Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Palliativ vård, det vill säga lindrande vård, används vid svår sjukdom där botande eller bromsande behandling inte längre är meningsfull. En övergång från botande eller bromsande behandling till palliativ vård är ett ställningstagande som syftar till att patient och anhöriga skall kunna påverka vården i livets slutskede, och att sjukvården skall kunna planera så att man på bästa sätt skall kunna hjälpa patienten. Dessa frågor kommuniceras med patienten vid brytpunktsamtal. Sådana brytpunktsamtal finns registrerade för drygt 50 procent av patienterna i riket och Västra Götaland, när alla typer av vårdenheter är inräknade. Räknas enbart de sjukhusbaserade enheterna i Västra Götaland är andelen något lägre. Inom regionen finns också skillnader i andelen patienter som haft brytpunktsamtal.
Patienter som är stillaliggande eller stillasittande löper ökad risk för trycksår. Alla vårdenheter som vårdar patienter med risk för trycksår ska ha rutiner för hur sådana skall förebyggas. Enligt SKLs mätningar har också andelen patienter i såväl riket som Västra Götaland med trycksår minskat från cirka 17 procent år 2011 till drygt 13 procent våren 2016.
Längst ner på denna sida finns en länk till SKL-rapporten om trycksår.
Källa: Svenska Palliativregistret
Vilket år avses: 2013 till 2015
Täljare: Antalet av sjukvården inrapporterade väntade dödsfall
där brytpunktsamtal dokumenterats i den medicinska journalen.
Nämnare: Antalet inrapporterade av sjukvården väntade dödsfall.
Vad visar indikatorn: När en sjukdom eller åldrandet nått till en punkt där all botande och bromsande behandling inte längre är meningsfull, skadlig eller orsakar ökat lidande, bör patient och anhöriga informeras om att all sådan behandling avslutats. Detta så kallade brytpunktsamtal är en viktig del i god palliativ vård då det ger patient och anhöriga möjlighet att påverka hur den sista tiden skall bli, och för att sjukvårdspersonalen skall kunna vidta de åtgärder som behövs. Indikatorn mäter andelen i den medicinska journalen dokumenterade brytpunktsamtal av det totala antalet väntade dödsfall som rapporterats av sjukvården.
Västra Götaland jämfört med riket: I vår redovisning ingår enbart enheter i Västra Götaland kopplade till sjukhusen. Någon exakt jämförelse mot riket kan därför inte göras. Öppna Jämförelser redovisar dock totalsiffror, där andelen brytpunktsamtal för år 2014 var 53,1 % i Västra Götaland och 56,6 % i riket. Skillnaden är statistiskt säker.
Skillnader inom regionen: I de resultat som här presenteras, baserade på enheter kopplade till sjukhusen i Västra Götaland, har andelen under åren 2013 till 2015 varit relativt konstant om cirka 35 %. För enheter som grovt kan inordnas under medicinska respektive kirurgiska specialiteter var andelen 50 % respektive 46 % år 2015. För intensivvårdsenheterna var andelen 22 %, vilket är signifikant lägre än de medicinska och kirurgiska enheterna. Det finns också en viss spridning mellan sjukhusen, där Kungälvs sjukhus har högst andel registrerade brytpunktsamtal (40 %) och SÄS lägst (29 %) för år 2015. Skillnaden är statistiskt säker.
Könsskillnader: Inga könsskillnader påvisade. Jämförelsen avser alla ingående enheter och år 2015.
Stillaliggande patienter har hög risk för trycksår, och varje enhet som vårdar patienter med risk för trycksår ska ha rutiner för att bedöma och förebygga trycksår. Trycksår delas in i fyra svårighetsgrader:
Enligt SKLs punktprevalensmätningar (PPM) har i riket andelen patienter med trycksår grad 1-4 minskat från cirka 17 procent 2011 till 13,4 procent våren 2016. I Västra Götalandsregionen var år 2016 motsvarande siffra 13,8 procent. Ytterligare information finns att läsa i SKL-rapporten.
Länk till rapporten: SKL 2016 PPM Trycksår.pdf