Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:
https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/För psykiatriska sjukdomar visas resultat från flera olika nationella kvalitetsregister.
Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom, och innebär att man ibland är manisk och ibland deprimerad. Det korrekta medicinska namnet är bipolär affektiv sjukdom. Ett mål med behandlingen är att förebygga nya skov, där behandlingsmålet är att högst 40 procent av patienterna skall få nytt skov inom en 12-månadersperiod. Andelen patienter i Västra Götaland som återfaller i skov är i stort jämförbar med riksgenomsnittet, dock är det långt kvar till man når rekommenderad målnivå.
Vid svårare depressioner är elektrokonvulsiv terapi (ECT) en effektiv behandlingsform. I vissa fall är den direkt livräddande. Vid slutenvårdad svår depression rekommenderas i bland annat Socialstyrelsens nationella riktlinjer att minst 40 procent av patienterna skall behandlas med ECT. I riket behandlades år 2014 drygt 39 procent av patienterna, vilket är nära målnivån. I Västra Götaland är andelen lägre (knappt 35 procent). Dessutom finns stora skillnader inom regionen.
ECT-behandlingen bör utvärderas, och för detta använder man olika symtomskattningsskalor. Målet är att minst 60 procent av patienterna ska ha utvärderats med MADRS/MADRS-S. En successivt ökad användning har skett i riket, år 2015 utvärderades 52 procent av patienterna. Mönstret är detsamma i Västra Götaland, men regionen når år 2015 endast 38 procent. Dessutom ses en betydande variation inom regionen.
För psykossjukdom rapporteras andelen kvinnor och män som haft läkemedelsgenomgång med läkare senaste 12 månaderna. Rekommenderad målnivå är 60 procent, vilket varken riket eller Västra Götaland når år 2015. Siffrorna för såväl Västra Götaland som riket är cirka 47 procent.
Inom den rättspsykiatriska vården redovisas dels andelen patienter med kraftig övervikt (BMI 30 eller högre), och dels andelen patienter som återfaller i brottslig gärning. I riket hade år 2015 drygt 40 procent av patienterna i rättspsykiatrisk vård ett BMI på 30 eller högre. I Västra Götaland är andelen något lägre (36 procent). Andelen som återfallit i brottslig gärning är numer cirka 10 procent i såväl riket som Västra Götaland.
Skattningsskalor används för att systematiskt kunna utvärdera symtom och behandlingseffekter. Vid ADHD används fyra olika skalor för barn, och tre för vuxna. i ämnesrapporten kan man se hur de olika skattningsskalorna används i behandlingen av ADHD..
Källa: BipoläR - Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom.
Vilket år avses: Tidsserie från 2011 till 2015.
Täljare: Antal patienter som återfallit i skov de senaste 12 månaderna.
Nämnare: Totalt antal uppföljningsregistrerade patienter.
Vad visar indikatorn: Andel patienter med bipolär affektiv sjukdom med återfall i affektivt skov senaste 12 månaderna, och är en av BipoläRs viktigaste kvalitetsindikatorer. Målet med all stämningsstabiliserande behandling vid bipolär sjukdom är att förhindra affektiva sjukdomsskov (maniska, hypomana, depressiva eller blandade).
Målnivå: BipoläRs målnivå är att andelen patienter i registret som återfallit i skov de senaste 12 månaderna ska understiga 40 procent.
Felkällor: Varierande täckningsgrad. Underliggande patientunderlag kan skilja sig åt och/eller finnas systematiska skillnader i vilka patientgrupper som registreras i BipoläR (typ 1, typ 2, UNS, schizoaffektivt syndrom respektive cyklotymi).
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som återfaller i skov i Västra Götaland är i stort jämförbar med riksgenomsnittet. Dock är det långt kvar till registrets målnivå om högst 40 procent.
Skillnader inom regionen: Redovisas ej i tillgängligt material.
Könsskillnader: Andelen som återfall i skov någon gång de senaste 12 månaderna är i Västra Götaland något större för kvinnor än för män.
Källa: Kvalitetsregister ECT (som också hämtat uppgifter från Patientregistret, Socialstyrelsen).
Vilka år avses: 2013 och 2014.
Täljare: Antal patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression och som erhållit ECT.
Nämnare: Antal patienter som slutenvårdats för svår till mycket svår depression.
Vad visar indikatorn: Indikatorn visar hur stor andel av patienterna som heldygnvårdats för svår till mycket svår depression som behandlats med elektrokonvulsiv terapi (ECT). ECT är den mest effektiva behandlingen vid svår eller psykotisk depression. Mer än 80 procent av patienterna med svår depression får reducerade symtom av ECT. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom rekommenderar ECT (hög prioritet) i den aktuella patientgruppen.
Målnivå: Minst 40 %.
Felkällor: Varierande täckningsgrad, särskilt då uppgift om ECT fångas i två register. Täckningsgraden i Kvalitetsregister ECT varierar också efter organisation.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nationell målnivå är 40 %, vilket nästan uppnås i riket 2014. I Västra Götaland har en viss förbättring noterats, från 32 % år 2013 till 35 % år 2014, men fortfarande är det en bit kvar till rekommenderad målnivån .
Skillnader inom regionen: En betydande variation ses inom regionen år 2014, där högst andel ECT ges på Kungälvs sjukhus (KS, 49 %) och lägst på SÄS (23 %) Skillnaderna är statistiskt säkra.
Könsskillnader: Ingen könsuppdelning är gjord.
Källa: Kvalitetsregister ECT
Vilka år avses: Tidsserie från 2012 till 2015.
Täljare: Antal behandlingsserier med ECT för depression där skattning med MADRS/MADRS-S skett.
Nämnare: Totalt antal behandlingsserier med ECT.
Vad visar indikatorn: Att undersöka och dokumentera kvarvarande symtom på depression efter ECT är viktigt, då kvarvarande symtom är en riskfaktor för snabbt recidiv. Utvärdering av depressionsbehandling kan göras med olika symtomskattningsskalor. Den vanligast i Sverige som används är MADRS (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) och dess variant för självskattning (MADRS-S). Indikatorn visar andelen behandlingsserier där sådan skattning med MADRS/MADRS-S skett inom en vecka efter ECT. Enbart initiala och täta behandlingsserier omfattas, inte så kallade underhålls-ECT.
Målnivå: Minst 60 %.
Felkällor: Varierande täckningsgrad. Andra skattningsskalor än MADRS/MADRS-S kan ha använts.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket:
Minst 60 procent av patienterna ska enligt den nationella rekommendationen ha skattats med MADRS. Varken riket eller Västra Götaland når detta mål, trots att användningen av skattningsintrumentet ökat. I riket har det under perioden 2012 till 2015 ökat från cirka 38 % till 52 %, och i Västra Götaland från 26 % till 38 %. Skillnaden mellan riket och Västra Götaland har varit statistiskt säker under hela mätperioden.
Skillnader inom regionen: En betydande variationen ses inom regionen. NU-sjukvården, SkaS och SÄS når år 2015 över riksgenomsnittet, medan resultaten för Kungälvs sjukhus (KS) och SU är oroväckande låga.
Könsskillnader: Ingen könsuppdelning har gjorts.
Källa: PsykosR - Nationellt kvalitetsregister för psykosvård.
Vilket år avses: 2014 och 2015.
Täljare: Antal patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång med läkare senaste 12 månaderna.
Nämnare: Totalt antal registrerade patienter med psykossjukdom.
Vad visar indikatorn: Andel patienter med psykossjukdom som haft läkemedelsgenomgång med läkare senaste 12 månaderna. Målnivån är att 60 procent av de registrerade ska ha erhållit detta. Genomgång av läkemedel ska ha motsvarat minst enkel läkemedelsgenomgång enligt SOSFS 2012:9. Det innebär: 1) kartläggning av vilka läkemedel patienten är ordinerad och varför, 2) vilka av dessa läkemedel patienten använder samt 3) vilka övriga läkemedel (inklusive receptfria läkemedel och kosttillskott) patienten använder. Åtgärden innebär även kontroll av att läkemedelslistan är korrekt samt bedömning av att läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker.
Målnivå: 60 procent.
Felkällor: Varierande täckningsgrad.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl Västra Götaland som riket är det cirka 46-47 procent av patienterna som haft läkemedelsgenomgång med läkare senaste 12 månaderna. Varken sjukhusen i Västra Götaland eller riket når således rekommenderat mål om 60 %. Någon säker ökning över tid, från 2014 till 2015, ses ej.
Skillnader inom regionen: Inom regionen varierar andelarna mellan 41 % och 48 % för år 2015, men skillnaderna är inte statistiskt säkra.
Könsskillnader: Inga statistiskt säkra skillnader i VGR eller riket. Jämförelsen avser år 2015.
Källa: RättspsyK - Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vård
Vilket år avses: Tidsserie från 2010 till 2015
Täljare: Antal patienter med BMI ≥ 30.
Nämnare: Totalt antal patienter i rättspsykiatrisk vård.
Vad visar indikatorn: Indikatorn visar andelen patienter i rättspsykiatrisk vård med Body Mass Index (BMI) 30 eller högre, vilket enligt WHO:s definition är ett mått på fetma. Viktuppgång är en riskfaktor, och övervikt/fetma är betydligt vanligare bland personer med psykisk sjukdom. Fetma är också en betydande orsak till somatisk översjuklighet och förkortad medellivslängd.
Frihetsberövande i kombination med långa vårdtider och patienternas riskbeteende vad gäller rökning, dålig kosthållning och låg fysisk aktivitet gör att det finns ett särskilt intresse att följa BMI. Dessutom har många av patienterna kognitiva svårigheter, vilket gör att de har svårt att ta till sig information och fullfölja behandlingsplaner. Därtill har många läkemedel indirekt påverkan på vikten genom att bidra till ökad aptit.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I riket har drygt 40 procent av patienterna i rättspsykiatrisk vård ett BMI 30 eller högre, år 2015. I Västra Götaland är andelen något lägre (36 procent). Till skillnad från riket, ses i Västra Götaland en svagt sjunkande trend sedan 2012.
Skillnader inom regionen: Direkta jämförelser mellan de rättspsykiatriska klinikerna inom regionen ska göras med stor försiktighet eftersom varje enskild enhet är liten, och då patienterna har långa vårdtider.
Könsskillnader: Ingen könsuppdelning har gjorts då enbart ca 10-15 procent av patienterna inom rättspsykiatrisk vård är kvinnor.
Källa: RättspsyK - Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vård
Vilket år avses: Tidsserie från 2010 till 2015
Täljare: Antal patienter som har återfallit i brottslig gärning under pågående rättspsykiatrisk vård.
Nämnare:Totalt antal patienter som är dömda till rättspsykiatrisk vård och för varje patient registreras kända uppgifter.
Vad visar indikatorn: Indikatorn avser att mäta andelen vårdade vid rättspsykiatrisk vård som under senaste året under vårdtiden återfallit i brottslig gärning. En viktig indikator, eftersom vårdens huvudsyfte är att förhindra återfall i brottslig gärning. Med "brottslig gärning" avses till exempel narkotikabrott, tillgreppsbrott, våldsbrott med mera, det vill säga sådan handling att polisanmälan gjorts eller att grund för polisanmälan föreligger.
Felkällor: Varierande täckningsgrad, samt att det kan förekomma fler återfall i brottslig gärning än vården känner till. Dessutom kan det mellan olika verksamheter finnas olika tolerans för vad som accepteras under vårdtiden, till exempel var gränsen för olaga hot skall dras. Antalet patienter är också i flera fall litet på varje enskild rättspsykiatrisk enhet, vilket ökar påverkan från slumpfaktorer.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som återfaller i brottslig gärning var år 2010 högre i Västra Götaland jämfört med riket. Sedan dess, och särskilt i Västra Götaland, har resultaten förbättrats så att andelen i såväl Västra Götaland som riket sedan 2013 stabiliserats på cirka 10 %.
Skillnader inom regionen: Direkta jämförelser mellan de rättspsykiatriska klinikerna inom regionen ska göras med stor försiktighet eftersom varje enskild enhet är liten, och då patienterna har långa vårdtider.
Könsskillnader: Ingen könsuppdelning har gjorts, då ca 10-15 procent av patienterna inom rättspsykiatrin är kvinnor. Möjligheten att dra slutsatser utifrån det lilla antalet kvinnor är således begränsat.
Källa: BUSA - Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) hos barn, ungdomar och vuxna.
Vilka år avses: Tidsserie från 2013 till 2015.
Nämnare: Antal patienter med ADHD där systematiska metoder använts för behandlingsuppföljning.
Täljare: Totalt antal registrerade patienter med ADHD.
Vad visar indikatorn: Indikatorn avser visa andelen patienter där man använt alla systematiska metoder enligt BUSA för värdering av hur patienten mår och effekter av behandling. Uppföljning sker på årsbasis.
För barn ingår symtomskattning med SNAP-Föräldraskattade symtom på ADHD, behandlarens skattning av Clinical Global Impression (CGI, vilket har översatts som "övergripande kliniskt intryck") och Children's Global Assessment Scale (CGAS, ett globalt mått på funktion som mäter patientens ”sämsta mående/tillstånd” under den senaste 30 dagarna) eller Global Assessment of Functioning (GAF, funktionsskalan är uppdelat i symtom och funktion samt en totalpoäng).
För vuxna ingår symtomskattning med ASRS-ADHD - en självrapportskala för vuxna, behandlarens skattning av CGI och GAF.
Felkällor: Varierande täckningsgrad. Instrumenten t ex CGAS och GAF kräver utbildning och återkommande samskattningsövningar (kalibrering) samt att varje behandlare använder dem ofta. Detta kräver ett större antal patienter på varje enhet och behandlare. Strukturen inom psykiatrin i VGR möjliggör inte detta överallt i dag.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl Västra Götaland som riket har sammantaget utvärderingsinstrumenten för
såväl barn (SNAP, CGI, SGAS och GAF) som vuxna (CGI, ASRS och GAF) fått en gradvis minskad användning. Knappt hälften av patienterna följs upp med samtliga systematiska metoder i BUSA för behandlingsutvärdering.
Skillnader inom regionen: Det finns inomregionala skillnader, men direkta jämförelser mellan enheterna ska göras med stor försiktighet, då antalet patienter i flera fall är litet på varje enskild enhet, vilket ökar påverkan från slumpfaktorer.
Könsskillnader: Ej analyserat.