Källa: Svenskt bråckregister

Vilket år avses: Tidsserie i perioder om fem år, 2006-2010, 2007-2011, 2008-2012, 2009-2013, 2010-2014 och 2011-2015, 2012-2016, 2013-2017.

Regionalt mål: Högst 3 % som omopereras inom 5 år. Av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator.

Täljare och Nämnare: I Socialstyrelsens indikatorlista definieras täljare, nämnare och metod för hur omoperation inom fem år beräknas.   

Vad visar indikatorn: Det är ett kvalitetsmått att inte behöva omopereras inom 5 år efter en bråckoperation. Ljumskbråck drabbar oftare män varför 92 % av bråckoperationerna görs på män. Resultaten visar totalsiffror, dvs. de innefattar både kvinnor och män. Indikatorn visar andelen som inte omopereras inom 5 år.

Regionalt mål: Högst 3 % omoperationer inom 5 år.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som inte omopereras inom 5 år är drygt 97 % både i riket och VGR.

Skillnader inom regionen: Vissa sjukhus inom VGR har mindre än 2 % omoperationsfrekvens medan andra  inte når målet om högst 3 % omopererade. 

Könsskillnader: Bråcktyper skiljer mellan könen varför jämförelse ej är relevant.

Källa: Vårddatabasen VEGA.

Vilket år avses: Tidsserie 2010 - 2017.

Regionalt mål: Minst 80 % skall opereras i dagkirurgi. Av Västra Götalandsregionen utvald kvalitetsindikator. 

Täljare: Antal patienter, 18 år och äldre, opererade i specialiserad öppenvård (dagkirurgi).

Nämnare: Antal män och kvinnor, 18 år och äldre, som respektive år genomgått planerad opereration av ljumskbråck.

Vad visar indikatorn: Dagkirurgi är ett effektivt resursutnyttjande varför operationer bör utföras i dagkirurgi när det av medicinska skäl är lämpligt. Indikatorn mäter andelen planerade ljumskbråckoperationer utförda i dagkirurgi på patienter 18 år och äldre.

Regionalt mål: Minst 80 % av de planerade operationerna ska utföras i dagkirurgi.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Ingen jämförelse görs.

Skillnader inom regionen: I Västra Götaland opereras 87 % av patienterna i dagkirurgi. VGR når således det regionala målet. Samtliga sjukhus utom SU når målet. Vid SU är andelen opererade i dagkirurgi mycket lågt, vilket är i linje med sjukhusets uppdrag.

Könsskillnader: Bråcktyper skiljer mellan könen varför jämförelse ej är relevant.

Källa: Svenskt bråckregister.

Vilket år avses: 2013-2017.

Täljare: Antal som opererats med preperitoneal teknik (TEP, TAPP, Bakre nätplastik, Bakre öppen nätplastik, annan laparoskopisk teknik).

Nämnare: Kvinnor 18 år eller äldre som opererats för ljumskbråck.

Vad visar indikatorn: Sedan 1992 har valet av operationsmetod vid ljumskbråck ändrats radikalt. Olika former av nättekniker har successivt ersatt tidigare metoder, vid vilka ett försvagat område i ljumsken täcktes med kroppens egna vävnader med hjälp av suturer. Tidigare använda metoder kan hos enskilda kliniker/operatörer ge goda resultat men fordrar betydande träning. Fortfarande kan de vara av värde hos växande individer och patienter som är infektionskänsliga.

Inläggning av nät via ett snitt i ljumsken som beskrivet av Lichtenstein är den i dag helt dominerande tekniken på män medan riktlinjer från European Hernia Society rekommenderar att kvinnor skall opereras med en preperitoneal teknik. Av de cirka 2 200 operationer som utfördes 2016 i VGR gjordes cirka 280 på kvinnor.

Regionalt mål: Minst 90 % av operationerna ska utföras med preperitoneal teknik.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen kvinnor som opereras med preperitoneal teknik i VGR skiljer sig inte från genomsnittet i riket, men VGR når inte målet om minst 90 % opererade med preperitoneal teknik.

Skillnader inom regionen: Eftersom antalet kvinnor som opereras är få redovisas endast värden för VGR totalt. 

Könsskillnader: Redovisas endast för kvinnor.