Verksamhetsanalysen uppdateras ej efter 2020. Avsnitten som beskriver olika delar av hälso- och sjukvården uppdateras och publiceras på Statistik- och analysportalen:

https://www.vgregion.se/statistik-analysportalen/

Sammanfattning

Dödligheten i hjärtinfarkt och ischemisk hjärtsjukdom har varit i sjunkande under flera år, men är fortfarande betydande. Resultaten för Västra Götalandsregionen (VGR) skiljer sig dock inte från riket i stort. 

Vid hjärtinfarkt leder en blodpropp i de centrala kranskärlen snabbt till skada på hjärtmuskeln. Ju snabbare cirkulationen kan återupprättas genom reperfusion, desto mindre blir den bestående skadan på hjärtat. Reperfusion görs oftast med ballongsprängning, men kan även göras med blodproppslösande läkemedel eller bypass-kirurgi.

I såväl VGR som riket når man målet för andelen patienter som behöver sådan behandling, även om varken riket eller VGR alltid lyckas ge behandlingen inom utsatt tid.

Behandlingsmålen nås också för flera andra viktiga utrednings- och behandlingssteg vid hjärtinfarkt. Däremot finns ytterligare områden där såväl riket som VGR skulle behöva nå något längre när det gäller att förebygga ny hjärtinfarkt och fortskridande hjärt- kärlsjukdom. Det gäller till exempel kontroll av blodtryck och blodfetter, samt rökstopp och fysisk träning.

Rapporteringen från SÄS-Borås är osäker på grund av tekniska problem med dataöverföringen till Swedeheart för perioden 2010-2014. Därför visas endast 2015 års resultat för SÄS-Borås, i de fall data finns i tillräcklig stor utsträckning. Se tidigare verksamhetsanalyser för rapportering gällande perioden före 2015.


Publicerad 2016-06-21 Uppdaterad 2016-06-21

Hjärtinfarkt

 

Död efter hjärtinfarkt

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 1987 till 2013

Täljare: Antal patienter som avlider inom 28 dagar efter hjärtinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för hjärtinfarkt (ICD10=I21, 18 år och äldre, och som registrerats i patientregistret under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Mäter andelen som dör inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, dvs. ett kvalitetsmått på hur väl hela vårdkedjan fungerar.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Under tidsperioden 1987 - 2013 har andelen döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt minskat betydligt, från cirka 48 % till 27 % i såväl VGR som i riket. Andelen döda 28 dagar efter hjärtinfarkt är på samma nivå i VGR som i riket.

Skillnader inom regionen: Ej analyserat

Könsskillnader: I riket är det något fler män (28 %) än kvinnor (26,5 %) som dör efter hjärtinfarkt.

Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

 

Vad visar indikatorn: Hjärtinfarkt orsakas av ett stopp, en blodpropp, i något av de blodkärl som förser hjärtat och hjärtmuskeln med blod. Hjärtmuskeln skadas snabbt ifall ett centralt kranskärl täpps till, och sådana allvarliga cirkulationsstörningar brukar synas på EKG som ST-höjning eller nytillkommet vänstergrenblock. Skadan på hjärtmuskeln minskar ifall cirkulationen snabbt årerupprättas. Reperfusionsbehandling syftar till att återställa blodcirkulationen, och det görs med ballongsprängning (PCI), blodproppslösande behandling (trombolys) eller genom bypass-operation. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, som reperfusionsbehandlats.

Målnivå: 85 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl VGR som riket har andelen reperfundrade ökat från cirka 80 % år 2010 till nästan 90 % 2015. Fram till 2013 var andelen reperfunderade 4-5 procentenheter lägre i VGR än i riket, men 2015 görs reperfusionsbehandling nästan lika ofta i VGR som i riket och båda når målnivån.

Skillnader inom regionen: De avvikelser man ser för flertalet av sjukhusen förefaller vara tillfälliga variationer då dessa inte är konstanta över tid utan varierar från ett år till ett annat. Andelen reperfunderade på SkaS Lidköping är lägre än i riket. Skillnaden är statistiskt säker.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

 

 

Andel patienter med ST-höjningsinfarkt som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt med ST-höjning som behandlats med reperfusion inom målsatt tid, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

 

Vad visar indikatorn: Ju snabbare blodcirkulationen till hjärtat kan återställas, desto mindre blir den bestående hjärtmuskelskadan. Reperfusionsbehandling skall därför ges så snart det är möjligt. Ballongsprängning (PCI) är förstahandsmetod, och måltiden för PCI är 90 minuter. Ifall transporttiden till ett PCI-center är 120 minuter eller mer, skall trombolys ges inom 30 minuter. Indikatorn anger andelen patienter med ST-höjningsinfarkt, 79 år och yngre, där reperfusionsbehandling givits inom målsatt tid.

Målnivå: 90 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som får reperfusionsbehandling inom målsatt tid har ökat i såväl VGR som riket, från cirka 70 % till 76 %. Varken regionen eller riket når målnivån.

Skillnader inom regionen: Resultaten för SkaS-Skövde är mycket goda, som når målet om minst 90 % reperfunderade inom målsatt tid. Deras resultat har också under hela mätperioden varit bättre än riksgenomsnittet. De övriga sjukhusen i regionen följer riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 79 år och yngre. Inga säkra könsskillnader i VGR eller riket.

Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter med hjärtinfarkt, icke-ST-höjning, som kranskärlsröntgats, 18-79 år.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 18-79 år, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

 

Vad visar indikatorn: En hjärtinfarkt kan vara svår att upptäcka på EKG och sådana, ofta mindre allvarliga hjärtinfarkter, benämns icke ST-höjningsinfarkt. I akutskedet förbättras blodcirkulationen till hjärtat genom intensiv blodproppshämmande behandling, och många patienter utreds vidare med kranskärlsröntgen för att se om man behöver gå vidare med ballongsprängning (PCI) eller bypass-operation. Graden av hjärtpåverkan och eventuella komplicerande sjukdomar avgör hur tidigt i vårdförloppet kranskärlsröntgen skall göras. Indikatorn anger andelen patienter, 79 år och yngre, med icke ST-höjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som gjort undersökningen under vårdtiden eller inom 30 dagar från inskrivning på hjärtavdelningen.

Målnivå: 85 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: I såväl VGR som riket har andelen kranskärlsröntgade patienter med icke ST-höjningsinfarkt ökat från cirka 80 % till drygt 91 %. Såväl VGR som riket når således målnivån.

Skillnader inom regionen: I stort följer resultaten för sjukhusen i VGR riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 79 år och yngre. Såväl i riket som i VGR är andelen kranskärlsröntgande kvinnor någon procentenhet lägre än andelen män.

Blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare ((P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter patienter med blodproppshämmande behandling med ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Efter en hjärtinfarkt behöver man skydda hjärtat från nya blodproppar. Det görs med blodproppsförebyggande läkemedel. Den första tiden efter hjärtinfarkten används ofta en kombination av läkemedel, vanligen acetylsalicylsyra tillsammans med trombocythämmande läkemedel av typen ADP-receptorblockerare (P2Y12-receptorblockerare). Indikatorn visar andelen patienter, 79 år och yngre, som vid utskrivning efter ST-höjnings eller icke ST-höjningsinfarkt behandlas med ADP-receptorblockerare.

Målnivå: 90 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket har långsamt ökat sedan 2010 för att nå drygt 97 % 2015. Såväl VGR som riket når således rekommenderat mål.

Skillnader inom regionen: Samtliga sjukhus i VGR följer riksgenomsnittet, och samtliga klarar rekommenderat mål.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 79 år och yngre. I såväl riket som VGR är andelen kvinnor som behandlas med ADP-receptorblockerare lägre än andelen män. Skillnaden når statistisk säkerhet i riket men ej i VGR.

ACE-hämmare eller angiotensin II-receptorblockerare vid utskrivning (RAAS-hämmare)

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter patienter med blodproppshämmande behandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiontensin II-receptorantagonist) vid ST- och icke ST-höjningsinfarkt.

Nämnare: Antal patienter som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21 18 år och äldre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Vid riskfaktorer såsom diabetes, hypertoni eller hjärtsvikt, tidigare eller aktuell, rekommederas tilläggsbehandling med RAAS-hämmare (ACE-hämmare eller angiontensin II-receptorantagonist). Behandlingen skyddar hjärtat, vilket innebär minskad risk att avlida, få ny hjärtinfarkt eller bli återinskriven för hjärtsvikt. Indikatorn mäter andelen patienter, 79 år och yngre, med hjärtinfarkt och någon av ovanstående riskfaktorer som vid utskrivningen behandlas med RAAS-hämmare.

Målnivå: 90 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket når det rekommenderade målet om minst 90 % behandlade.

Skillnader inom regionen: Resultaten för sjukhusen i VGR är generellt bättre eller på nivå motsvarande riksgenomsnittet. Även om resultaten för vissa sjukhus tangerar målnivån så är ingen avvikelse från rekommenderat mål statistiskt säker. Kungälvs nivå är säkerställt högre än i riket.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 79 år och yngre. I såväl riket som i VGR var andelen kvinnor som behandlas med RAAS-hämmare något lägre än andelen män. Dessa observerade skillnader är ej statistiskt säkra.

Andel patienter som når mål för systoliskt blodtryck < 140 mm Hg 12 -14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat systoliskt blodtryck mindre än 140 mm Hg.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat systoliskt blodtryck mindre än 140 mm Hg.

Målnivå: 75 % eller mer.

 

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen i såväl VGR som riket har ökat under mätperioden och når år 2015 drygt 71 %. Varken VGR eller riket når således det rekommenderade målet om minst 75 %.

Skillnader inom regionen: Tre sjukhus i VGR, Alingsås, NU-NÄL, och SU-Östra når alla det rekommenderade målet om minst 75 % med systoliskt blodtryck < 140 mm Hg. SU-Sahlgrenska och SkaS Skövde har visserligen nivåer som 2015 är aningen lägre än utsatt mål, men skillnaden är inte statistiskt säker. SU-Mölndal, SkaS-Lidköping Kungälv sjukhus når däremot ej utsatt mål. Dessa sjukhus nivåer är statistisk säkert lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 75 år och yngre. I VGR var det 7 procentenheter färre kvinnor än män som nådde mål för systoliskt blodtryck. I riket var skillnaden 3 procentenheter. Ingen skillnad nådde dock statistisk säkerhet.

Andel patienter som vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt deltagit i fysiskt träningsprogram

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Ökad fysisk aktivitet är en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det kan ske genom egen träning, att patienten förskrivs fysisk aktivitet på recept eller att de deltagit i fysiskt träningsprogram. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare deltagit i fysiskt träningsprogram.

Målnivå: 60 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram har ökat i såväl VGR som riket, för att i riket 2015 nå drygt 51 %. Andelen i VGR har under hela mätperioden varit cirka 4 procentenheter lägre än riksgenomsnittet. Varken riket eller VGR når rekommenderat mål om minst 60 %.

Skillnader inom regionen: Betydande variation ses i VGR där resultaten för SU-Mölndal och SU-Östra var bättre än i riket.  Alingsås, Kungälv, SkaS-Lidköping och SU-Sahlgrenska når nivå motsvarande rikets, medan andelen som deltagit i fysiskt träningsprogram vid övriga sjukhus i regionen är lägre än riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Andel patienter som vid uppföljning efter 12-14 månader når mål för LDL-kolesterol

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för rekommenderat mål för LDL-kolesterol (<1,8 mmol/l).

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

Vad visar indikatorn: Behandling av förhöjda blodfetter är ytterligare en av de åtgärder och livsstilsförändringar som ofta blir aktuella efter en hjärtinfarkt. Det sker oftast med hjälp av blodfettsänkande läkemedel, vanligen statiner. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare når mål för LDL-kolesterol (< 1,8 mmol/L eller minst 50 % reduktion).

Målnivå: 60 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Trots en mycket god ökning av måluppfyllnad i såväl VGR som riket, från cirka 30 % till 53 %, når varken riket eller VGR rekommenderat mål.

Skillnader inom regionen: Vid SkaS-Skövde nådde cirka 37 % av patienterna de två senaste åren målet för LDL-kolesterol. Övriga sjukhus i VGR redovisar resultat som är bättre eller på samma nivå som riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Andel patienter som slutat röka vid uppföljning 12-14 månader efter hjärtinfarkt

Källa: Nationella Kvalitetsregistret Swedeheart

Vilka år avses: Tidsserie, akut vårdade 2010 till 2015

Täljare: Antal patienter, 75 år och yngre med hjärtinfarkt  som vid uppföljning 12-14 månader slutat röka.

Nämnare: Antal patienter, som uppfyller kriterier för behandling (ICD10=I21, 75 år och yngre, och som registrerats i Swedeheart under mätperioden.

 Vad visar indikatorn: Tobaksrökning är en starkt bidragande orsak till hjärt-kärlsjukdom, varför rökstopp är viktigt för att förhindra ytterligare försämring efter en hjärtinfarkt. I behandlingen och uppföljningen av hjärtinfarkt ingår därför att hjälpa och stödja patienten att sluta röka. Indikatorn mäter andelen patienter, 75 år och yngre, med hjärtinfarkt som vid uppföljning 12-14 månader senare slutat röka.

Målnivå: 75 % eller mer.

Västra Götalandsregionen jämfört med riket: Nivån har varit relativt stabil över tid, där knappt 60 % av patienterna i såväl VGR som riket lyckats sluta röka. Varken VGR eller riket når således rekommenderat mål om minst 75 %.

Skillnader inom regionen: Sjukhusen i VGR redovisar resultat som i stort följer riksgenomsnittet.

Könsskillnader: Jämförelsen baseras på resultaten för 2015 och åldersgruppen 75 år och yngre. Inga säkra könsskillnader vare sig i VGR eller riket.

Sammanställning hjärtsjukvård 2015

Andelar i procent (%). Åldersindelat på samma sätt som ovan. Ingen könsuppdelning. 

Sammanställning hjärtsjukvård