Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/Sämre hälsa och livskvalitet är starkt assicierat med kort utbildning, låga inkomster och svag anknytning till arbetsmarknaden och/eller till samhället i stort. I detta avsnitt belyser vi några faktorer som direkt eller indirekt är kopplat till detta; utbildningsnivå, förvärvsarbetande samt utländsk bakgrund.
Västra Götaland följer generellt sett den sociodemografiska utvecklingen i landet i stort, men samtidigt är skillnaderna inom regionen markanta i de flesta avseenden. Andelen utrikesfödda varierar t.ex. bland länets kommuner och Göteborgs stadsdelar med mellan 5 och 25 procent.
Utbildningsnivån har ökat succesivt under de senaste decennierna, men andelen med eftergymnasial utbildning är betydligt högre i HSN Göteborg än i de övriga hälso- och sjukvårdsnämndsområdena.
På samma sätt har andelen förvärvsarbetande i Västra Götaland ökat det senaste två decennierna (bland 18-64 åringar), men även i detta avseende är skillnaderna inom regionen stora. Några av kommunerna i Göteborgsområdet är bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare läge i vissa andra kommuner. Skillnaderna är dessutom stora även inom flera kommuner - inte minst Göteborgs kommun.
Utbildning skapar bättre förutsättningar för individerna, vilket i sin tur leder till en bättre hälsa. En högre utbildning leder exempelvis ofta till mindre utsatta jobb och mindre ekonomisk sårbarhet och stress. Utbildningen rustar vidare människorna till att lättare ta till sig information, omsätta den till handling och därmed göra hälsosamma val. Dessutom innebär en högre utbildning inte sällan också bättre ekonomiska förutsättningar att göra dessa val och upprätthålla mer hälsosamma vanor.
Lågutbildade drabbas i högre utsträckning av värk från rygg, nacke och leder, samt röker mer, är mindre fysiskt aktiva och har oftare sämre kostvanor. De besväras även i större utsträckning av ängslan, oro och ångest.
Utbildningsnivån hos Västra Götalands befolkning har, liksom i övriga Sverige, stigit successivt under de senaste två decennierna. Dels på grund av att fler yngre har längre utbildning, dels eftersom andelen som skaffat sig eftergymnasial utbildning ökat. Nivån förväntas dessutom öka ytterligare det kommande årtiondet, om än i något långsammare takt än tidigare.
Utbildningsnivån i Västra Götaland är totalt sett densamma som för riket, men skiljer sig markant inom regionen. Dessutom råder större könsskillnader än jämfört med riket som helhet. Kvinnors utbildningsnivå har ökat i snabbare takt än mäns utbildningsnivå de senaste två decennierna och idag är det fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning (45 respektive 36 procent).
Länktips: Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025.
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Diagramanvisning: Antal eller andel (procent) i valt geografiskt område fördelat på högsta utbildningsnivå, uppdelat i olika åldersgrupper går att visa för Västra Götalands (totalt), hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kommuner för åren 1985-2017.
Kommentar: Observera att dem som saknar uppgift om utbildningsnivå ingår i diagrammet. Tidsseriebrott 2000; Utbildningsregistret (UREG) har till året 2000 genomgått ett par större kvalitetshöjande förändringar vilket gör att jämförelser med tidigare årgångar av registret måste göras med stor försiktighet! 1) Det tidigare klassificeringssystemet SUN (Svensk Utbildningsnomenklatur) har ersatts av den helt nya ISCED-anpassade nomenklaturen SUN2000. 2) Ett antal nya uppgiftskällor till Utbildningsregistret har tillkommit. Detta gör att utbildningsnivån i riket enligt Utbildningsregistret ökade kraftigt år 2000, vilket delvis är en effekt av de ovan beskrivna förändringarna. Tidsseriebrott också 1990; Kvaliteten höjdes väsentligt fr.o.m. 1990 då kompletterande uppgifter samlades in i samband med Folk- och bostadsräkningen 1990. På grund av kvalitetshöjningen fr.o.m. 1990 bör data från 1985-1989 om möjligt undvikas, alternativt bör jämförelser bakåt före 1990 göras med stor försiktighet.
Idag har cirka 38 procent av befolkningen i Västra Götaland i åldrarna 18-74 år en eftergymnasial utbildning (figur 1). Framskrivningsrapporter pekar mot att denna andel kommer fortsätta öka. År 2025 väntas 45 procent av befolkningen i Västra Götaland ha en eftergymnasial utbildning.
Länktips: Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2025.
Andelen med eftergymnasial utbildning är betydligt högre i HSN Göteborg än i de övriga hälso- och sjukvårdsnämndsområdena. 30,7 procent av invånarna i detta nämndsområde har en eftergymnasial utbildning på 3 år eller längre. Motsvarande andel i HSN Östra, Södra och Norra är cirka 16 procent (figur 1). Till år 2025 beräknas andelen med eftergymnasial utbildning öka i ungefär samma utsträckning i samtliga fem nämndområden. Skillnaderna mellan områdena kommer således bestå.
I slutet av mars 2017 var arbetslösheten i Västra Götaland 6,7 procent av den registrerade arbetskraften 16-64 år. Motsvarande andel för riket var 7,7 procent. Totalt var drygt 54.700 personer inskrivna som arbetslösa (öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd) på Arbetsförmedlingen i Västra Götaland. Det är en minskning med över 1300 personer eller 0,3 procentenheter jämfört med mars 2016.
Andelen förvärvsarbetande i Västra Götaland har totalt sett ökat med 6 procentenheter det senaste två decennierna (bland 18-64 åringar). Från ca 72 procent sysselsatta 1995 till drygt 78 procent 2016. Ökningen finns i samtliga hälso- och sjukvårdsnämndsområden, men nivåerna skiljer sig åt. Lägst andel förvärvsarbetande finns i HSN Göteborg (74,6 procent) och högst i HSN Västra (84, i procent) (figur 2).
Sysselsättningsgraden skiljer sig inte oväntat åt sett till olika åldersgrupper; de yngre (16-29 år) förvärvsarbetar i lägre utsträckning än övriga åldersgrupper, då dessa i stor utsträckning studerar. Men det råder också stora geografiska skillnader på arbetsmarknaden i Västra Götaland. Några av kommunerna i Göteborgsområdet är bland de kommuner i Sverige som har lägst arbetslöshet, medan det är betydligt tuffare i vissa andra kommuner som t.ex. Strömstad, Gullspång, Mellerud, Bengtsfors, Åmål och vissa stadsdelar i Göteborg (figur 2).
Länktips:
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal eller andel (procent) förvärvsarbetande respektive ej förvärvsarbetande går att visa uppdelat i olika åldersgrupper samt för Västra Götalands (totalt), hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kommuner för åren 1993-2016 och för Göteborgs stadsdelsnämndsområden för åren 2007-2015.
Kommentar: Som förvärvsarbetande räknas alla som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad respektive år. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår i bedömningen. Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endast personer som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. årgång 2011.
År 2017 hade Västra Götaland knappt 310.000 invånare som var födda utomlands och ytterligare 86.000 invånare som var födda i Sverige men med två utrikes födda föräldrar. Antalet utrikes födda personer boende i Västra Götaland har ökat med drygt 98.500 det senaste decenniet (2007-2017). 2007 utgjorde andelen utrikesfödda 13,6 procent av befolkningen i Västra Götaland. 2017 var motsvarande andel 18,3 procent (figur 9).
Andelen utrikes födda varierar emellertid mycket mellan Västra Götalands delregioner och kommuner. 47 procent av de utrikes födda bor i Göteborgsområdet. Högst andel bland kommunerna har följaktligen Göteborg, där var fjärde invånare (26,1 procent) är utrikes född. Den kommun i Västra Götaland som har lägst andel utrikes födda är Öckerö kommun med 6,3 procent (figur 9).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Antal eller andel (procent) i valt geografiskt område, uppdelat på kön går att visa för Västra Götalands (totalt) hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kommuner för åren 2001-2017 samt för Göteborgs stadsdelsnämndsområden för åren 2008-2017.
Kommentar: För stadsdelsnämndsområdena (SDN) i Göteborg ingår inte 0-åringar i redovisningen.
Under 2000-talet har andelen utrikes födda procentuellt sett ökat i samtliga regionens kommuner. Bengtsfors, Gullspång och Mellerud är de kommuner där andelen utrikes födda ökat mest under perioden (+10-11 procentenheter) samtidigt som Lerum, Kungälv, Härryda och Öckerö återfinns i andra ändan (+1,5-1,7 procentenheter) (figur 9).
Det råder emellertid stora inomregionala skillnader sett till utvecklingen under 2000-talet. I HSN Göteborg har andelen utrikes födda exempelvis ökat kraftigt i vissa stadsdelar, medan utvecklingen varit den motsatta i andra. Störst procentuell ökning under perioden finns i Angered (+33,4 procentenheter) och Östra Göteborg (+24,4 procentenheter), medan Majorna-Linné (-4 procentenheter), Örgryte-Härlanda (-3,6 procentenheter), Västra Göteborg (-2,6 procentenheter) och Centrum (-0,2 procentenheter) minskar procentuellt sett (figur 9).
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) - Statistikdatabasen (SCB, VGR, Göteborgs stad)
Diagramanvisning: Andel (procent) i valt geografiskt område, uppdelat på kön går att visa för Västra Götalands kommuner för åren 2001-2017 samt för Göteborgs stadsdelsnämndsområden för åren 2008-2017.
Kommentar: För stadsdelsnämndsområdena (SDN) i Göteborg ingår inte 0-åringar i redovisningen.