Intensivvård
Sammanfattning
Kvaliteten och belastningen på en intensivvårdsavdelning (IVA) kan mätas på flera sätt, där riskjusterad dödlighet (Standardized Mortality Ratio, SMR) är en sådan kvalitetsindikator, medan utskrivning nattetid och återinskrivning inom 72 timmar i första hand speglar belastningen på avdelningen.
Riskjusterad dödlighet inom 30 dagar är ett internationellt jämförelsemått där dödligheten på en intensivvårdsavdelning jämförs med en för avdelningen i ett internationellt perspektiv förväntad dödlighet, där man också tagit hänsyn till patientens ålder och komplicerande sjukdomar. Intensivvårdsavdelningarna i Västra Götalandsregionen (VGR) och i riket har generellt sett en dödlighet som är klart lägre än förväntat, vilket således är ett gott betyg. Under tidsperioden 2010 till 2015 var SMR något högre i VGR jämfört med riket, men flertalet intensivvårdsavdelningar följer i stort riksgenomsnittet även om viss variation ses inom regionen.
Utskrivning nattetid till allmän vårdavdelning, och oplanerad återinskrivning till samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar, är mått som till viss del speglar belastningen på intensivvårdsavdelningen. Svenska intensivvårdsregistret anger som mål att mindre än 6,8 procent av alla utskrivningar skall ske nattetid, och att den oplanerade återinskrivningsfrekvensen skall vara lägre än 3 procent. Vid en sammanvägning av dessa två indikatorer som mått på belastning på Intensivvårdsavdelningarna i VGR, så skiljer sig dessa som grupp inte från riksgenomsnittet. Enstaka intensivvårdsavdelningar i regionen har dock tecken på hög belastning, med en oplanerad återinskrivningsfrekvens över rekommenderade 3 procent.
Riskjusterad dödlighet på intensivvårdsavdelning
Källa: Svenska intensivvårdsregistret
Vilka år avses: Tidsserie 2010 - 2015
Vad visar indikatorn: Cirka 9-10 % av patienterna avlider inom 30 dagar efter ankomst till intensivvårdsavdelning (IVA). Man har funnit att dödlighet inom 30 dagar är ett mått på kvaliteten i intensivvården, men det är ett svårtolkat jämförelsemått då patientsammansättningen skiljer mellan olika intensivvårdsavdelningar. Genom s.k. riskjustering (standardisering för bland annat ålder, sjukdomens svårighetsgrad och kronisk sjukdom) underlättas jämförelser. Indikatorn mäter inte bara vården på IVA utan också annan vård inom 30 dagar från inskrivning på IVA. Särskilda beräkningsgrunder används för barn < 15 år. Indikatorn mäter riskjusterad dödlighet (SMR*) inom 30 dagar räknat från inskrivning på intensivvårdsavdelning.
*SMR=standardized mortality ratio. Värdet 1 anger ”förväntad dödlighet” utifrån internationella jämförelser av likvärdiga intensivvårdsavdelningar. Värden mindre än 1 anger lägre förväntad dödlighet, och värden större än 1 högre dödlighet.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Tolkning och jämförelser skall göras med stor försiktighet då indikatorn ensam inte kan användas för bedömning och jämförelse av kvalitet på intensivvård. Nivån för VGR har varit aningen högre än riksgenomsnittet samtliga år, från 2010-2015. Likväl var den riskjusterade dödligheten (SMR) under hela tidsperioden, i internationell jämförelse, lägre än förväntat för intensivvårdsavdelningarna i både VGR som riket.
Skillnader inom regionen: Merparten av intensivvårdsavdelningarna i regionen har en riskjusterad dödlighet (SMR) som följer riks- och VGR-genomsnitten, även om smärre slumpmässiga variationer kan ses från ett år till ett annat. IVA NU-Trollhättan har haft ett SMR som varit något högre än riksgenomsnittet. IVA SU-Mölndal har också ett högre SMR än riksgenomsnittet. En utredning gjord på IVA SU-Mölndal 2016 visar att orsaken till det högre SMR troligen beror på speciell patientsammansättning, men inkomplett rapportering till registret kan också vara en bidragande orsak. SMR-resultatet för IVA SU-Mölndal skall därför tolkas med stor försiktighet.
Könsskillnader: Någon säker analys kan inte göras då konfidensintervall inte redovisas. För år 2015 sågs dock i riksgenomsnittet ingen egentlig skillnad i SMR mellan kvinnor (0,64) och män (0,63).
Utskrivning nattetid från intensivvårdsavdelning
Källa: Svenska intensivvårdsregistret
Vilka år avses: Tidsserie 2010 - 2015
Vad visar indikatorn: Utskrivning från IVA nattetid (klockan 2200-0700) görs till exempel för att bereda plats på IVA för nya patienter, men kan också bero på att patienten behöver akut specialistvård, till exempel neurokirurgi. Graden av nattlig utskrivning från IVA till allmän vårdavdelning anses däremot spegla behovet av IVA-platser. Eftersom utskrivning nattetid till allmän vårdavdelning är förenad med ökad dödlighet har Svenska intensivvårdsregistret angett en övre gräns på 6,8 %. Indikatorn mäter andelen patienter som skrivs ut nattetid, mellan klockan 2200 och 0700, till allmän vårdavdelning.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: VGR som helhet redovisade under hela tidsperioden nivåer väl under övre rekommenderade gränsen på 6,8 %. Nivån var i VGR på samma nivå som riket, eller lägre. I såväl VGR som riket anar man en sjunkande trend med allt färre som skrivs ut nattetid.
Skillnader inom regionen: Ingen intensivvårdsavdelning i VGR hade 2015 en utskrivningsfrekvens nattetid som översteg den rekommenderade högsta nivån om 6,8 %. IVA-Alingsås, SU-BIVA, SU-TIVA och SU-Östra infektion, har alla en låg nattlig utskrivningsfrekvens. IVA-Kungälv och SU-CIVA har tidigare år haft en utskrivningsfrekvens nattetid som varit högre än riksgenomsnittet, men 2015 är nivån på riksgenomsnittet.
Könsskillnader: I såväl rikets som VGR:s siffror för 2015 var utskrivning nattetid lika vanligt bland kvinnor som män. De skillnader som noteras är inte statistiskt säkra.
Oplanerad återinskrivning till intensivvårdsavdelning
Källa: Svenska intensivvårdsregistret
Vilka år avses: Tidsserie 2010 - 2015
Vad visar indikatorn: Oplanerad återinskrivning till samma IVA inom 72 timmar är förenad med ökad risk för död. Indikatorn mäter således såväl tillgången på IVA-platser som omhändertagandet av patienten närmaste dagarna efter utskrivning från IVA. Rekommendationen från Svenska intensivvårdsregistret är att andelen som oplanerat återinskrivs skall understiga 3 %. Indikatorn mäter andelen patienter som oplanerat återinskrivs till samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar.
Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen återinskrivna inom 72 timmar till samma IVA var under tidsperioden något högre i VGR än i riket, men sedan 2012 klart under rekommenderade 3 %.
Skillnader inom regionen: De flesta intensivvårdsavdelningar i regionen har en oplanerad återinskrivningsfrekvens nära 3 % eller lägre, även om viss variation kan förekomma mellan olika år. IVA-Kungälv och IVA NU-Trollhättan har dock haft en oplanerad återinskrivningsfrekvens över 3 % sedan 2012 respektive 2013.
Könsskillnader: Varken i rikets eller VGR's siffror för 2015 sågs några säkra könsskillnader i återinskrivningsfrekvens.
Sammanställning av indikatorer för år 2015
