Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård år 2017.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland 2016-12-31.

Valbart i diagram: Kön. Åldersgrupp. Andel, Antal unika patienter.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen.

År 2017 hade 78,1 procent av befolkningen i Västra Götaland besökt primärvård, specialiserad öppenvård eller slutenvårdats, vilket motsvarade 1,3 miljoner personer i befolkningen.

Figur 1 visar att 71 procent av befolkningen hade besökt primärvård, 47 procent hade besökt specialiserad öppenvård och nio procent varit inskrivna i slutenvård.

Summan av vårdformerna är större än 100 procent eftersom patienter kan ha varit i kontakt med flera vårdformer under ett år.

Västra Götaland jämfört med riket: Vi saknar jämförbara data med riket.

Könsskillnader: Kvinnor hade i högre grad än män besökt vården, oavsett vårdform. År 2017 hade 83 procent av kvinnorna respektive 73 procent av männen besökt vården. Kvinnor hade i högre grad besökt både primärvård, specialiserad öppenvård respektive slutenvårdats.

Inom slutenvård är det endast i åldersgruppen 18-44 år som kvinnor har högre slutenvård än män till följd av förlossningar, i övriga åldersgrupper har män en högre andel som slutenvårdats.

Åldersskillnader: Bland de yngsta (0-6 år) och de äldsta (80 år eller äldre) hade 100 procent av befolkningen besökt vården, framförallt primärvården. Lägst andel som besökt vården fanns bland åldrarna 7-17 år respektive 25-44 år där cirka 70 procent hade besökt vården.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2010-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Vårdform. Alla besök/läkarbesök. Kön. Andel, Antal besök/vårdtillfällen. 95% konfidensintervall.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen, utvecklingen över tid.

Utveckling över tid 2010-2017: Andel av befolkningen som besökt vården har minskat något under perioden 2011 till 2017, från 79 procent till 78 procent. Minskningen sågs framförallt för läkarbesök inom primärvård och i viss mån även för slutenvård.

Könsskillnader: Mönstret över tid var liknande för kvinnor och män.

Åldersskillnader: Minskningen i andel som besökt läkare i primärvård sågs i alla åldersgrupper, men var tydligare i yngre åldrar. Bland 7-17 åringar minskade andelen från 52 procent år 2010 till 44 procent år 2017.

Andelen som besökt primärvård oavsett personalkategori ökade snarare något bland personer 65 år eller äldre.

Minskningen i andel som slutenvårdats sågs i alla åldersgrupper. Bland personer 80 år eller äldre minskade andelen från 33 procent år 2010 till 30 procent år 2017.

Andelen 0-6-åringar som besökt läkare i specialiserad vård minskade från 47 procent till 40 procent mellan 2010 och 2017.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2010-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Tidsperiod. HSN. Andel, Antal besök/vårdtillfällen. 95% konfidensintervall.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Andel av befolkningen i Västra Götaland som besökt hälso- och sjukvård eller varit inlagda i slutenvård i eller utanför regionen, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde (HSN). En person som flyttat under året kan redovisas i mer än ett hälso- och sjukvårdsnämndområde, men räknas endast en gång i VG-statistiken. Detta gör att genomsnittet av fem HSN sammanslagna blir något högre än VG-snittet.

Inomregionala skillnader: Det finns en liten variation mellan hälso- och sjukvårdsnämndområden i andel av befolkningen som besökt vården. År 2017 hade 78 procent av befolkningen i HSN Göteborg besökt vården, jämfört med 80 procent i HSN Norra. Denna variation kan till viss del förklaras av olika ålderssammansättning. Göteborg har den yngsta befolkningen i länet, och i teorin därmed ett lägre vårdbehov. Norra nämndområdet har den äldsta befolkningen i länet.

Primärvård: Befolkningen i Norra nämndområdet hade i högre grad besökt primärvården (75 procent) än befolkningen i länet som helhet (71 procent), även avseende läkarbesök. Lägst andel som besökt primärvård sågs i Göteborg (68 procent).

Befolkningen i Östra nämndområdet hade i lägst grad besökt läkare i primärvård (54 procent) jämfört med länet som helhet (57 procent).

Specialiserad öppenvård: Det fanns en variation mellan 45 procent och 48 procent mellan nämndområden i andel som besökt specialiserad öppenvård. Lägst andel i Norra och Södra nämndområdet och högst i Göteborg.

Slutenvård: I Norra och Östra nämndområdet hade nästan tio procent av befolkningen varit inskrivna i slutenvård år 2016, jämfört med knappt åtta procent i Göteborg.

Inomregionala variationer i andel av befolkningen som sökt vård kan t.ex. bero på ålderssammansättningen i olika delar av länet. Men det skulle också kunna förklaras av olikheter i sökmönster och utbud.

Utveckling över tid 2010-2017: Minskningen över tid sågs i alla hälso- och sjukvårdsnämndområden (HSN).

Åldersskillnader: Genom att klicka på diagrammet kan man jämföra HSN för olika åldersgrupper.

Exempelvis kan man se att bland personer 80 år eller äldre så har 100 procent av befolkningen i samtliga HSN besökt vården eller slutenvårdats under ett år. Men det finns variationer mellan vårdformer. Andel 80 år eller äldre som besökt läkare i primärvård varierade till exempel mellan 82 procent och 92 procent mellan HSN. Och andel som besökt läkare i specialiserad vård varierade mellan 65 procent och 75 procent i samma åldersgrupp. 

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB:s befolkningsstatistik

År: 2005-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Besök och vårdtillfällen. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök, besök i specialiserad öppenvård och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Kön. Vårdform. Läkare, övriga besök. Antal per invånare, Antal besök/vårdtillfällen.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök och vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid.

Utveckling över tid 2005-2017: År 2017 gjordes 6,1 primärvårdsbesök, specialiserade öppenvårdsbesök och/eller vårdtillfällen per invånare i Västra Götaland. Antalet har ökat från 5,4 år 2005. Ökningen sågs mellan 2005 och 2011 och framförallt inom primärvård.

Efter 2011 minskade antalet läkarbesök inom primärvård. Besök till övriga personalkategorier har däremot ökat, framförallt efter år 2014 till följd av vårdval rehab.

Könsskillnader: Mönstret över tid är liknande för både kvinnor och män, men kvinnor har en klart högre vårdkonsumtionsnivå än män, oavsett vårdform.

.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Besök och vårdtillfällen. Mödrahälsovård exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök, besök i specialiserad öppenvård och slutenvårdstillfällen bland personer folkbokförda i Västra Götaland, fördelat på vårdform. Akutmottagningsbesök ingår i specialiserad öppenvård.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: HSN. Vårdform. Alla besök, Läkarbesök/övriga besök. Antal per invånare, Antal besök/vårdtillfällen.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök och vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndområde.

Inomregionala skillnader: Det finns en variation i vårdkonsumtion mellan de fem hälso- och sjukvårdsnämndområdena. Antalet primärvårdsbesök per invånare varierade mellan 3,5 och 4,2 mellan nämndområden år 2017 och antalet besök i specialiserad öppenvård varierade mellan 2,0 och 2,4.

Vårdkonsumtionen har varit högre i Norra nämndområdet än i övriga områden under hela perioden 2005-2017. Antalet besök/vårdtillfällen per invånare år 2017 var 6,3 i Norra jämfört med 6,0 i Östra och Göteborgs nämndområde som hade lägst konsumtion i länet.

Norra nämndområdet hade framförallt högre primärvårdskonsumtion och slutenvårdskonsumtion, men lägst antal besök i specialiserad öppenvård. Den högre konsumtionen skulle kunna förklaras av en äldre befolkning i området.

Östra nämndområdet hade klart lägre antal besök till läkare i primärvård än övriga områden, vilket förklarar den lägre totala vårdkonsumtionen i Östra. Detta är förvånande då Östra tillsammans med Norra har både den äldsta befolkningen i länet, och den högsta slutenvårdskonsumtionen.

Södra nämndområdet hade lägre antal besök till läkare i specialiserad öppenvård än övriga HSN.

Göteborgs nämndområde har den lägsta primärvårdskonsumtionen i länet under hela perioden 2005-2016, till följd av en klart lägre konsumtion av primärvårdsbesök till övriga personalkategorier utöver läkare. Däremot har Göteborg den högsta konsumtionen av specialiserad öppenvård, både läkare och övrig personal. Detta förklaras nog snarare av ett större utbud och tillgång till vård i området än av en större sjuklighet, eftersom Göteborg har den yngsta befolkningen i länet. Göteborg har även den lägsta slutenvårdskonsumtionen i länet.

Utveckling över tid 2009-2017: Utvecklingen över tid har varit likartad inom samtliga nämndområden, med undantag för specialiserad öppenvård. Spridningen mellan nämndområden avseende specialiserad öppenvårdskonsumtion har minskat över tid. År 2005 var spridningen mellan nämndområden 1,8 till 2,6 besök per invånare. År 2017 var spridningen 2,0 till 2,4. Antalet specialiserade besök har minskat i Göteborgs nämndområde samtidigt som den ökat i framföralla HSN Ö och N.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Primärvårdsbesök. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering.

Täljare: Antal primärvårdsbesök.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: År. Alla besök, Läkarbesök, Övriga besök. Antal per invånare, Antal besök, Antal invånare.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal primärvårdsbesök per invånare. Utvecklingen över tid per åldersgrupp. År 2009 infördes vårdval VGPV.

Åldersskillnader: Figur 7a visar att primärvårdskonsumtionen ökar med stigande ålder från 7-17 års ålder. Vart tredje primärvårdsbesök gjordes av invånare 65 år eller äldre. Bland personer i åldern 65 år eller äldre var antalet primärvårdsbesök år 2017 sex till åtta per invånare.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre primärvårdskonsumtion än män i åldrarna 7-79 år. Män har något högre konsumtion efter 80 års ålder.

Utvecklingen över tid 2005-2017: Primärvårdskonsumtionen bland personer 80 år eller äldre har ökat kontinuerligt sedan år 2005, avseende övriga besök. Efter år 2011 minskade antalet läkarbesök i denna åldersgrupp.

Läkarbesöken minskade efter år 2011 i samtliga åldersgrupper. Men en liten ökning sågs bland personer 80 år eller äldre från år 2015. Ökningen i övriga besök från 2015 sågs i samtliga åldersgrupper .

Den stora ökningen år 2010 bland barn 0-9 år förklaras av komplett registrering av barnhälsovård efter införandet av vårdval VG primärvård år 2009.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Specialiserad vård.

Täljare: Antal besök i specialiserad vård respektive slutenvårdstillfällen.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: År. Alla besök, Läkarbesök, Övriga besök, Vårdtillfällen. Antal per invånare, Antal besök, Antal vårdtillfällen, Antal invånare.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal besök i specialiserade vård respektive vårdtillfällen per invånare. Utvecklingen över tid per åldersgrupp.

Specialiserad öppenvård

Åldersskillnader: Figur 7b visar att besök i specialiserad vård per invånare är vanligast bland personer 65 år eller äldre. 30 procent av besöken gjordes av invånare 65 år eller äldre. Bland personer i åldern 65 år eller äldre var antalet besök år 2017 cirka 3,5 per invånare.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre specialiserad öppenvårdskonsumtion än män i åldrarna 18-64 år. Män har högre konsumtion efter 80 års ålder och bland barn 0-6 år.

Utvecklingen över tid 2005-2017: Besök i specialiserad öppenvård har minskat bland 45-64-åringar. Bland personer 80 år eller äldre och barn 7-17 år har antalet besök ökat, framförallt besök hos övrig personal utöver läkare.

Läkarbesöken minskade bland 0-6-åringar och 45-64-åringar.

Vårdtillfällen

Åldersskillnader: Figur 7b visar att antalet vårdtillfällen per invånare är vanligast bland personer 80 år eller äldre. Nästan hälften av alla vårdtillfällen gjordes av invånare 65 år eller äldre. Bland personer i åldern 80 år eller äldre var antalet vårdtillfällen år 2017 cirka 0,5 per invånare.

Könsskillnader: Kvinnor har en högre slutenvårdskonsumtion i åldrarana 18-44 år. Män har framförallt högre slutenvårdskonsumtion efter 65 års ålder .

Utvecklingen över tid 2005-2017: Antalet vårdtillfällen per invånare har minskat i alla åldersgrupper utom 18-44 år.

Källa: Vårddatabasen Vega och SCB's befolkningsstatistik

År: 2005-2017

Urval: Folkbokförda i Västra Götaland. Primärvårdsbesök. Mödrahälsovård och ungdomsmottagning exkluderad till följd av inomregionala skillnader i registrering. Hälso- och sjukvårdspersonal: Arbetsterapeut, fysioterapeut, sjuksköterska, undersköterska respektive psykolog/kurator/legitimerad psykoterapeut.

Täljare: Antal primärvårdsbesök.

Nämnare: Antal personer folkbokförda i Västra Götaland.

Valbart i diagram: Kön. Antal per invånare, Antal besök, Antal invånare.

.

Vad visar indikatorn/mätetalet: Antal primärvårdsbesök per invånare. Utvecklingen över tid för olika personalkategorier utöver läkare.

Utvecklingen över tid 2005-2017: Den ökning i primärvårdsbesök utöver läkarbesök som noterades mellan 2014 och 2017 förklaras framförallt av ett ökat antal besök till fysioterapeut (sjukgymnast) och i viss mån till arbetsterapeut. År 2014 infördes vårdval rehab i Västra Götalandsregionen, vilket kan förklara ökningen.

Antalet besök till psykolog har ökat kontinuerligt under perioden 2005-2017, och i viss grad även till legitimerad psykoterapeut. Antal besök till kurator ökade inte.

Den kraftiga ökning av undersköterskebesök som noterades år 2017 förklaras troligen av en ny ersättning för mellanliggande provtagning som egentligen inte ska registreras som ett besök. Ett registreringsfel med andra ord.

Könsskillnader: Ökningen över tid i besök till fysioterapeut, arbetsterapeut och psykolog sågs både bland kvinnor och män. Men kvinnor har dubbelt så höga nivåer jämfört med män.

.

Hur påverkas vårdkonsumtion och vårdpersonal till följd av att befolkningen ökar? I december 2017 publicerade koncernavdelning data och analys en rapport om hur antal vårdbesök och vårdtillfällen respektive antal nettoårsarbetare inom hälso- och sjukvården förväntas förändras fram till år 2025 i Västra Götaland och per hälso- och sjukvårdsnämndområde baserat på hur folkmängden ökar.

Antalet vårdbesök och vårdtillfällen förväntas öka mellan 9 procent och 12 procent, och antal nettoårsarbetare med 8 procent fram till år 2025 om allt annat hålls konstant.

.

Det finns givetvis en mängd andra faktorer som har betydelse för framtida vårdkonsumtion, t.ex. hälsan i befolkningen, ökad medellivslängd där sjukligheten kanske förlängs eller möjligen komprimeras, utbudsförändringar, effektiviseringar inom hälso- och sjukvården, medicinteknisk utveckling och förväntningar på hälso- och sjukvården. Och hur vårdpersonalen kommer att se ut hänger intimt samman med bl.a. utbildningsval, genomströmning och förväntningar på arbetsmarknaden.

En viktig påverkansfaktor är den omställning av hälso- och sjukvården som pågår i Västra Götalandsregionen. Rapporten kan ses som ett underlag för att prognostisera framtida vårdkonsumtion och personal.

Länk till rapporten och bilagor hittar du här