Barnsjukvård övrigt
Sammanfattning
Efter sjukhusvistelse för akut sjukdom, oavsett vilken, räknar man vid utskrivningen med att patientens tillstånd är så stabilt och välbehandlat, och uppföljningen så välplanerad att de inte oplanerat närmaste dagarna skall behöva återinskrivas för samma sjukdom. Ej heller att de skall behöva återinskrivas för någon virusinfektion eller annan infektion som de smittats av, eller drabbats av, under vårdtiden. Andelen som trots allt återinskrivs kan eller bör inte vara noll, då det skulle leda till orimlig överbehandling av många patienter. Men rimligen skall nivån vara låg. Inom vuxensjukvården finns inom vissa områden riktvärden för acceptabel återinskrivningsfrekvens. Några sådana riktnivåer finns inte för barnsjukvården. Sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen vill därför prova att införa sådana riktvärden för två vanliga sjukdomstillstånd hos barn under 6 års ålder; ett om maximalt 6 procents oplanerad återinskrivning inom 7 dagar efter sjukhusvård för gastroenterit, och ett om maximalt 3 procent efter sjukhusvård för astma och obstruktiva andningsbesvär.
Resultaten visar att återinskrivningsfrekvensen efter gastroenterit minskat så att frekvensen år 2015 är lägre än 5 procent vid samtliga barnklinikerna i VGR. Däremot ses ingen säker förändring av återinskrivningsfrekvenser efter vård för astma och obstruktiva andningsbesvär, den är som tidigare cirka 3 procent.
Vid akut försämring av astma, så kallad exacerbation, blir andningsbesvären ibland så svåra att barnet behöver hjälp på akutmottagningen eller sjukhusvård. Efter en sådan akut försämring av astman rekommenderas uppföljning för kontroll och eventuell medicinjustering. Av de drygt 1700 oplanerade besök barn gjort under 2015 på grund av astma, finns endast ett efterföljande planerad besök inom 90 dagar registrerat hos knappt 40 procent.
Oplanerad återinskrivning inom sju dagar efter sjukhusvård för gastroenterit
Källa: Vega
Vilket år avses: Tidsserie, 2009 – 2015
Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuellt år varit inskrivna i slutenvård på grund av gastroenterit (A08, A09 och E86.9 som huvuddiagnos).
Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuellt år på grund av gastroenterit (A08, A09 och E86.9 som huvuddiagnos).
Vad visar indikatorn: Byte av vårdnivå, från till exempel en intensivvårdsavdelning till vårdavdelning, eller från vårdavdelning till hemmet, är alltid förenat med viss risk. Syftet är förstås att patientens tillstånd skall vara så stabilt, och patient och föräldrar så väl förberedda, att byte av vårdnivå skall kunna genomföras utan problem eller risk för patienten. En oplanerad återinskrivning anses därför vara en indikation på att processen inte varit optimal.
Oplanerad återinskrivning efter sluten sjukhusvård för gastroenterit hos barn 0-6 år kan ha flera orsaker. Sådana orsaker kan till exempel vara att patientens tillstånd inte varit tillräckligt stabilt för att klara utskrivning, att instruktioner och råd inför utskrivningen inte varit tillräckligt tydliga, eller att barnet smittats av annan infektion under vårdtiden på sjukhuset.
Målnivå: Det finns inga nationellt erkända målnivåer att referera till. Inför att den första rapporten skulle publiceras i maj 2015 rekommenderade sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen en målnivå om högst 6 procent. Sannolikt kommer denna nivå efterhand att justeras nedåt. Målnivån kan, eller skall, dock ej vara noll då detta för alltför många barn skulle innebära orimligt långa vårdtider och överbehandling.
Skillnader inom regionen: Andelen barn som oplanerat återinskrivs inom sju dagar efter sjukhusvård för gastroenterit har tidigare år varit något hög vid ett par av sjukhusen. Senaste 1-2 åren har en positiv förändring skett; år 2015 var inskrivningsfrekvensen lägre än 5 procent vid samtliga sjukhus i regionen.
Oplanerad återinskrivning inom sju dagar efter sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär
Källa: Vega
Vilket år avses: Tidsserie, 2009 – 2015.
Täljare: Alla oplanerade återinskrivningar (oavsett diagnos) inom sju dagar (utskrivningsdag + 6 dagar) bland barn 0-6 år som aktuellt år varit inskrivna i slutenvård på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos).
Nämnare: Alla vårdtillfällen i slutenvård bland barn 0-6 år under aktuellt år på grund av astma eller obstruktiv bronkit (ICD10-kod J20, J21, J22 eller J45 som huvuddiagnos).
Vad visar indikatorn: Byte av vårdnivå, från till exempel en intensivvårdsavdelning till vårdavdelning, eller från vårdavdelning till hemmet, är alltid förenat med viss risk. Syftet är förstås att patientens tillstånd skall vara så stabilt, och patient och föräldrar så väl förberedda, att byte av vårdnivå skall kunna genomföras utan problem eller risk för patienten. En oplanerad återinskrivning anses därför vara en indikation på att processen inte varit optimal.
Oplanerad återinskrivning efter sluten sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär hos barn 0-6 år kan ha flera orsaker. Sådana orsaker kan till exempel vara att patientens tillstånd inte varit tillräckligt stabilt för att klara utskrivning, att instruktioner och råd inför utskrivningen inte varit tillräckligt tydliga, att instruktioner om eventuella andningshjälpmedel och inhalatorer inte varit tillräckligt tydliga, att eventuell uppföljning i öppenvården inte planerats, eller att barnet smittats av annan infektion under vårdtiden på sjukhuset.
Målnivå: Det finns inga nationellt erkända målnivåer att referera till. Inför att den första rapporten skulle publiceras i maj 2015 rekommenderade sektorsrådet för barnsjukvård i Västra Götalandsregionen en målnivå om högst 3 procent. Sannolikt kommer denna nivå efterhand att justeras nedåt. Målnivån kan, eller skall, dock ej vara noll då detta för alltför många barn skulle innebära orimligt långa vårdtider och överbehandling.
Skillnader inom regionen: Andelen barn som oplanerat återinskrivs inom sju dagar efter sjukhusvård för obstruktiva andningsbesvär har under hela mätperioden pendlat runt 3 %, Andelen för de olika sjukhusen är på ungefär samma nivå. Möjligen kan man ana en förbättring vid SkaS-Skövde där återinskrivningsfrekvensen minskat senaste året.
Uppföljning av barn 0-17 år som sökt akut eller sjukhusvårdats på grund av astma
Täljare: Antal barn 0-17 år som haft ett planerat besök (astma J45 som huvuddiagnos eller bidiagnos) inom 90 dagar efter oplanerat besök eller sjukhusvård på grund av astma (astma J45 som huvuddiagnos).
Nämnare: Antal barn 0-17 år som under 2015 haft ett oplanerat besök eller sjukhusvård på grund av astma (astma J45 som huvuddiagnos).
Täljare: Antal barn 3-17 år som haft ett planerat besök (astma J45 som huvuddiagnos eller bidiagnos) inom 90 dagar efter oplanerat besök eller sjukhusvård på grund av astma (astma J45 som huvuddiagnos).
Nämnare: Antal barn 3-17 år som under 2015 haft ett oplanerat besök eller sjukhusvård på grund av astma (astma J45 som huvuddiagnos).
Astma hos barn: Astma är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, där sjukdomen drabbar cirka 5 - 7 procent av barnen i tidig skolålder och cirka 8 - 10 % av tonåringarna. Oavsett om barnet har lindrig eller svår astma, är målet med behandlingen alltid att barnet i princip skall vara besvärsfritt. Det skall kunna leka och idrotta som andra barn, och inte få akuta astmabesvär (exacerbationer) som kräver sjukhusvistelse eller besök på akutmottagning.
Akuta astmabesvär är ofta utlösta av en luftvägsinfektion eller att barnet ätit eller varit i kontakt med något det inte tål. Andningsbesvären blir ibland så svåra att sjukhusvård och även intensivvård krävs.
Barn som har en fungerande behandling där barn och föräldrar är väl förtrogna med sjukdomen, kan ofta själva med de egna medicinerna behandla lindriga försämringar i hemmet. Vid svårare besvär, eller om de egna luftrörsvidgande medicinerna inte ger tillräcklig effekt, rekommenderas kontakt med sjukvården.
Ifall besvären varit så uttalade att barnet behövt söka akut vård, eller behövt sjukhusvård, rekommenderas i allmänhet uppföljning. Uppföljningen är viktig av flera orsaker; dels kan utredning behövas då de akuta aningsbesvären kanske var de första tecknen på att barnet kanske har astma. Också vid känd astma behövs uppföljning då barnets medicinering kan behöva justeras, och man kan behöva kontrollera att barnet inte i onödan utsätts för ämnen det inte tål.
Rekommenderad uppföljning: Även om uppföljning efter akuta astmabesvär ofta sker, har det tidigare inte funnits några klara och entydiga riktlinjer för hur barn med akuta astmabesvär skall följas upp. I Socialstyrelsens rapport ”Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL, 2015” har man dock rekommenderat hur sådan uppföljning bör ske:
Vid astma med exacerbation, det vill säga akut försämring, rekommenderas uppföljning och kontroll inom 6 veckor.
Vi akut sjukvårdskontakt för obstruktiva andningsbesvär där diagnosen är oklar, rekommenderas: Astmautredning efter slutenvård, astmautredning efter minst två akutbesök om barnet är mellan 6 månader och 3 år, samt uppföljning för ställningstagande till astmautredning efter ett akutbesök om barnet är 3 år eller äldre.
Resultat, uppföljning av akuta astmabesvär i Västra Götaland 2015: Någon rekommenderad nivå uppföljning finns inte eftersom det tidigare inte funnits några entydiga nationella riktlinjer för hur svårare akut astmabesvär skall följas upp. Resultaten från denna analys får därför ses som ett utgångsvärde i det fortsatta förbättringsarbetet.
Av de 1711 barn (0 – 17 år) som sökt akut eller sjukhusvårdats för astma under 2015 har 682 (39,8 %) haft ett planerat besök inom 90 dagar.
Småbarn har inte sällan förkylningsutlösta besvär som inte alltid beror på astma. Vi har därför gjort en särskild analys inkluderande barn i åldrarna 3-17 år, det vill säga barn i åldrar där astmadiagnosen är mer etablerad. Även för denna åldersgrupp är uppföljningsfrekvensen låg, 298 av 781 barn (38 %).
Resultaten visar således en klar förbättringspotential i uppföljningen av barn med akuta astmaexacerbationer.