Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Samtliga förlossningar

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga förlösta kvinnor i Sverige år 2010.

Täljare: Antal gravida kvinnor som vid besök på mödravårdscentralen i graviditetsvecka 30-32 uppger att de röker eller snusar.

Nämnare: Antal förlossningar.

Valbart i diagram:
Figur 1a: Sjukhus. Andel, täljare, nämnare.
Figur 1b: VGR, riket. Åldersgrupp. Andel, täljare, nämnare.

.

Vad visar indikatorn: Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och tidig död. Beläggen för tobakens skadeverkningar under graviditet har stärkts. Flera vetenskapliga studier har visat att rökning ökar riskerna för missfall, för tidig förlossning, minskad fostertillväxt, moderkaksavlossning, fosterdöd och plötslig spädbarnsdöd. Omfattningen av rökning står i direkt proportion till riskerna för fostret och de flesta av tobaksrökens ämnen passerar över till fostret. Därtill bidrar nikotinet i tobaken till ett sämre blodflöde i livmodern och moderkakan. Så fort kvinnan slutar röka kommer det fostret till godo. Hälsoeffekterna av snusning är inte lika utforskade.

Gravida kvinnors tobaksvanor registreras vid inskrivning till mödrahälsovård i tidig graviditet, vilket oftast sker i graviditetsvecka 8-12 samt cirka två månader före beräknad förlossning, i vecka 30-32.

Läs mer i Socialstyrelsens rapport En god vård - Öppna Jämförelser 2017.

Utveckling över tid: Andelen kvinnor i Västra Götaland med tobakskonsumtion i graviditetsvecka 30-32 har minskat kontinuerligt under perioden 2004-2015, från 4,3 procent till 2,6 procent (åldersstandardiserat). Trenden är liknande i riket (figur 1a).

Västra Götaland jämfört med riket: Andel kvinnor med tobakskonsumtion har under hela perioden (2004-2015) varit något högre i VGR än i riket som helhet (figur 1). År 2015 var skillnaden väldigt liten (2,6% i VGR jämfört med 2,4% i riket) och inte statistiskt signifikant. Åldersstandardiserade värden.

Åldersskillnader: Figur 1b visar andel med tobakskonsumtion fördelat på mammans ålder. Som förval visas värdena för VGR, men öppnas diagrammet kan även riket väljas. Andelen skiljer betydligt mellan åldersgrupper, där högst andel ses för kvinnor under 25 år (7,2 procent i VGR). Andelen har minskat från 15 procent år 2004 i den åldersgruppen. I åldersgrupperna 25 år och äldre är andelarna 2,5-3,9 procent år 2016.

Skillnader inom regionen: Genom att klicka på knappen serier i figur 1a kan man välja att visa andel med tobaksbruk i graviditetsvecka 30-32 per förlossningssjukhus 2004-2016. Sahlgrenska universitetssjukhuset har något lägre andelar än riket under hela perioden. År 2016 var andelen 1,9 procent. Övriga tre sjukhus har högre andelar under hela perioden (3,3-4,2 procent år 2016). Skillnaderna mellan SU och övriga sjukhus är statistiskt signifikant. Sjukhusandelarna är åldersstandardiserade och skillnaderna kan därmed inte förklaras av att mammorna är äldre vid SU.

.

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Förstföderskor

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga vaginalförlösta kvinnor i Sverige år 2010

Regionalt mål: <5%. Utvald kvalitetsindikator av Västra Götalandsregionen. Från år 2018 är målet < 5%.

Täljare: Antal perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning totalt och uppdelat på instrumentella (sugklocka och/eller tång) respektive icke-instrumentella förlossningar.

Nämnare: Antal vaginala förlossningar bland förstföderskor.

Valbart:
2a. Sjukhus. Totalt, instrumentell, icke-instrumentell (för riket och VGR). Andel, täljare, nämnare.
2b. VGR, Riket. Åldersgrupp. Totalt, instrumentell, icke-instrumentell. Andel, täljare, nämnare.

.

Vad visar indikatorn: Bristningar i bäckenbotten i samband med vaginal förlossning, så kallade perinealbristningar, indelas i fyra grader. Första och andra gradens bristning omfattar ytligare vävnader i slidan och mellangården och är oftast mindre allvarliga. Tredje gradens bristning omfattar förutom ytliga vävnader även hela eller delar av ändtarmens slutmuskel och fjärde gradens bristning dessutom rektalslemhinnan.

Kända riskfaktorer för grad III och IV-bristningar är att kvinnan är förstföderska, föder ett stort barn, har en långdragen förlossning eller att förlossningen avslutas instrumentellt, det vill säga med tång eller sugklocka. Nästan 13 procent av förstföderskors vaginala förlossningar i riket år 2016 var instrumentella förlossningar. Cirka 30 procent av förstföderskors bristningar förekom vid instrumentella förlossningar.

Bristningar som inte blir upptäckta och adekvat åtgärdade kan medföra allvarliga problem för de drabbade kvinnorna. 

Utveckling över tid: Andel perinealbristningar vid förlossning i regionen har minskat under perioden 2004-2016, från 4,5 procent till 2,9 procent (figur 2a). Minskningen ses även i riket. Åldersstandardiserade värden.

Minskningen ses för både instrumentella och icke-instrumentella förlossningar, men andelen bristningar är högre vid instrumentella förlossningar (6,3 procent år 2016 VGR)  jämfört med icke-instrumentella (2,4 procent år 2016 VGR).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen perineala bristningar grad III och IV har under hela perioden (2004-2016) varit lägre i VGR (2,9 procent 2016) än i riket (4,1 procent 2016). Skillnaden är statistiskt säkerställd och återspeglar en generellt god förlossningsvård. Åldersstandardiserade värden.

Åldersskillnader: Figur 2b visar att andelen perinealbristningar skiljer betydligt mellan olika åldersgrupper, där lägst andel ses för förstföderskor under 25 år (2,8 procent 2016). I åldersgrupperna 25 år eller äldre är andelarna cirka en procentenhet högre. Skillnaderna mellan åldersgrupper har minskat över tid. Värdena är lägre för VGR än riket i samtliga åldersgrupper.

Vid instrumentella förlossningar blir den slumpmässiga variationen större till följd av färre antal.

Skillnader inom regionen: Genom att klicka på knappen serier i figur 2a kan man välja att visa andel perinealbristningar per sjukhus 2004-2016. År 2016 förelåg en generellt låg andel perineala bristningar vid samtliga förlossningsenheter i VGR. Vid SU har andelen minskat kontinuerligt sedan år 2013 och andelen är statistiskt lägre än i riket. 

Sjukhusen är inte uppdelade på instrumentell/icke-instrumentell förlossning.

.

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen.

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Robsongrupp 1 (förstföderskor med fullgången graviditetslängd ≥37 veckor, enkelbörd med huvudbjudning samt spontan förlossningsstart) respektive Robsongrupp 2a (förstföderskor med fullgången graviditetslängd ≥37 veckor, enkelbörd med huvudbjudning samt inducerad förlossningsstart). Planerat kejsarsnitt (Robson 2B) ingår inte i statistiken.

Regionalt mål: Från 2017: <7% i Robsongrupp 1. Utvald kvalitetsindikator av Västra Götalandsregionen.

Täljare: Antalet kejsarsnitt bland Robson 1 respektive 2A.

Nämnare: Totala antalet förlossningar enligt Robson 1 respektive 2A.

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – Robsongrupp 1 respektive Robsongrupp 2A i Sverige år 2010.

Valbart:
3a. Sjukhus. Robson 1, Robson 2A. Andel, täljare, nämnare.
3b. VGR, Riket. Åldersgrupp. Robson 1, Robson 2A. Andel, täljare, nämnare.

.

Vad visar indikatorn: Andel kejsarsnitt bland förstföderskor i Robsongrupp 1 respektive 2A.

Andelen kvinnor som förlöses med kejsarsnitt generellt har ökat i Sverige. Det finns inga vetenskapliga underlag för att kliniker med en högre kejsarsnittsfrekvens har bättre utfall då det gäller de nyfödda barnen än de kliniker som har lägre andel kejsarsnitt. För mamman innebär alla typer operationer en risk såväl vid det första kejsarsnittet som vid kommande graviditeter. Däremot innebär en ökad förekomst av kejsarsnitt att kostnaderna för förlossningar ökar. Både kostnadsaspekten och variationen i medicinsk praxis gör jämförelser mellan olika sjukhus och landsting intressant.

Utveckling över tid: För fullgångna förstföderskor med spontan förlossningsstart och huvudbjudning har andelen kejsarsnitt legat runt åtta procent 2004-2016 i Sverige (figur 3b). I VGR har andelen varierat mellan åtta och nio procent under samma period. År 2015 till 2016 var andelen knappt åtta procent.

Andelen kejsarsnitt bland förstföderskor med inducerad förlossningsstart har minskat från runt 30 procent år 2004 till runt 25 procent år 2016 i både VGR och riket. Men det totala antalet förlossningar med inducerad förlossningsstart har dubblerats under perioden 2004-2016, både i VGR och i riket, vilket gör att det totala antalet förlossningar har ökat i gruppen inducerad förlossningsstart.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Kejsarsnittsfrekvensen i VGR bland förstföderskor skiljer sig inte från riket i övrigt, åldersstandardiserade värden (figur 3a), varken för Robsongrupp 1 med spontan förlossningsstart eller Robsongrupp 2A med inducerad förlossningsstart.

Åldersskillnader: I figur 3b visas andelen kejsarsnitt för Robsongrupp 1 respektive 2A uppdelade efter mammans ålder. Betydande skillnader ses, där andelen ökar med stigande ålder. För Robsongrupp 1 är andelen knappt fem procent för åldersgruppen < 25 år, och bland kvinnor 35 år eller äldre är andelen knappt 14 procent år 2015.

I Robsongrupp 2A varierar andelen mellan 17 procent bland de yngsta och 39 procent i den äldsta åldersgruppen.

Skillnader inom regionen: I figur 3a visas också andelen kejsarsnitt för de olika förlossningsenheterna i VGR. Öppnas det interaktiva diagrammet kan man med knappen serier välja att visa de olika sjukhusen i VGR. För Robsongrupp 1 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mot riket, åldersstandardiserat. SäS hade en lägre andel än riket i början av perioden, men andelen har ökat kontinuerligt över tid från fyra procent år 2004 till knappt åtta procent år 2016 och från 2010 och fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mot riket.

För Robsongrupp 2A är mönstret något annorlunda då SkaS haft en högre andel kejsarsnitt bland inducerade förlossningar, och SÄS en lägre andel, jämfört med riket. Andelen vid NU-sjukvården och SU är på samma nivå som riket. Men år 2015 och 2016 fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan sjukhusen i regionen.

.

Källa: Medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen

Vilket år avses: 2004-2016

Urval: Samtliga levandefödda barn.

Åldersstandardiserade värden: Standardpopulation – samtliga förlösta kvinnor i Sverige år 2010.

Täljare: Antal barn med låg Apgar-poäng (Apgar < 7) fem minuter efter födseln.

Nämnare: Totalt antal levande födda barn.

Valbart:
4a. Sjukhus. Andel, täljare, nämnare.
4b. VGR, Riket. Åldersgrupp. Andel, täljare, nämnare

.

Vad visar indikatorn: Apgar är ett poängsystem för standardiserad bedömning av det nyfödda barnet för att avgöra dess vitalitet. Man bedömer enligt fem kriterier; hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskeltonus och reflexer. Den totala poängsumman kan variera mellan 0 och 10 poäng.

Låg Apgar brukar definieras som under sju poäng vid fem minuters ålder. Indikatorn visar andel nyfödda barn med låg Apgar-poäng (<7) vid fem minuter efter födseln.

Utvecklingen över tid: Andelen nyfödda barn med låg Apgar vid födseln har varierat mellan 1,1 och 1,4 procent i VGR under perioden 2004-2016 (figur 4b). I riket ses en liten men kontinuerlig ökning från knappt 1,0 procent till drygt 1,2 procent under perioden, åldersstandardiserade värden (figur 4a).

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen barn med låg Apgar är låg i såväl VGR som riket, men något lägre i VGR år 2016.

Åldersskillnader: I figur 4b visas andel barn med låg Apgar uppdelade efter mammans ålder. Resultaten för VGR visas som förval. Några statistiskt säkra skillnader ses inte mellan de olika åldersgrupperna, varken för VGR eller riket, men i VGR har andelen barn med låg apgar varit något högre för mammor 35 år eller äldre under hela perioden 2004-2015 utom år 2016.

Skillnader inom regionen: I figur 4a kan man välja att visa andel barn med låg Apgar per sjukhus under perioden 2004-2016. Andelen nyfödda med låg Apgar har vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och SÄS varit något lägre än riksgenomsnittet de senaste åtta åren, även om skillnaderna för enskilda år inte varit statistiskt säkra. År 2016 var andelen statistiskt säkerställt lägre vid SU jämfört med riket. Vid NU-sjukvården och SkaS är andelen som i riket.

.

Förlossningsvården vid sjukhusen i Västra Götaland 2002-2013 har belysts i en fördjupningsrapport inom ramen för Verksamhetsanalys. Rapporten, som publicerades januari 2015, kan nås via huvudmenyn eller direkt via länk.

• Regionens sjukhus ligger mycket bra till vid en internationell jämförelse, men vid nationell jämförelse finns förbättringspotential för att komma i nivå med de bästa sjukhusen i landet.
• Andel förlossningar som startade med igångsättning (induktion) har ökat mellan 2002-2013 och ökningen har bidragit till fler kejsarsnitt under perioden.
• Det finns ingen internationell konsensus om den optimala frekvensen av kejsarsnittsförlossningar men både kostnadsaspekten och variationen i medicinsk praxis mellan olika sjukhus och landsting gör jämförelse intressant: Kejsarsnittsfrekvensen i VGR totalt skiljer sig ej från riket i övrigt men skillnader inom regionen föreligger. Andelen akuta kejsarsnitt har ökat något under perioden 2002-2013. Andelen planerade kejsarsnitt har varit konstant. Om man gör ett liknande förbättringsarbete som gjorts i Linköping, som har landets lägsta kejsarsnittsfrekvens, finns förutsättningar för en sänkt kejsarsnittsfrekvens i regionen.

• Bristningar i bäckenbotten grad III och IV (perinealbristningar) är skador vid förlossningen som om de förblir oupptäckta och inte adekvat åtgärdade kan medföra allvarliga problem för de drabbade kvinnorna. Andelen perineala skador i VGR är något lägre än riket i övrigt. Frekvensen perinealbristningar har varit relativt stabil men ligger över de nivåer som kliniker i Norge och Finland rapporterat. Även här finns en tydlig förbättringspotential.

I maj 2015 presenterades en rapport om förlossningssjukvården från det landstingsgemensamma forskningsprojektet Sveus. Västra Götalandsregionen var ett av sju deltagande landsting/regioner. Genom att samla in och justera resultaten med data från olika källor, kan kunskaperna bli bredare och förbättringsarbetet stödjas, visar rapporten. Resultaten i Sveus-rapporten stödjer de resultat som presenterats i VGRs fördjupningsrapport. Sveus-rapporten nås via huvudmenyn, eller direkt via länk.