (exkl VG) samt visa antal respondenter och konfidensintervall. Diagrammet visar andelen som svarat ja på frågan: "Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Uppfattar du att vården ges på lika villkor, dvs. att behovet av vård avgör, inte något annat?" Vet-ej-svar ingår inte i basen.

Koncentrera operationer till enskilda sjukhus

I 2017 års upplaga av Hälso- och sjukvårdsbarometern ställdes frågan: ”På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?” 72 procent av befolkningen i Västra Götaland svarar att en sådan utveckling är bra. Sett till riket i stort hamnar Västra Götaland på samma nivå som riksgenomsnittet, men skillnaderna är förhållandevis stora inom landet. Som mest skiljer det över 20 procentenheter mellan de mest positiva (Örebro och Västmanland 79 procent positiva) och de minst positiva (Västernorrland, 58 procent positiva).

Frågan är inte ny i undersökningen, men 2017 är det första mätåret som den förekommer efter omgörningen av Vårdbarometern. Andelen positiva var högre med föregående mätmetod, och förklaras troligtvis av ändringen av mätmetod. Sett till trenden tidigare mätår ökade andelen positivt inställda till förslaget. 2011 var det t.ex. 76 procent som ansåg att det var bra att koncentrera operationer, 2015 var motsvarande andel 84 procent. Utvecklingen är genomgående såväl inom som utomregionalt.

Det råder dock vissa skillnader i huruvida befolkningen ställer sig positiva eller negativa till förslaget att koncentrera operationerna till enstaka sjukhus om vi ser till de olika hälso- och sjukvårdsområdena i regionen. I det Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet är man mindre positiv (65 procent), och i det Östra (76 procent) och Södra (75 procent) hälso- och sjukvårdsnämndområdet något mer positiv (se figur 9).

Diskutera levnadsvanor med vårdpersonal

En annan fråga i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017 var huruvida befolkningen instämde i påståendet "Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol".

I detta avseende är befolkningen tämligen överens. 86 procent av respondenterna i regionen instämmer helt eller delvis i att det är positivt att läkare eller annan vårdpersonal lyfter frågor om patienternas levnadsvanor (se figur 9). Det råder små skillnader i uppfattningen både om vi ser till Sverige i stort och inom Västra Götalanda hälso- och sjuknämndområden specifikt. 

Genom att klicka på figur 9 nedan kan du välja att visa resultaten för riket (exkl VG). Du kan även visa antal respondenter, samt visa konfidensintervall. Diagrammet visar (1) andelen som angivit att de instämmer helt eller delvis i påståendet: "Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol." Femgradig svarsskala. (2) Andelen som svarat "ja" på frågan ”På en del håll i landet koncentrerar man vissa operationer och behandlingar till några enstaka sjukhus för att förbättra kvaliteten. Tycker du att en sådan utveckling är bra, även om det innebär längre resor för dig?”. "Vet-ej-svar" ingår inte i basen.

Orsaker till söktrycket på akutmottagningarna

Ytterligare en fråga som ställdes i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017 handlade om vad befolkningen trodde var främsta orsaken till att patienter söker sig till akutmottagningar istället för till vårdcentraler. 10 olika svarsalternativ erbjöds, samt möjligheten att svara "Vet ej". Knappt 8 procent anger att de inte vet vad de ska svara på frågan.

Av dem som har en uppfattning i frågan anger drygt en femtedel att det beror på att vårdcentralen inte är öppen hela dygnet och en femtedel att förklaringen står att finna i att det är svårt att få tid på vårdcentralen. 16 procent anser att de sökande patienterna har en tro på att det går fortare att få vård på sjukhusets akutmottagning, än vårdcentralerna.

Frågan ställdes exklusivt inom Västra Götaland och har inte förekommit tidigare. Det finns därför inga jämförande mätetal.

Det råder vissa inomregional skillnader. I Norra hälso- och sjukvårdsnämndområdet är orsaksbilden exempelvis något mer splittrad än i övriga områden så tillvida att flera alternativ lyfts upp som möjliga förklaringar. I Norra är det vidare endast 12 procent som tror att trycket på akuten beror på att det är svårt att få tid till vårdcentralen, vilket ska jämföras med 23 procent i Västra hälso- och sjukvårdsnämndområde (se figur 10).

Genom att klicka på diagram 10 nedan kan du ta del av resultatet för olika hälso- och sjukvårdsnämndområden, jämföra med riket (exkl. VG) samt visa antal och konfidensintervall. För exakt formulerad frågeställning och svarsalternativ: se diagramkommentaren under diagrammet.

Uppfattning och attityder till hälso- och sjukvård skiljer sig inom befolkningen som helhet och mellan personer med olika sjukdomsgrupper, vilket redovisas i tabell 1. Vissa grupper är mer nöjda, andra mindre nöjda med hälso- och sjukvården.

De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under riks-genomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över. I kolumnen till höger anges hur stor del av befolkningen i Västra Götaland som de olika grupperna utgör. Andelarna summerar inte till 100 procent eftersom respondenterna kan ha flera åkommor.

Som synes i tabellen nedan är det framförallt ett par grupper som tycks ha något bättre uppfattning om och inställning till hälso- och sjukvården än gemeneman; dem som har eller har haft cancer samt dem som har diabetes. På motsvarande sätt tenderar följande grupper ha sämre inställning till vården: dem som har kronisk smärta, någon funktionsnedsättning samt dem som lider av övervikt eller fetma och/eller psykiska problem eller sjukdom.

En förklaring till skillnaderna kan vara att sjukdomsbilderna ser olika ut, och att utredning och behandling skiljer sig. Förväntningarna på hälso- och sjukvården kan också se olika ut för personer med olika sjukdomar. Även olika åldersstruktur i sjukdomsgrupperna kan ha betydelse.

Läs mer i rapport i länk nedan.

http://analyshsa.vgregion.se/dokument/2014/V%C3%A5rdbarometern%20-%20%20sjukdomsgrupper.pdf

Befolkningens föreställningar om vården är ett mått på hur väl denna fungerar i samhället. Vissa av respondenterna grundar sina intervjusvar på egna erfarenheter, andra på mediebilden eller hörsägner. Oavsett vilket, är bilden som förmedlas viktig för förståelsen och utvecklingen av arbetet med hälso- och sjukvården.

Det finns önskvärda och eftersträvansvärda riktningar i svaren. Vi vill att befolkningen ska uppleva att de har bra tillgång till hälso- och sjukvården, att de anser att väntetiderna är rimliga och att de har högt förtroende för den vård som erbjuds i olika former. Däremot är det inte helt självklart vad som är att betrakta som en bra nivå. Är det t.ex. att betrakta som bra eller dåligt att 82 procent av befolkningen i Västra Götaland anser sig ha tillgång till den vård de behöver? Genom att ställa svaren på frågorna från befolkningen i Västra Götaland mot övriga Sverige, kan man åtminstone få en signal om hur läget ser ut i regionen i jämförelse med riket i stort.

I tabellen nedan visas andelen positiva svar på samtliga nationella frågor i Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017, fördelat på riket (exkl. VG), Västra Götalandsregionen totalt samt de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena. De ljusblå värdena i nedanstående tabell visar värden som ligger signifikant under riks-genomsnittet (<0,05) och de mörkblå visar på motsvarande sätt värden som ligger signifikant över.

I fråga om tillgång till sjukvård, väntetider till sjukhus och vårdcentraler samt förtroende för hälso- och sjukvården i sin helhet, för sjukhusen, vårdcentralerna och 1177 e-tjänster, ligger svaren från befolkningen i Västra Götaland under riksgenomsnittet (exkl. VG). Endast i fråga om förtroende för 1177 via telefon och webb ligger VG över riksgenomsnittet.

Som synes i tabellen råder det emellertid vissa inomregionala skillnader. Samtliga hälso- och sjukvårdsnämndområden hamnar inte under riksgenomsnittet och i fråga om huruvida väntetiderna till vårdcentraler är rimliga anser t.ex. en större andel i Norra, Södra och Östra nämndområdet att så är fallet. 

I fråga om vården ges på lika villkor, om det är bra att koncentrera operationer och behandling till enskilda sjukhus för att förbättra kvalitén samt om det är positivt att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor med patienter, ligger uppfattningarna i Västra Götaland i linje med övriga landsting/regioner i Sverige. Det råder emellertid splittrade åsikter i fråga om koncentration till enskilda sjukhus, där befolkningen i Södra och Östra hälso- och sjukvårdsnämndområdet ligger över riksgenomsnittet samtidigt som Norra hamnar under.